<p>Syftet med studien är att kartlägga orsaker till vad som ligger till grund för föräldrars aktiva val av förskola. Under litteraturgenomgången lyfter vi fram två teorier angående individens val följt av tidigare forskning och studier inom ämnet. Genom litteraturen fick vi en djupare förståelse för vad som styr valet och vilka argument föräldrar i tidigare forskning haft i det aktiva valet av förskola. Detta gav en grund till vår empiriska studie. I den empiriska delen tog vi reda på nio föräldrars argument för valet av en I Ur och Skur-förskola för sitt barn. Vi genomförde en kvalitativ studie med djupintervjuer som metod. Analysen av intervjuerna resulterade i olika teman som representerade orsaker och argument inför dessa föräldrars val av en I Ur och Skur-förskola. Det visade sig att det inte endast var pedagogiken som styrt valet utan tillsammans med andra faktorer som geogra-fiskt läge och pedagogers bemötande utgjordes en helhet. Vår slutsats är att föräldrarnas argument var individu-ella och att personliga erfarenheter och värderingar hade betydelse för det aktiva valet av förskola.</p>

Syftet med studien är att kartlägga orsaker till vad som ligger till grund för föräldrars aktiva val av förskola. Under litteraturgenomgången lyfter vi fram två teorier angående individens val följt av tidigare forskning och studier inom ämnet. Genom litteraturen fick vi en djupare förståelse för vad som styr valet och vilka argument föräldrar i tidigare forskning haft i det aktiva valet av förskola. Detta gav en grund till vår empiriska studie. I den empiriska delen tog vi reda på nio föräldrars argument för valet av en I Ur och Skur-förskola för sitt barn. Vi genomförde en kvalitativ studie med djupintervjuer som metod. Analysen av intervjuerna resulterade i olika teman som representerade orsaker och argument inför dessa föräldrars val av en I Ur och Skur-förskola. Det visade sig att det inte endast var pedagogiken som styrt valet utan tillsammans med andra faktorer som geogra-fiskt läge och pedagogers bemötande utgjordes en helhet. Vår slutsats är att föräldrarnas argument var individu-ella och att personliga erfarenheter och värderingar hade betydelse för det aktiva valet av förskola.

I förskolan idag strävar man efter att arbeta jämställt, vilket innebär att man utgår från varje individ. Man vill ge varje barn samma förutsättningar och chans till att utvecklas. Något som man jobbar mycket med är genus, vilket handlar om att i stället för att se könet så ska man se barnen och deras handlingar. Det jag ville med min undersökning var att titta på hur pedagoger agera i olika genusrelaterade situationer i förskolan. Om man kunde se någon skillnad i pedagogers agerande och varför de agerar som de gjorde. I min undersökning har jag utgått från en kvalitativ metod och använt mig av critical incident metoden. Genom intervju har jag presenterat tre olika dilemman där pedagogerna har fått berätta för mig hur de skulle ha agerat. Resultatet visar att beroende på vilken pedagogisk inriktning det finns på förskolan så påvisar pedagogerna ett mer eller mindre medvetet genusperspektiv i sitt agerande. Hur man agerar i olika situationer beror på hur genusmedveten man är som pedagog samt vilken syn man har på barn. / In preschool today we strive to work equal, which means to see each child as an individual. We want to give every child the same opportunities and chances to develop. Something you work with is gender, which is instead of looking at the sex you should look at the children and their actions. What I wanted with my research was to look at how preschool teachers acted in gender related situations in preschools. If I could see any differences in preshool teachers behavior and why they acted the way they did. My study has been based on a qualitative method and I have used a critical incident method. By interviews I have presented three different dilemmas where preshool teachers have told me how they would have acted. The results show that depending on the pedagogical approach that is used at the pre-school, teachers are showing a more or less consciously gender perspective in their behavior. How you act in different situations depends on how gender sensitive you are as a pre-school teacher and how you look at children.

Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten.  Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin.

Syftet med denna studie var att belysa förskollärares syn på den fysiska miljön i förskolan, men även om förskolans pedagogiska inriktning påverkar arbetet med utformningen av förskolans fysiska miljö. Vi har utgått från följande frågeställningar; vad är förskollärares syn på den fysiska miljön? Hur kan förskolans pedagogiska inriktning påverka förskollärares syn på den fysiska miljön? Hur beskriver förskollärarna att den fysiska miljön utformas i relation till barngruppen? Studiens resultat är baserat på intervjuer med yrkesaktiva förskollärare som arbetar på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Resultatet visar att förskollärarna uttrycker att den fysiska miljön bör vara föränderlig och alltid utgå från barngruppens behov, förändras barngruppen bör miljön förändras parallellt med den. Förskollärarnas syn på miljön är relativt likvärdig, däremot har de olika tillvägagångssätt i sitt arbete med utformningen av miljön. Deras fokus ligger på olika områden i utformningen beroende på förskolans pedagogiska inriktning. Förskollärarna uttrycker att en betydande faktor som påverkar utformningen av förskolans fysiska miljö är barngruppens ålder.

Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten. Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin.