Uppsatsen studerar de fotografiska bilder föreställande Alliansen och de Rödgröna, samt dess enskilda partiledare, som från 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Göteborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet är att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral. Teorin utgår ifrån klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck. Metoden är en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Materialet är tidningarnas pappersupplagor. För att analysera bilden används ett tolkningsschema med grund i teorin om bilden och bildens kontext. Resultatet visar en jämlik fördelning av antalet bilder på regeringsalternativen, dock fler på Alliansen i Hallandsposten. Fördelningen av antalet bilder på partiledarna följde i stort partiernas storlek. Resultatet visar att Alliansen och dess partiledare hade fler gynnande bilder, dock med viss avvikelse i Hallandsposten. Anmärkningsvärt: Hallandsposten noterade inga helsidor eller framsidor där partiledare/regeringsalternativ figurerade, till skillnad på Göteborgs-Posten som noterades för flertalet.