Spelling suggestions: "subject:"friluftsfrämjandet"" "subject:"friluftsfrämjandets""
1 |
I Ur och Skur : En jämförelse mellan pedagogernas uppfattningar ochFriluftsfrämjandets policydokument kring verksamhetens syften,arbets- och förhållningssättNilsson, Frida, Sommarström, Elin January 2010 (has links)
<p>Friluftsfrämjandets I Ur och Skur verksamhet arbetar med utomhuspedagogik, där barn tillsammans med varandra och engagerade vuxna ska få uppleva, praktiskt utforska och lära med alla sina sinnen genom olika uttryckssätt. Utgångspunkten är barnens nyfikenhet och glädje och pedagogernas uppgift är att vara delaktiga i lärandet och utmana barnen på ett lustfyllt sätt.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt för att jämföra dessa med information från Friluftsfrämjandet. Studien är baserad på intervjuer med sju pedagoger som alla har I Ur och Skur utbildning, samt textanalyser av information från Friluftsfrämjandet.</p><p>Våra resultat visar att pedagogernas uppfattningar överstämmer väl med Friluftsfrämjandets intentioner och beskrivningar med avseende på verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt. Något som framkom genom de båda källorna är att verksamheten ska bedrivas utomhus i största möjliga utsträckning. Både pedagogerna och Friluftsfrämjandet har som syfte att barnen ska få kunskap om naturen och utveckla en naturkänsla samt bli miljömedvetna genom upplevelser, lek och utforskande. Det finns dock skillnader i hur pedagogerna och Friluftsfrämjandet definierar olika begrepp samt hur de arbetar för att nå de uppsatta målen. Friluftsfrämjandet menar att barnen blir miljömedvetna genom att de utvecklar en naturkänsla. Pedagogerna däremot uppfattar naturkänsla och miljömedvetenheten som två skilda syften och betonar inte sambandet mellan dessa.</p>
|
2 |
I Ur och Skur : En jämförelse mellan pedagogernas uppfattningar ochFriluftsfrämjandets policydokument kring verksamhetens syften,arbets- och förhållningssättNilsson, Frida, Sommarström, Elin January 2010 (has links)
Friluftsfrämjandets I Ur och Skur verksamhet arbetar med utomhuspedagogik, där barn tillsammans med varandra och engagerade vuxna ska få uppleva, praktiskt utforska och lära med alla sina sinnen genom olika uttryckssätt. Utgångspunkten är barnens nyfikenhet och glädje och pedagogernas uppgift är att vara delaktiga i lärandet och utmana barnen på ett lustfyllt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt för att jämföra dessa med information från Friluftsfrämjandet. Studien är baserad på intervjuer med sju pedagoger som alla har I Ur och Skur utbildning, samt textanalyser av information från Friluftsfrämjandet. Våra resultat visar att pedagogernas uppfattningar överstämmer väl med Friluftsfrämjandets intentioner och beskrivningar med avseende på verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt. Något som framkom genom de båda källorna är att verksamheten ska bedrivas utomhus i största möjliga utsträckning. Både pedagogerna och Friluftsfrämjandet har som syfte att barnen ska få kunskap om naturen och utveckla en naturkänsla samt bli miljömedvetna genom upplevelser, lek och utforskande. Det finns dock skillnader i hur pedagogerna och Friluftsfrämjandet definierar olika begrepp samt hur de arbetar för att nå de uppsatta målen. Friluftsfrämjandet menar att barnen blir miljömedvetna genom att de utvecklar en naturkänsla. Pedagogerna däremot uppfattar naturkänsla och miljömedvetenheten som två skilda syften och betonar inte sambandet mellan dessa.
|
3 |
Frisk luft och smuts under naglarna : En enkätundersökning om varför föräldrar väljer en förskola med inriktningen I ur och skurJohansson, Julia January 2015 (has links)
Syftet med min studie är att undersöka varför föräldrar väljer att ha sitt barn på en I ur och skur-förskola. Är det föräldrarnas eget intresse eller värderingar som påverkar valet? I litteraturen framkommer det att den vanligaste orsaken till val av förskola är att förskolan ligger nära hemmet. Jag genomförde en enkätstudie med föräldrar ifrån två I ur och skur-förskolor med sammanlagt 36 respondenter. resultatet visade på flera argument till valet. Pedagogiken med mycket utevistelse, en mindre förskola, närhet till naturen samt ökad kunskap om djur och natur såg många föräldrar som avgörande för valet. Det som tydligt visades var att samtliga föräldrar hade I ur och skur-förskolan som förstahandsval när de sökte förskola. Men mer än hälften av föräldrarna i min studie uppgav att deras barns förskola inte är den förskolan som ligger närmast hemmet. / The aim of my study is to investigating why parents choose to have their child in a I ur och skur-preschool. Is it the parents own interests or values that influence the choice? According to the literature the most common reason of preschool choices is that the preschool is close to the family home. I conducted a survey with parents from two I ur och skur- preschools with totaly 36 respondents. The results showed several arguments for the election. The pedagogy with a lot of outdoor visits, a smaller preschool, closeness to nature and increased knowledge about animals and nature, saw many parents as crucial to the election. It was clearly shown that all parents had the I ur och skur- preschool as first choice when they applied for preschool. But more than half of the parents in my study reported that their child's preschool is not the preschool closest to home.
|
4 |
Varför I Ur och Skur? : En studie om vad som ligger till grund för vårdnadshavarnas val av I Ur och Skur förskola / Why outdoor preschool? : A study of the guardians´ reasons for choosing outdoor preschool for their childrenMasiulé, Dalia January 2018 (has links)
AbstraktWhy outdoor preschool?A study of the guardians´ reasons for choosing outdoor preschool for their children.Syftet med arbetet är att, utifrån en studie om vad som ligger till grund för vårdnadshavarens val av I Ur och Skur-förskola, bidra med kunskaper som kan leda till förbättrat samarbete mellan förskolan och vårdnadshavarna, och i allmänhet leda till förbättringar inom verksamheten. För att få svar på detta gjordes en enkätundersökning på två I Ur och Skur förskolor. Vårdnadshavarna svarade på tio frågor, sex slutna och fyra öppna. Resultatet av studien visar att det finns ett mönster i deras val av förskola. Det kom fram både positiva och negativa kommentarer om utomhusförskolor som kan leda till att förbättra förskolornas verksamhet. Vårdnadshavarna anser att det är viktigt med utomhuspedagogik, genusaspekter, barnens hälsa och kunskaper om naturen och att vara rädd om den. Det kom fram att det är önskvärt att barnen får mer tid inomhus för att träna mer finmotorik. Vissa dagar anser de att det är för kallt att vistas ute och att det borde vara mer lärarledda aktiviteter istället för fri lek. Undersökningen ger en djupare förståelse för hur vårdnadshavarna uppfattar utomhusverksamheten och vilka möjligheter de ser med utomhuspedagogiken. Litteratur och forskning som studien utgår ifrån lyfter fram viktiga aspekter inom I Ur och Skurs verksamhet och vårdnadshavarnas val av förskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Denna teoretiska modell hjälper oss att förstå sammanhang i individens utveckling.
|
5 |
Friluftsfrämjandet i Karlstad - Ett skid- och (eller) friluftsfrämjande? : En studie om vilka arrangemang och aktiviteter Friluftsfrämjandet i Karlstad annordnade mellan 1952-1982 och hur de i sin tur återspeglade verksamhetens namn- och fokusinriktning under två tidsperioderMjuk, Edvin January 2023 (has links)
Uppsatsens syfte var att undersöka vilka arrangemang och aktiviteter som Friluftsfrämjandet i Karlstad anordnade mellan 1952–1982 och på vilka sätt dessa återspeglar verksamhetens namn- och fokusinriktning innan och efter namnreformeringen 1975. Syftet undersöktes utifrån tre frågeställningar som besvarades genom en kvalitativ metod i form av en text- och innehållsanalys av Friluftsfrämjandet i Karlstads historiska källmaterial, vilket bestod av arrangemangsreklamblad och ett jubileumshäfte. Och av anledningen att det mångtydiga begreppet friluftsliv var återkommande i uppsatsen beslutades att vid eventuella tolkningsvägskäl kring resultat eller slutsatser skulle stöd tas från Friluftsfrämjandets definition av just friluftsliv. Utifrån resultatet landade syftets slutsats således i att arrangemangen och aktiviteterna anordnat av Friluftsfrämjandet i Karlstad mellan 1952–1982 bestod av varierande karaktär och var kopplade till olika årstider. Även att alla arrangemang och aktiviteter innan namnreformeringen 1975 återspeglar verksamhetens namn- och fokusinriktning, och att ett fåtal arrangemang och aktiviteter saknar en tydlig återspegling till verksamhetens namn- och fokusinriktning efter namnreformeringen. Resultatet visade också att det både finns förändringar samt kontinuiteter mellan arrangemangen och aktiviteterna innan och efter namnreformeringen 1975, där en stor förändring kring vinterrelaterade arrangemang och aktiviteter återfanns då dessa hade minskat avsevärt efter namnreformeringen, samtidigt som en kontinuitet återfanns kring arrangemang och aktiviteter med koppling till varmare årstider. I slutdiskussionen drogs slutsatsen att alla former av arrangemang och aktiviteter oavsett utomhusmiljö eller årstid, som anordnats av Friluftsfrämjandet i Karlstad, kan i sin tur återspegla verksamhetens namn- och fokusinriktning med stöd utifrån Friluftsfrämjandets definition av friluftsliv. I relation med tidigare forskning drogs även slutsatsen att Friluftsfrämjandet i Karlstads arrangemang och aktiviteter genom åren kan ha skiftat i antal och utformning eftersom synen på friluftsliv har varierat i olika tider där bland annat faktorer som miljö, hälsa, pengar och makt har varit avgörande. Avslutningsvis belystes även vissa tidsglapp som hade uppstått i källmaterialet gällande arrangemangen och aktiviteterna anordnat av Friluftsfrämjandet i Karlstad, vilket i sin tur gav uppmuntring till framtida studier och vidare forskning kring Friluftsfrämjandet och dess lokala verksamheter.
|
6 |
Utemiljöns påverkan på barns val av språkligt stimulerande lekarLinvik, Emma January 2007 (has links)
Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på om utomhusmiljön på förskolan påverkar barns lekar, och om någon typ av lek kan anses vara mer språkutvecklande än andra. I studien jämförs två förskolor; en traditionell och en med utomhuspedagogisk profil. Studien är kvalitativ och det material den bygger på utgörs av litteraturstudier, observationer av barns fria utomhuslekar och intervjuer med förskollärarna. Med litteraturens hjälp har jag ringat in tre lektyper som anses vara utvecklande för språket, nämligen roll- och fantasilekar samt lekar där barn får möjlighet att träna upp sin motorik. Min undersökning visar att barn är duktiga på att anpassa sina lekar efter den lekmiljö de har tillgång till. Barnen på förskolan med utomhuspedagogisk profil rör sig mer, lekte rollekar och använder hela gården i sina lekar. De är även duktiga på att i fantasin omvandla både färdigproducerat lekmaterial och naturmaterial till passande lekrekvisita. Den traditionella förskolan har en stor gräsmatta som inspirerar barnen till ”jagalekar”och bollsporter som ger bra motorisk träning. Även cykling förekommer i stor utsträckning. Förskollärarna anser dock att cyklingen hindrade barnen från att träna upp sin fantasi och sociala kompetens i mer kreativa rollekar. Deras rollekar förekom främst i sandlådan där många barn samsades om utrymmet.
|
7 |
Sinnenas möjligheter - Pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogikenJensen, Sandra, Malmqvist, Johanna January 2012 (has links)
Syftet med denna undersökning är att se hur de verksamma pedagogerna i en " I Ur och skur" - förskola tänker och resonerar om sitt förhållningssätt och arbete med " I Ur och Skur" pedagogiken. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar som lyder: Vilken syn har pedagogerna om "I Ur och Skur" pedagogiken? Hur ser pedagogerna på lärandet genom utomhuspedagogiken? Vilka fördelar och nackdelar ser pedagogerna med lärandet utomhus? Undersökningen gjordes på tre " I Ur och Skur" - förskolor i södra Sverige där vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex verksamma pedagoger. Resultatet visar att genom att vistas ute i naturen stora delar av dagen lär sig barnen sig grunderna till ett medvetet natur och miljötänk och ett ekologiskt förhållningssätt genom att samspela med allt levande såsom växter och djur. Lärandet blir mer konkret och upplevelsebaserat i naturen eftersom alla våra sinnen involveras som bidrar till ett upplevelsebaserat lärande. Naturen erbjuder ett oändligt och ett variationsrikt naturmaterial som utvecklar barnens fantasi och kreativitet. Resultatet visar också att barnen blir friskare, rörligare och mer motståndskraftigare genom att vistas ute i naturen och att deras koncentration förbättras.
|
8 |
Skogsmulle, en miljökämpe? : En kvalitativ studie om hur miljöengagemang hänger ihop med friluftslivRindhagen, Cecilia January 2021 (has links)
Inledning: Friluftsliv har en stark ställning i Sverige. Argumenten är positivt landade och innefattar vanligen både folkhälsa och miljöengagemang. Samtidigt som intresset ökar och fler vistas i naturen kommer rapporter om nedskräpningsproblem. Något som slår hål på uppfattningen om att friluftsliv främjar miljöengagemang. Syfte: Genom att undersöka hur ledare inom Friluftsfrämjandet ser på miljöengagemang och friluftsliv har studien som mål att skapa en teoretisk modell som visar förutsättningar alt. hinder för pronaturellt beteende, viljan att minska klimatavtrycket. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie. 8 ledare inom Friluftsfrämjandet deltog. Genom Grounded Theory utformades en analysmodell som i sin tur konstruerade en visuell teoretisk modell. Resultat: Miljöengagemanget är i första hand situationsanpassat och bygger på att plocka skräp. Miljöfokus varierar för olika typer av aktiviteter. Ju mer abstrakt naturen blir, desto svårare att förhålla sig till ett miljöengagemang. Glapp uppstår utifrån viljan att vara miljövänlig till den faktiska insatsen. Miljöengagemanget är inte tydligt utanför ledarrollen. Ifall engagemanget får fäste utanför organisationen är detta kopplat till friluftslivet som i sig kan innehålla miljöfokus. Diskussion: Att friluftsliv skulle vara förenat med ökat miljöengagemang fungerar bättre i tanken än i praktiken. En möjlig väg kan vara att sammankoppla begreppen om allemansrätten hade ett tydligare ställningstagande. / Introduction: Outdoor recreation has a strong position in Sweden. Engaging in outdoor recreation is positively charged, includes public health and environmental engagement. When interest in outdoor recreation increases there are reports of garbage problems in natural areas. This suggest that outdoor activities doesn´t promotes environmental commitments. Aim: By investigating how voluntary guides within the Swedish Outdoor Association give reasons for environmental engagement through outdoor recreation, the study aims to create a theoretical model that shows the conditions for pronatural behavior. Method: The study was conducted as a qualitative interview study. 8 guides participated. Through Grounded Theory, an analysis model was designed which in turn constructed a visual theoretical model. Result: Environmental engagement is situational and focus on picking garbage. How environment priority is conducted differs within different types of activities. The more abstract nature becomes, the more difficult it is to relate to environmental engagement. Gaps arise from being environmentally friendly to the actual effort. If commitment takes root outside the organization, this is linked to the outdoor activities, which can include an environmental focus. Discussion: That outdoor recreation promotes environmental engagement is better in thought than in practice. The right of public access should have a clearer environmental position.
|
9 |
Friluftslivets nya position i Lgr 11 : En kvalitativ studie om huruvida lärare i idrott och hälsa upplever möjligheter eller begränsningar med att förverkliga friluftslivet i skolanIvetun, Ulrika January 2012 (has links)
Syfte och frågeställningar I den nya läroplanen Lgr 11 har friluftslivet fått en ökad betydelse eftersom att friluftsliv blivit tilldelad en egen rubrik och för att utomhusmiljön betonas allt mer. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur fem utvalda idrott och hälsalärare nu upplever möjligheter eller begränsningar med att realisera friluftslivsundervisningen. Dessa frågeställningar tog jag till hjälp: Hur ser lärarna på den gamla och nya kursplanen gällande friluftsliv? Hur bedriver lärarna undervisning enligt den nya kursplanen gällande friluftsliv? Finns det några avgörande möjligheter eller begränsningar som påverkar den nya friluftsundervisningen? Metod Lärare inom idrott och hälsa kontaktades och kvalitativa intervjuer genomfördes med respektive lärare för att få en mer djupgående inblick kring hur de tänker runt den nya friluftsundervisningen och friluftslivets nya position. Lärarna valdes av bekvämlighetsskäl då jag fick kontakt med majoriteten av dem via studiekamrater. Resultat Resultaten visar att den nya läroplanen, Lgr 11 är mycket mer tydlig när det gäller friluftsliv, där framförallt progressionen framhävs som en förbättring. Faktorer som tid, ekonomi, skolans läge, elevers och lärares inställning och samarbete på skolan krävs för att det ska underlätta skolans friluftsundervisning, vilket är samma faktorer som tidigare forskning anger. Nya faktorer som framkommer är att elevers och andra lärares inställning till att vara ute måste förbättras eftersom att den nya kursplanen betonar utomhusmiljön i större utsträckning. Slutsats Slusatsen som kan dras är att det är svårt realisera friluftslivsundervisningen i den nya läroplanen, Lgr 11 i nuläget. Lärarna upplever att implementeringsarbetet kring den nya kursplanen har varit bristfällig och att den nya friluftsundervisningen därför skjuts på framtiden. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2012</p>
|
Page generated in 0.0379 seconds