Syftet med denna studie är att undersöka hur olika samhällsaktörer förhåller sig till förslaget om att slopa ungdomsrabatten för unga lagöverträdare mellan 18–20 år, huruvida samhällsaktörerna använder sig av vetenskaplig argumentation samt vilka konsekvenser som de olika samhällsaktörerna tror kan uppstå om förslaget blir lag. För att besvara frågeställningarna används en komparativ metod. De olika samhällsaktörerna kategoriseras först i tre grupper: kommuner, rättsvårdande instanser samt statliga myndigheter. Därefter analyseras vilka likheter och skillnader som finns mellan grupperna med avseende på inställning till förslaget, vetenskaplig argumentation samt vilka konsekvenser de menade kunde uppstå om förslaget blev lag.    Analysen visar att kommunerna är procentuellt sett mest positiva till förslaget och de använder sig procentuellt sett minst av vetenskaplig argumentation. De rättsvårdande instanserna är procentuellt sett minst positiva till förslaget, men har procentuellt störst vetenskaplig argumentation. De statliga myndigheterna ligger mittemellan, de är näst mest positiva till förslaget och har näst störst andel vetenskaplig argumentation. Rörande vilka konsekvenser lagförslaget kunde få, hade kommunerna störst andel som oroade sig för s.k. tröskeleffekter och ökad återfallsrisk medan de rättsvårdande instanserna hade störst andel som oroade sig för ökade kostnader, därefter tröskeleffekter och ökad arbetsbelastning. De statliga myndigheterna oroade sig mest för ökad återfallsrisk och ökade kostnader.

Bakgrund: Illegala skjutvapen anses vara ett växande problem och därför har politiker och myndigheter vidtagit olika åtgärder för att minska mängden av dessa vapen i samhället. Bland annat gav Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen och Tullverket i uppdrag att minska införseln av illegala skjutvapen till Sverige. Tullverket har lagt ner stora resurser för att lyckas med det tilldelade uppdraget och det har skapats en känsla av frustration hos myndighetens anställda när deras hårda arbete inte ger det utfall som eftersträvas. Tullverket upplever att domare väljer påföljder som ligger i den nedre delen av straffskalan eller avskrivs.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka domslut som rör smuggling av skjutvapen och konstatera vilka faktorer som domare lägger störst vikt vid när val av påföljd görs.Metod: Metoden som använts för att uppnå syftet är en kvantitativ innehållsanalys.Resultat: Det framkomna resultatet visar på att de faktorer som domare främst beaktar vid val av påföljd för smuggling av skjutvapen är den åtalades ålder, vilken typ av vapen det rör sig om, vilken mängd vapen det rör sig om, vapnets farlighet, sociala omständigheter och den åtalades kriminella värderingar. Dock är påverkansnivån av dessa faktorer fortfarande okända och bör studeras närmre. Av resultatet framkom även att domare inte dömer på samma sätt i fall som är snarlika. Ytterligare framkom att resonemangen som fördes vid val av påföljd stämde bra överens med vad som står i lagstiftningen, men att detta val inte stämde lika bra med de teorier som ligger till grund för lagstiftningen. / Background: Illegal firearms are considered to be a growing problem and politicians and authorities have therefore taken various measures to reduce the amount of these weapons available in society. The Ministry of Justice assigned the National Police and the Customs Administration to reduce the importation of illegal firearms to Sweden. The Customs has invested a considerable amount of resources in order to succeed with the assigned task and because of this, a sense of frustration has developed among the Agency's employees when their hard work does not provide the outcomes to which they aspire. The Customs Administration feel that the judges choose the penalties which is in the lower half of the range, or that cases are closed down completely.Aim: The purpose of this paper is to examine the verdict concerning the smuggling of firearms and ascertain which variables referees consider when selecting the sanction.Method: The method used to achieve the object is a quantitative content analysis.Findings: The result shows that the variables which judges mainly consider when deciding the choice of penalty for smuggling of firearms is the accused’s age, what type of weapon it is, what amount of weapon there is, the dangerousness of the weapon, social circumstances and the accused criminal values. The influence of these variables is however still unknown and should be studied further. The results also showed that referees do not judge in the same way in cases that are similar. The results also revealed that the reasoning which was carried out when deciding on the penalty was accurate in relation to the legislation, but the choice of penalty was not consistent with the theories that the legislation is based on.