<p>Emelie Ek (2009): <em>Kvalitet i förskolan – en studie om föräldrainverkan ur pedagogperspektiv.</em></p><p>Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2009.</p><h1>Sammanfattning</h1><p>Det här examensarbetet handlar om föräldrainverkan i förskolan. Huruvida föräldrar som på olika sätt medverkar i förskolans verksamhet, på något vis påverkar kvaliteten på den samma. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolorna erbjuda forum för föräldrarna så att de kan delta i och lämna förslag om planering och genomförande av den pedagogiska verksamheten. Samtidigt framgår det även av samma dokument, att föräldrainverkan endast får förekomma på så vis att den inte hindrar förskolan från att nå upp till de internationella mål som presenteras i skollag och läroplan. Häri ligger en balansgång som det är upp till varje enskild förskola att ta ställning till, samtidigt som deras olika organisationsformer även ställer krav på hur föräldrainverkan bör skötas.</p><p>Den teoretiska utgångspunkten i det här examensarbetet behandlar kvalitet ur ett samhällsperspektiv och ett förskoleperspektiv samt föräldrasamverkansperspektiv och inflytandeperspektiv. Kvalitet ur ett samhällsperspektiv belyses ur två synvinklar av bland andra Sheridan (2001) och Dahlberg, Moss och Pence (2002). Den ena synvinkeln beskriver kvalitet som någonting subjektivt och kontextberoende som inte går att mäta eller jämföra med andra verksamheter. Det andra synsättet innebär att det är möjligt att mäta kvalitet genom utarbetade kriterier som är mätbara och därigenom jämförbara. Kvalitet ur ett förskoleperspektiv belyser olika metoder att mäta kvalitet, samt definitionen av den samma i en förskolekontext genom fyra nivåer som är framtagna av Skolverket (2004). Föräldrasamverkan och inflytande behandlar rättigheter och skyldigheter som både förskolepedagoger och föräldrar har för att samverka rörande en bra vardag för barnen i förskolan. Bland annat belyses Regeringens (2004/2005 & 2009) dokument som vid upprepade tillfällen betonar vikten av samarbete och inflytande.</p><p>Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen är en komparativ studie mellan en kommunal förskola och en förskola som drivs i form av ett föräldrakooperativ. Metoden som används i studien är semistrukturella intervjuer med nio anställda som arbetar i den pedagogiska verksamheten på de två förskolorna. Datamaterialet som redovisas består av inspelade intervjuer med de anställda som sedan har bearbetats. I bearbetningen har likheter och skillnader plockats ut, samt uttalanden som skiljer sig från övriga svar.</p><p>Resultatet visar att arbetssättet då det gäller föräldrainverkan som skiljer sig mellan de två olika förskolorna. Föräldrakooperativet arbetar nära med föräldrarna och den kommunala förskolan arbetar för att skapa ett större engagemang och ett närmare samarbete. Även inställningen till att göra föräldrarna delaktiga i verksamheten skiljer sig åt. Den föräldrakooperativa förskolans syn på föräldrars delaktighet i den pedagogiska verksamheten är avvaktande. Majoriteten av den pedagogiskt ansvariga personalen på den kommunala förskolan anser däremot att föräldrar som tar eget initiativ och deltar i verksamheten endast är positivt. Dock är de båda förskolorna överens om att det är positivt att föräldrarna kommer med förslag, men att personalen som har det pedagogiska ansvaret har rätt att göra ett urval. Resultatet visar även, att det tyngsta argumentet från den föräldrakooperativa förskolan gällande begränsad föräldrainverkan i den pedagogiska verksamheten handlar om att föräldrarna inte har någon pedagogisk utbildning. Dock visar resultatet att så även är fallet med majoriteten av den personal som arbetar i den pedagogiska verksamheten.</p><p>Nyckelord: Förskola, föräldrainverkan, föräldrakooperativ, kvalitet</p>

Emelie Ek (2009): Kvalitet i förskolan – en studie om föräldrainverkan ur pedagogperspektiv. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2009. Sammanfattning Det här examensarbetet handlar om föräldrainverkan i förskolan. Huruvida föräldrar som på olika sätt medverkar i förskolans verksamhet, på något vis påverkar kvaliteten på den samma. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolorna erbjuda forum för föräldrarna så att de kan delta i och lämna förslag om planering och genomförande av den pedagogiska verksamheten. Samtidigt framgår det även av samma dokument, att föräldrainverkan endast får förekomma på så vis att den inte hindrar förskolan från att nå upp till de internationella mål som presenteras i skollag och läroplan. Häri ligger en balansgång som det är upp till varje enskild förskola att ta ställning till, samtidigt som deras olika organisationsformer även ställer krav på hur föräldrainverkan bör skötas. Den teoretiska utgångspunkten i det här examensarbetet behandlar kvalitet ur ett samhällsperspektiv och ett förskoleperspektiv samt föräldrasamverkansperspektiv och inflytandeperspektiv. Kvalitet ur ett samhällsperspektiv belyses ur två synvinklar av bland andra Sheridan (2001) och Dahlberg, Moss och Pence (2002). Den ena synvinkeln beskriver kvalitet som någonting subjektivt och kontextberoende som inte går att mäta eller jämföra med andra verksamheter. Det andra synsättet innebär att det är möjligt att mäta kvalitet genom utarbetade kriterier som är mätbara och därigenom jämförbara. Kvalitet ur ett förskoleperspektiv belyser olika metoder att mäta kvalitet, samt definitionen av den samma i en förskolekontext genom fyra nivåer som är framtagna av Skolverket (2004). Föräldrasamverkan och inflytande behandlar rättigheter och skyldigheter som både förskolepedagoger och föräldrar har för att samverka rörande en bra vardag för barnen i förskolan. Bland annat belyses Regeringens (2004/2005 &amp; 2009) dokument som vid upprepade tillfällen betonar vikten av samarbete och inflytande. Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen är en komparativ studie mellan en kommunal förskola och en förskola som drivs i form av ett föräldrakooperativ. Metoden som används i studien är semistrukturella intervjuer med nio anställda som arbetar i den pedagogiska verksamheten på de två förskolorna. Datamaterialet som redovisas består av inspelade intervjuer med de anställda som sedan har bearbetats. I bearbetningen har likheter och skillnader plockats ut, samt uttalanden som skiljer sig från övriga svar. Resultatet visar att arbetssättet då det gäller föräldrainverkan som skiljer sig mellan de två olika förskolorna. Föräldrakooperativet arbetar nära med föräldrarna och den kommunala förskolan arbetar för att skapa ett större engagemang och ett närmare samarbete. Även inställningen till att göra föräldrarna delaktiga i verksamheten skiljer sig åt. Den föräldrakooperativa förskolans syn på föräldrars delaktighet i den pedagogiska verksamheten är avvaktande. Majoriteten av den pedagogiskt ansvariga personalen på den kommunala förskolan anser däremot att föräldrar som tar eget initiativ och deltar i verksamheten endast är positivt. Dock är de båda förskolorna överens om att det är positivt att föräldrarna kommer med förslag, men att personalen som har det pedagogiska ansvaret har rätt att göra ett urval. Resultatet visar även, att det tyngsta argumentet från den föräldrakooperativa förskolan gällande begränsad föräldrainverkan i den pedagogiska verksamheten handlar om att föräldrarna inte har någon pedagogisk utbildning. Dock visar resultatet att så även är fallet med majoriteten av den personal som arbetar i den pedagogiska verksamheten. Nyckelord: Förskola, föräldrainverkan, föräldrakooperativ, kvalitet

<p>Det huvudsakliga syftet med den här studien har varit att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa samverkans betydelse för barn i behov av särskilt stöd, på föräldrakooperativ.  Jag har undersökt hur samverkan ser ut på de olika kooperativen, vilken betydelse samverkan har för alla barn, generellt och vilken betydelse samverkan har för barn i behov av särskilt stöd. Föräldrar med barn på föräldrakooperativ har fått svara på ett antal frågor med hög grad av struktur, i en brevintervju.  Studien visar att samverkan på föräldrakooperativen följer ett mönster som består av olika möten, en rad praktiska sysslor i barngruppen samt att man ökar vuxentätheten på förskolan, antingen genom att gå in som vikarie för sjuk personal eller som extra resurs då personalen har planeringsmöten. Respondenterna upplever både positiva och negativa konsekvenser av samverkan på föräldrakooperativ. De positiva konsekvenserna kan sammanfattas med delaktighet och gemenskap. Respondenterna beskriver en stark vi-känsla och de har goda möjligheter att skapa en samsyn som leder till bra kontextuella lösningar, både för hela gruppen och för enskilda barn. När det kommer till samverkan runt barn i behov av särskilt stöd är det lite mer komplicerat. Respondenterna är positiva till samverkan även när det gäller de här barnen och svarar att de försöker skapa lösningar dels för hela gruppen dels för den enskilde individen och även här drar man nytta av att man känner varandra väl. Någon menar att det är bra för deras barn att se att det finns olika slags människor med olika behov. De utnyttjar tillfällen till att prata etik och värdegrund med barnen. Det som är svårt är att man kan känna en rädsla för att bli utpekad som en dålig förälder om man till exempel har ett barn med ett utagerande och aggressivt beteende. Respondenterna vittnar även om att det kan vara svårt att få gehör i styrelsen för sitt eget barns särskilda behov. Specialanpassningar för ett enskilt barn kan dessutom bli kostsamma för föreningen, menar respondenterna.<strong> </strong><strong></strong></p>

Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio föräldrakooperativ. Syftet är att undersöka hur dessa arbetar med hållbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet.

Det huvudsakliga syftet med den här studien har varit att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa samverkans betydelse för barn i behov av särskilt stöd, på föräldrakooperativ.  Jag har undersökt hur samverkan ser ut på de olika kooperativen, vilken betydelse samverkan har för alla barn, generellt och vilken betydelse samverkan har för barn i behov av särskilt stöd. Föräldrar med barn på föräldrakooperativ har fått svara på ett antal frågor med hög grad av struktur, i en brevintervju.  Studien visar att samverkan på föräldrakooperativen följer ett mönster som består av olika möten, en rad praktiska sysslor i barngruppen samt att man ökar vuxentätheten på förskolan, antingen genom att gå in som vikarie för sjuk personal eller som extra resurs då personalen har planeringsmöten. Respondenterna upplever både positiva och negativa konsekvenser av samverkan på föräldrakooperativ. De positiva konsekvenserna kan sammanfattas med delaktighet och gemenskap. Respondenterna beskriver en stark vi-känsla och de har goda möjligheter att skapa en samsyn som leder till bra kontextuella lösningar, både för hela gruppen och för enskilda barn. När det kommer till samverkan runt barn i behov av särskilt stöd är det lite mer komplicerat. Respondenterna är positiva till samverkan även när det gäller de här barnen och svarar att de försöker skapa lösningar dels för hela gruppen dels för den enskilde individen och även här drar man nytta av att man känner varandra väl. Någon menar att det är bra för deras barn att se att det finns olika slags människor med olika behov. De utnyttjar tillfällen till att prata etik och värdegrund med barnen. Det som är svårt är att man kan känna en rädsla för att bli utpekad som en dålig förälder om man till exempel har ett barn med ett utagerande och aggressivt beteende. Respondenterna vittnar även om att det kan vara svårt att få gehör i styrelsen för sitt eget barns särskilda behov. Specialanpassningar för ett enskilt barn kan dessutom bli kostsamma för föreningen, menar respondenterna.

I föräldrakooperativa förskolor verkar pedagoger och vårdnadshavare i nära samarbeten. Detta examensarbete syftar till att nå pedagogers perspektiv på föräldrasamverkan och professionalitet i föräldrakooperativ. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med pedagoger med erfarenhet av just denna förskoleform. Intervjuerna har analyserats med stöd i poststrukturalism och diskursanalytisk metod. I resultaten synliggörs hur föräldrakooperativens särskilda förutsättningar för föräldrasamverkan både skapar hinder och möjligheter. Pedagogerna upplever å ena sidan att deras professionalitet begränsas av familjära pedagog-föräldrarelationer samt deras roll som arbetstagare gentemot vårdnadshavare. Å andra sidan framkommer det att pedagogerna känner sig engagerade i sitt yrke och att nära, prestigelösa pedagog-föräldrarelationer stödjer deras yrkesutövning. Med grund i den föräldrakooperativa förskoleformen synliggör studien alternativa sätt att praktisera föräldrasamverkan, sätt som både kan verka underminerande och stärkande i pedagogers professionssträvanden.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att belysa hur yrkesverksamma förskollärare beskriver god inskolning av föräldrakooperativets barn och deras föräldrar, samt utmaningarna med detta. Vi har genomfört sju semistrukturerade intervjuer med förskollärare på kooperativ runt om i landet. Våra frågor har huvudsakligen siktat in sig på vad som kännetecknar god inskolning och hur kooperativen arbetar med detta i praktiken. I intervjusvaren har vi via tematisk analys identifierat två huvudteman, som ligger i linje med tidigare forskning: Dels beskrivs en stark koppling mellan förälderns tillit till förskolan och barnets trygghet. Dels konstaterar vi att alla förskollärare - oavsett grundupplägg - uppger att de arbetar flexibelt och anpassar sig till inskolningsbarnets och förälderns individuella förutsättningar och behov. Att bemöta barnen uppges generellt gå väldigt bra, medan det kan vara utmanande att trygga oroliga föräldrar. Till våra resultat hör även att inskolningen av föräldrarna beskrivs som dubbel, då dessa kan behöva förberedas för olika uppdrag inom kooperativet. Vår slutsats är att god inskolning förutsätter flexibelt, omsorgsfullt samspel med den andre vuxne i den så kallade omsorgstriangeln - föräldern. Något som torde vara av extra stor vikt på föräldrakooperativ, där föräldrar har en mer framträdande roll.

<p>I dagens samhälle förväntas människor göra en mängd val där det finns möjlighet att välja bland annat husläkare, pensionsavtal och abonnemang av olika slag. Även inom förskolan råder denna valfrihet, där föräldrar kan välja mellan olika förskoleformer. Valfrihet kan medföra konkurrens mellan förskolor, vilket i sin tur kan höja verksamhetens kvalitet. De fristående förskolorna har en betydelsefull roll, inte minst genom den mångfald av pedagogiska inriktningar som de representerar. Examensarbetets teoretiska utgångspunkter behandlar valfrihet och olika förskoleformer.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka motiv föräldrar kan ha idag för sitt val av förskoleform. Den övergripande frågeställningen är: Vilka motiv styr föräldrars val av förskoleform?</p><p>För att få svar på frågeställningen i undersökningen har enkäter använts. Undersökningen har genomförts bland föräldrar/vårdnadshavare i sex olika förskolor som representeras av förskoleformerna kommunala förskolor, personal- och föräldrakooperativ. Svarsfrekvensen av undersökningen blev relativt god med 78 % och resultatet visar att <em>förskolans personal</em> och <em>närhet till hemmet</em> är två framträdande motiv för föräldrarna. Detta ligger i linje med tidigare forskning som också visar dessa faktorer som viktiga. Skillnaderna är inte så stora mellan de olika förskoleformerna vad gäller viktiga faktorer som styr föräldrars val. Det framkommer inte av resultatet att själva förskoleformen är av stor betydelse, endast två svaranden har angivit det som viktigt. Däremot styrs valen mer av vissa gemensamma faktorer.</p>

I dagens samhälle förväntas människor göra en mängd val där det finns möjlighet att välja bland annat husläkare, pensionsavtal och abonnemang av olika slag. Även inom förskolan råder denna valfrihet, där föräldrar kan välja mellan olika förskoleformer. Valfrihet kan medföra konkurrens mellan förskolor, vilket i sin tur kan höja verksamhetens kvalitet. De fristående förskolorna har en betydelsefull roll, inte minst genom den mångfald av pedagogiska inriktningar som de representerar. Examensarbetets teoretiska utgångspunkter behandlar valfrihet och olika förskoleformer. Syftet med denna studie är att undersöka vilka motiv föräldrar kan ha idag för sitt val av förskoleform. Den övergripande frågeställningen är: Vilka motiv styr föräldrars val av förskoleform? För att få svar på frågeställningen i undersökningen har enkäter använts. Undersökningen har genomförts bland föräldrar/vårdnadshavare i sex olika förskolor som representeras av förskoleformerna kommunala förskolor, personal- och föräldrakooperativ. Svarsfrekvensen av undersökningen blev relativt god med 78 % och resultatet visar att förskolans personal och närhet till hemmet är två framträdande motiv för föräldrarna. Detta ligger i linje med tidigare forskning som också visar dessa faktorer som viktiga. Skillnaderna är inte så stora mellan de olika förskoleformerna vad gäller viktiga faktorer som styr föräldrars val. Det framkommer inte av resultatet att själva förskoleformen är av stor betydelse, endast två svaranden har angivit det som viktigt. Däremot styrs valen mer av vissa gemensamma faktorer.

I have written an experiential essay about my role as a preschool director and the important work decisions that I face. What is best for the child? That is something that I think is important to take into consideration. In the narrative, I describe how an induction occurs at my preschool. We use an "old" tried and true method which spans two to three weeks, which I believe is best for children under the age of two. They need to first connect with one educator who they are comfortable with before they are secure enough to play and explore the environment of the preschool. In recent years, another method has emerged which is shorter and which has quickly became popular in many preschools. Parents speak favorably of it. Is it because they do not have the time to spend on acclimatization before returning to work? Teachers are also positive, is it to avoid having parents that come and go for several weeks? This affects me and has made me feel pressured to reconsider my decision on which method we should use for acclimatization. The question is whether the short version really is the best seen from a child's perspective?