<p>The purpose of the study is to investigate the significance of organizing social- cooperative in relation to individual empowerment; and how this empowerment can be used to better the situation of others. Young surfers is a social- cooperativ that is run by cooperators with experience of substance abuse and criminality. The social- cooperativ is built on the premise that the cooperators are to set up and run a screen-printing shop where they will print t-shirts and sweatshirts. The purpose of this business is that the cooperators are given the opportunity to work and that youths with social problems such as substance abuse and criminality are given the opportunity to work-train. My study is comprised of a series of interviews and observations that I have conducted in relation to the cooperators of Young Surfers. Social politics can be organized in numerous ways and different political goals can be reached depending on how you organize. Traditionally, public service in Sweden is organized through the treatment of clients by professionals. The relationship between the professional and the client is an un-equal relationship where the power resides solely on the professionals side. To reach goals related to user influence, participation and empowerment, there is a need for a shift in power from the professional to the users. This is facilitated by an active choice in organizing. The cooperators in Young Surfers have previously in their life's been clients within public service. Today the cooperators experince themselves as partners insted of clients. The cooperators also experience that there has been changes in their life's, changes regarding both individual development and future plans for the cooperativ. To gain power over ones situation is by the cooperators described as the opportunity to make personal choices.</p>

The purpose of the study is to investigate the significance of organizing social- cooperative in relation to individual empowerment; and how this empowerment can be used to better the situation of others. Young surfers is a social- cooperativ that is run by cooperators with experience of substance abuse and criminality. The social- cooperativ is built on the premise that the cooperators are to set up and run a screen-printing shop where they will print t-shirts and sweatshirts. The purpose of this business is that the cooperators are given the opportunity to work and that youths with social problems such as substance abuse and criminality are given the opportunity to work-train. My study is comprised of a series of interviews and observations that I have conducted in relation to the cooperators of Young Surfers. Social politics can be organized in numerous ways and different political goals can be reached depending on how you organize. Traditionally, public service in Sweden is organized through the treatment of clients by professionals. The relationship between the professional and the client is an un-equal relationship where the power resides solely on the professionals side. To reach goals related to user influence, participation and empowerment, there is a need for a shift in power from the professional to the users. This is facilitated by an active choice in organizing. The cooperators in Young Surfers have previously in their life's been clients within public service. Today the cooperators experince themselves as partners insted of clients. The cooperators also experience that there has been changes in their life's, changes regarding both individual development and future plans for the cooperativ. To gain power over ones situation is by the cooperators described as the opportunity to make personal choices.

Abstract Title: Cooperation between social enterprises Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anna Hammarberg Supervisor: Maria Fregidou-Malama Date: 2012 - January Aim: The aim of the study is to investigate social enterprises and the Glada Hudik-model to understand how social enterprises cooperate and how they can develop the cooperation through Social Enterprises in Co-operation (SAK).   Method: I have done a qualitative research study. I have studied literature to get theoretical background. I visited a seminar to get information and inspiration. Interviews have been done with six persons to get empirical information.       Result and conclusions: Through this study I have seen that social enterprises can co-operate to strengthen their position in the community. Together they can run issues they have in common, undertake major assignments and purchase material to get better deals. The social enterprises can learn from each other to broaden their business. Co-operation can result in strengthened companies that develop and grow so that more people can get employed.   Suggestions for future research: This work is based on one single network; it would be interesting to study if there are other associations of social enterprises and how the co-operation works for them. It would also be interesting to do the same study after a couple of years since SAK today is new. Furthermore, the welfare-benefit should be looked at.   Contribution of the thesis: This study contributes with new knowledge of networking between social enterprises for the benefit of other social enterprises, authorities and others interested in the subject.   Key words: Social enterprises, work integrated social enterprises, cooperation, network, Coompanion / Sammanfattning Titel: Samverkan mellan sociala företag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Hammarberg Handledare: Maria Fregidou-Malama Datum: 2012 - januari   Syfte: Syftet med studien är att ge en bild av sociala företag och Glada Hudik-modellen för att ta reda på hur de sociala företagen kan samarbeta med varandra i Sociala Arbets Kooperativ i samverkan (SAK) och vad detta kan bidra till.   Metod: Ett hermeneutiskt synsätt har använts där en kvalitativ undersökning genomförts. Litteratur har studerats över ämnet för att få en teoretisk bakgrund. En seminariedag har besökts och intervjuer med sex personer har utförts för att samla in empiriskt material.   Resultat och slutsats: Genom denna studie har det framkommit att sociala företag kan samarbeta för att stärka sin ställning i samhället. De kan tillsammans arbeta för att driva gemensamma frågor, samarbeta för att kunna åta sig större uppdrag, göra gemensamma inköp och få bättre avtal med aktörer i företagens omgivning. Företag i samverkan kan också lära av varandra. Resultatet av ett samarbete kan bli att företagen stärks, utvecklas och kan växa så att fler människor kan få anställning.   Förslag till fortsatt forskning: Denna undersökning är avgränsad till ett specifikt nätverk därför skulle det vara intressant att studera om det finns andra sammanslutningar av sociala företag och hur samarbetet fungerar där. Det skulle även vara intressant att göra en ny undersökning efter några år eftersom SAK idag är nystartat. Vidare behövs det mer forskning kring hur stora samhällsvinsterna av sociala företag är.   Uppsatsens bidrag: Mitt arbete bidrar med ny kunskap om nätverk mellan sociala företag till nytta för andra sociala företag, myndigheter och andra som intresserar sig för ämnet.   Nyckelord: Sociala företag, arbetskooperativ, samverkan, nätverk, Coompanion

I vår samtid befinner sig frågor om sysselsättning i en politisk och samhällelig miljö där ord som "arbetslinje" och "sjukförsäkringsreform" förekommer och där TV sänder program med inriktning på att hitta sysselsättning åt olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhälleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns också föreställningar om vilken typ av sysselsättning som är lämplig för dem som inte gör det. Fokus i denna uppsats är det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande.

<p> </p><p> </p><p>Sammanfattning</p><p>Arbetsmarknaden förändras hela tiden, vilket innebär en omställning för alla som har ett arbete och en sysselsättning. Det ställs högre krav på arbetstagarna vilket, medför ännu svårare förutsättningar för de som redan nu står utanför arbetsmarknaden.</p><p>Vi har i denna studie valt att se på hur sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsättning. Vi har valt att titta på detta, tänkt för människor som har någon typ av psykisk nedsättning och utifrån deras behov.</p><p>Vi har genom att titta på denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ.</p><p>Detta för att få ökade kunskaper om sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsättning/arbete för människor med särskilda behov.</p><p>Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa intervjuer med ovan nämnd målgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. Vårt resultat baseras dels på dessa intervjuer dels, på jämförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur.</p><p>Resultatet visar att respondenternas behov mycket väl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgår av resultatet att det i stor utsträckning finns både ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa.</p>

Sammanfattning Arbetsmarknaden förändras hela tiden, vilket innebär en omställning för alla som har ett arbete och en sysselsättning. Det ställs högre krav på arbetstagarna vilket, medför ännu svårare förutsättningar för de som redan nu står utanför arbetsmarknaden. Vi har i denna studie valt att se på hur sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsättning. Vi har valt att titta på detta, tänkt för människor som har någon typ av psykisk nedsättning och utifrån deras behov. Vi har genom att titta på denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ. Detta för att få ökade kunskaper om sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsättning/arbete för människor med särskilda behov. Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa intervjuer med ovan nämnd målgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. Vårt resultat baseras dels på dessa intervjuer dels, på jämförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur. Resultatet visar att respondenternas behov mycket väl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgår av resultatet att det i stor utsträckning finns både ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa.

Arbetsmarknaden är en viktig arena för att människor ska känna sig delaktiga i samhället. För dem som länge befunnit sig i ett utanförskap är det svårt att få ett jobb. Sociala arbetskooperativ har som mål att integrera utsatta grupper i arbetslivet och har blivit ett viktigt inslag för en inkluderande arbetsmarknad. Undersökningen omfattar tre sociala arbetskooperativ som ingår i ett konsortium. Arbetssättet som används i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kallas karriärstöd. Modellen bygger på tre grundpelare: ett salutogent synsätt, empowerment och motiverande samtal. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse karriärstödet har för deltagarna i sociala arbetskooperativ. De metoder som använts för att genomföra undersökningen är nio kvalitativa intervjuer med sju deltagare, en karriärstödjare och kooperativens vice VD. Resultatet visar att karriärstödet spelar en central roll för deltagarnas personliga och karriärmässiga utveckling.  Samtliga deltagare konstaterar att självkänslan ökat, vilket lett till att de fått en större tilltro till sin egen förmåga, vågar anta större utmaningar och känner sig värdefulla. Att fungera och fylla en funktion i ett positivt socialt sammanhang lyfts fram som avgörande faktorer för deltagarnas upplevelser av att livskvaliteten ökat. Konkreta exempel på att deltagarna fått en ökad livskvalitet är att alla idag har en anställning och följaktligen bättre ekonomisk situation. Några har fått bostad och rehabiliterats till ett drogfritt liv. Karriärutvecklingen har också gynnats av stödet. Samtliga respondenter har utbildats inom kooperativen och flera har avancerat till högre befattningar. Slutsatsen är att karriärstödet har stor betydelse för att stärka deltagarnas självkänsla, livskvalitet och karriärutveckling samt att tillämpning av empowerment, ett salutogent förhållningssätt och motiverande samtal varit effektfulla redskap. / The labour market is an important arena for people to feel part of society. For those who have long lived a life in exclusion it is difficult to get a job. Social enterprises aim to integrate disadvantaged groups into work and have become an essential element of an inclusive labour market. The survey covers three social cooperatives as part of a consortium. The approach used in the vocational rehabilitation is called career support. The model is based on three pillars: a salutogenic approach, empowerment and motivational interviewing. The purpose of this study is to investigate the impact of career support for participants in social enterprises. The methods used for conducting the survey are nine qualitative interviews with seven participants, one career counsellor and the vice managing director. The results show that career support is central to the participants’ personal and career-related development.  All participants note that the self-esteem has increased leading to greater confidence in their own abilities; they feel more valuable and dare to take on bigger challenges. To serve and fulfill a function in a positive social context are highlighted as crucial factors in the participants’ perception of gaining an increased quality of life. For example everyone has got an employment and hence better financial situation. Some have received housing and rehabilitation to a drug-free life.  The participants’ career-related development has also benefited from the support. All the respondents have been educated and several have advanced to higher positions. The conclusion is that career support is very important to strengthen the participants’ self-esteem, quality of life and career, and that application of empowerment, the salutogenic approach and motivational interviewing were striking implements.