Den här undersökningen syftar till att belysa ett föräldraperspektiv, vilket här innebär att skildra föräldrars erfarenheter av och synpunkter på en I Ur och Skur-förskola. Undersökningen vill synliggöra föräldrars olika uppfattningar om varför de valt en I Ur och Skur-förskola men också vad de vill att barnen ska lära sig samt om de ser några negativa aspekter. För att samla in föräldrarnas åsikter har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av enskilda intervjuer. Litteratur och forskning som undersökningen utgått från behandlar föräldrars val och vikten av utevistelse och dess pedagogik. Resultaten visar att de främsta anledningarna till föräldrarnas val av den specifika I Ur och Skur-förskolan är I Ur och Skur-konceptet, god och hemlagad mat, förskolans goda rykte, engagerade pedagoger och delaktighet. Deras gemensamma uppfattningar, tankar och förväntningar kring barnens lärande handlar om ett lärande i naturen och om naturen samt barnens utveckling i att bli självständiga och ta ansvar, både när det gäller dem själva och miljön. Utifrån föräldrarnas svar framkom det både negativa uppfattningar och en del förutfattade meningar kring I Ur och Skurs verksamhet. Bland annat att det krävs mycket kläder eller att förskolan tar hand om barnens utomhusvistelse, så att föräldrarna inte behöver var ute med barnen.

<p>Syftet med studien är att kartlägga orsaker till vad som ligger till grund för föräldrars aktiva val av förskola. Under litteraturgenomgången lyfter vi fram två teorier angående individens val följt av tidigare forskning och studier inom ämnet. Genom litteraturen fick vi en djupare förståelse för vad som styr valet och vilka argument föräldrar i tidigare forskning haft i det aktiva valet av förskola. Detta gav en grund till vår empiriska studie. I den empiriska delen tog vi reda på nio föräldrars argument för valet av en I Ur och Skur-förskola för sitt barn. Vi genomförde en kvalitativ studie med djupintervjuer som metod. Analysen av intervjuerna resulterade i olika teman som representerade orsaker och argument inför dessa föräldrars val av en I Ur och Skur-förskola. Det visade sig att det inte endast var pedagogiken som styrt valet utan tillsammans med andra faktorer som geogra-fiskt läge och pedagogers bemötande utgjordes en helhet. Vår slutsats är att föräldrarnas argument var individu-ella och att personliga erfarenheter och värderingar hade betydelse för det aktiva valet av förskola.</p>

Syftet med studien är att kartlägga orsaker till vad som ligger till grund för föräldrars aktiva val av förskola. Under litteraturgenomgången lyfter vi fram två teorier angående individens val följt av tidigare forskning och studier inom ämnet. Genom litteraturen fick vi en djupare förståelse för vad som styr valet och vilka argument föräldrar i tidigare forskning haft i det aktiva valet av förskola. Detta gav en grund till vår empiriska studie. I den empiriska delen tog vi reda på nio föräldrars argument för valet av en I Ur och Skur-förskola för sitt barn. Vi genomförde en kvalitativ studie med djupintervjuer som metod. Analysen av intervjuerna resulterade i olika teman som representerade orsaker och argument inför dessa föräldrars val av en I Ur och Skur-förskola. Det visade sig att det inte endast var pedagogiken som styrt valet utan tillsammans med andra faktorer som geogra-fiskt läge och pedagogers bemötande utgjordes en helhet. Vår slutsats är att föräldrarnas argument var individu-ella och att personliga erfarenheter och värderingar hade betydelse för det aktiva valet av förskola.

<p>I dagens samhälle förväntas människor göra en mängd val där det finns möjlighet att välja bland annat husläkare, pensionsavtal och abonnemang av olika slag. Även inom förskolan råder denna valfrihet, där föräldrar kan välja mellan olika förskoleformer. Valfrihet kan medföra konkurrens mellan förskolor, vilket i sin tur kan höja verksamhetens kvalitet. De fristående förskolorna har en betydelsefull roll, inte minst genom den mångfald av pedagogiska inriktningar som de representerar. Examensarbetets teoretiska utgångspunkter behandlar valfrihet och olika förskoleformer.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka motiv föräldrar kan ha idag för sitt val av förskoleform. Den övergripande frågeställningen är: Vilka motiv styr föräldrars val av förskoleform?</p><p>För att få svar på frågeställningen i undersökningen har enkäter använts. Undersökningen har genomförts bland föräldrar/vårdnadshavare i sex olika förskolor som representeras av förskoleformerna kommunala förskolor, personal- och föräldrakooperativ. Svarsfrekvensen av undersökningen blev relativt god med 78 % och resultatet visar att <em>förskolans personal</em> och <em>närhet till hemmet</em> är två framträdande motiv för föräldrarna. Detta ligger i linje med tidigare forskning som också visar dessa faktorer som viktiga. Skillnaderna är inte så stora mellan de olika förskoleformerna vad gäller viktiga faktorer som styr föräldrars val. Det framkommer inte av resultatet att själva förskoleformen är av stor betydelse, endast två svaranden har angivit det som viktigt. Däremot styrs valen mer av vissa gemensamma faktorer.</p>

I dagens samhälle förväntas människor göra en mängd val där det finns möjlighet att välja bland annat husläkare, pensionsavtal och abonnemang av olika slag. Även inom förskolan råder denna valfrihet, där föräldrar kan välja mellan olika förskoleformer. Valfrihet kan medföra konkurrens mellan förskolor, vilket i sin tur kan höja verksamhetens kvalitet. De fristående förskolorna har en betydelsefull roll, inte minst genom den mångfald av pedagogiska inriktningar som de representerar. Examensarbetets teoretiska utgångspunkter behandlar valfrihet och olika förskoleformer. Syftet med denna studie är att undersöka vilka motiv föräldrar kan ha idag för sitt val av förskoleform. Den övergripande frågeställningen är: Vilka motiv styr föräldrars val av förskoleform? För att få svar på frågeställningen i undersökningen har enkäter använts. Undersökningen har genomförts bland föräldrar/vårdnadshavare i sex olika förskolor som representeras av förskoleformerna kommunala förskolor, personal- och föräldrakooperativ. Svarsfrekvensen av undersökningen blev relativt god med 78 % och resultatet visar att förskolans personal och närhet till hemmet är två framträdande motiv för föräldrarna. Detta ligger i linje med tidigare forskning som också visar dessa faktorer som viktiga. Skillnaderna är inte så stora mellan de olika förskoleformerna vad gäller viktiga faktorer som styr föräldrars val. Det framkommer inte av resultatet att själva förskoleformen är av stor betydelse, endast två svaranden har angivit det som viktigt. Däremot styrs valen mer av vissa gemensamma faktorer.

Syftet med min studie är att undersöka varför föräldrar väljer att ha sitt barn på en I ur och skur-förskola. Är det föräldrarnas eget intresse eller värderingar som påverkar valet? I litteraturen framkommer det att den vanligaste orsaken till val av förskola är att förskolan ligger nära hemmet. Jag genomförde en enkätstudie med föräldrar ifrån två I ur och skur-förskolor med sammanlagt 36 respondenter. resultatet visade på flera argument till valet. Pedagogiken med mycket utevistelse, en mindre förskola, närhet till naturen samt ökad kunskap om djur och natur såg många föräldrar som avgörande för valet. Det som tydligt visades var att samtliga föräldrar hade I ur och skur-förskolan som förstahandsval när de sökte förskola. Men mer än hälften av föräldrarna i min studie uppgav att deras barns förskola inte är den förskolan som ligger närmast hemmet. / The aim of my study is to investigating why parents choose to have their child in a I ur och skur-preschool. Is it the parents own interests or values that influence the choice? According to the literature the most common reason of preschool choices is that the preschool is close to the family home. I conducted a survey with parents from two I ur och skur- preschools with totaly 36 respondents. The results showed several arguments for the election. The pedagogy with a lot of outdoor visits, a smaller preschool, closeness to nature and increased knowledge about animals and nature, saw many parents as crucial to the election. It was clearly shown that all parents had the I ur och skur- preschool as first choice when they applied for preschool. But more than half of the parents in my study reported that their child's preschool is not the preschool closest to home.

Bakgrund. Barns matvanor grundläggs tidigt. Kostmönster, ätbeteende och smakpreferenser är exempel på sådant som följer individen genom uppväxten. Under den första tiden i livet är därför föräldrarnas roll för barnets kost viktig, då det är dem som serverar maten. Genom att undersöka föräldrars uppfattning kring kost för yngre barn kan det bidra med insyn i vad barnen äter och hur kosten eventuellt kan förbättras. Syfte. Syftet med studien var att undersöka föräldrars val av livsmedel till barn 1–5 år, för att diskutera dessa utifrån rådande näringsrekommendationer. Även föräldrarnas inställning till vegetarisk kost för yngre barn ämnades undersökas, samt om det förelåg en önskan mer kostinformation bland föräldrarna. Metod. Undersökningen utformades som en webbaserad enkät och spreds i föräldragrupper på Facebook under september 2020. Data bearbetades i IBM SPSS Statistics 27.0. Analyser gjordes med Chi-två test, Mann-Whitney u test och Fisher’s exact test. Resultat. Totalt 405 personer deltog i studien, majoriteten var kvinnor och högre utbildade. De med högre utbildning hade mer kännedom om näringsrekommendationer jämfört med de med lägre utbildning. Föräldrarnas utbildningsnivån var också väsentlig för hur ofta barnen serverades frukt och bär. Fler kvinnor än män serverade dagligen sina barn grönsaker och rotfrukter. Åsikterna kring det näringsmässiga innehållet i vegetarisk mat för yngre barn var splittrade. Det fanns en önskan om mer kostinformation för hela gruppen, men förstagångsföräldrar önskade mer kostinformation jämfört med andra respondenter som deltog i studien.  Slutsats. Många av de inrapporterade svaren vittnar om fördelaktigt livsmedelsval för de flesta av barnen utifrån rekommendationerna. Samtidigt krävs fler insatser för att ännu fler ska följa näringsrekommendationerna, framförallt med avseende föräldrars utbildningsnivå och kön. Vården behöver förmedla mer kostinformation till föräldrar, vilket stödjs av en specifikt uttryckt efterfrågan från föräldrarna.

Syftet med vår studie är att få en djupare förståelse kring vad som ligger till grund för föräldrarnas val av en I Ur & Skur-förskola. Vi undersöker vilka föreställningar och idéer om relationen mellan barn, utveckling och natur som finns hos föräldrarna. Vår utgångspunkt till denna studie är att dessa föreställningar och idéer påverkar utformningen av verksamheter och präglar vilken barnomsorg som är aktuell idag. I vårt teoretiska ramverk har vi använt oss av det sociokulturella perspektivet där John Dewey, Lev Vygoskij och Friedrich Fröbel är tre centrala teoretiker. Det teoretiska ramverket tillsammans med begrepp och tidigare forskning hjälper oss att analysera vårt empiriska material. För att uppnå vårt syfte samlade vi in empiri genom att intervjua sju föräldrar på en I Ur och Skur-förskola. Analysen av empirin resulterade i tre övergripande teman, den hälsosamma naturen, naturens pedagogik och barnets natur. Analysen genomfördes med hjälp av vårt teoretiska ramverk och den tidigare forskning vi studerat kring ämnet. Slutsatsen av studien är att betydelsen för föräldrars val av I Ur och Skur-förskola är föreställningar om naturens positiva effekter på barnets välmående samt att naturen ses som en pedagogisk lärmiljö. Det finns även föreställningar om naturen som god i den bemärkelse att naturen ses som fridfull och bekymmerslös. Denna syn blir problematisk då uppfattningen att sociala förutsättningar får mindre betydelse i naturen vilket i sin tur kan leda till en omedvetenhet kring genus, klasstillhörighet, etnicitet etcetera.

Syftet är att undersöka 62 stycken vårdnadshavares beskrivning av hur de motiverar val av förskola med religiös profil utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Vår frågeställning är: Hur beskriver vårdnadshavarna sitt val av förskola? Hur beskriver vårdnadshavarna sina upplevelser av en förskola med religiös profil? Tillsammans med fenomenologi och begreppen fenomen, förförståelse och livsvärld så kom vi till resultatet att det var väldigt individbaserat men att det fanns flera sammanhängande teman. De beskrev valet av förskolan utifrån rekommendationer, personligt besök av förskolan och dess närhet till hemmet. Flera tog upp den religiösa profilen som anledning för val av förskola samt att flera valde förskolan utöver den religiösa profilen. Vi har funnit att vårdnadshavare ser förskolor med specifik profil som ett komplement till barnens utveckling och att det beror mera på deras egen syn på vad förskolan kan bidra till deras barn.