• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 36
  • 11
  • Tagged with
  • 47
  • 23
  • 15
  • 11
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Water and health in Egypt : an empirical analysis /

Abou-Ali, Hala, January 2003 (has links) (PDF)
Diss. Göteborg : Univ., 2003.
2

Vilka bakomliggande orsaker gav upphov till den egyptiska revolutionen?

Tholen, Lennart January 2013 (has links)
Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka samhälleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Envåldshärskaren Mubarak hade styrt landet i 30 år fram till revolten 2011. Egypten hade sedan lång tid lidit under svåra ekonomiska och sociala förhållanden, där medborgarna saknade politiska rättig- heter. Det auktoritära systemet gjorde att konfrontationen mot regimen kom plötsligt utan förvarning. Jag har använt mig av litteraturgranskning som metod, där jag analyserat vetenskapliga artiklar och litteratur. I den teoretiska bakgrunden har jag använt mig av demokratiseringsforskning som grundval, därefter följer fem underliggande perspektiv som inverkar på staters demokratiutveckling. Resultat visar att det egyptiska upproret inte hade någon klar ledare, det drevs av olika individer och grupper utan inbördes hierarki. Det politiska förtrycket och frånvaron av politiska rättigheter kan ha inverkat på delar av befolkningen, men inte haft väsentlig betydelse för upproret. Resultat indikerar att kulturella eller religiösa grunder inte hade någon avgörande betydelse för upproret. Kultur- påverkan genom olika medier hade en viktig roll för organisering av upproret, medierna orsakade däremot inte upproret. Egyptens ekonomiska recession med tillhörande matkris, korruption, fattigdom och arbetslöshet antas sammantaget ha haft avgörande betydelse för upproret. USA: s avståndstagande från regimen en kort tid efter att demonstrationerna inletts påverkade troligen Mubaraks avgång. Det nära geopolitiska läget till Tunisien och Libyen inspirerade förmodligen folket i Egypten att göra uppror. De två enskilt största faktorerna till framgången under själva upproret var det civila motståndet och militärens beslut att inte använda våld mot civilbefolkningen under demonstrationerna. Nyckelord: Egypten, auktoritärt styre, uppror, matkris och civil revolt.
3

“DEN BREDA VÄGEN” : <em>En studie av faktorerna bakom </em> <em>islamistiskt våld under 70-, 80- och 90-talet i Egypten</em>

Swenning, Ralf January 2009 (has links)
<p>I den här studien analyseras olika faktorers påverkan på utvecklingen av islamistiskt våld under 70-, 80- och 90-talet i Egypten. Syftet är således att skapa större förståelse kring varför den egyptiska staten fick möta detta ökade militanta motstånd. Undersökningen består av en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys av vetenskapliga undersökningar, rapporter och annan akademisk litteratur. Resultatet visar att den arab-israeliska konflikten har haft stor betydelse för det islamistiska missnöjet, samt att repression och ett auktoritärt styre möjligen bidrar till våldsamma politiska metoder.</p>
4

“DEN BREDA VÄGEN” : En studie av faktorerna bakom islamistiskt våld under 70-, 80- och 90-talet i Egypten

Swenning, Ralf January 2009 (has links)
I den här studien analyseras olika faktorers påverkan på utvecklingen av islamistiskt våld under 70-, 80- och 90-talet i Egypten. Syftet är således att skapa större förståelse kring varför den egyptiska staten fick möta detta ökade militanta motstånd. Undersökningen består av en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys av vetenskapliga undersökningar, rapporter och annan akademisk litteratur. Resultatet visar att den arab-israeliska konflikten har haft stor betydelse för det islamistiska missnöjet, samt att repression och ett auktoritärt styre möjligen bidrar till våldsamma politiska metoder.
5

Sociala medier - En viktig nyhetskälla : En kvalitativ studie om svenska journalisters förhållningssätt till sociala mediers rapportering om revolutionen i Egypten

Faraj, Heba January 2011 (has links)
Den här uppsatsen undersöker de svenska journalisternas förhållningssätt till sociala mediers rapportering om revolutionen i Egypten. Fokus i denna undersökning ligger i journalisternas källkritik, användning och beroende av sociala medierna som Twitter, Facebook, blogg med flera i sitt journalistiska arbete. Intervjumetoden tillämpades i denna undersökning och intervjuer med tio svenska journalister genomfördes. De medier som inkluderas i undersökningen är, Sveriges Radio Ekot, SR International, SVT, TV4, Tidningarnas Tellegramsbyrå, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga intervjuer presenteras och svaren användes sedan i analysen. Undersökningsfrågorna besvarades och följande slutsats kunde dras: att svenska journalisterna använde sig mycket av sociala medierna i sin rapportering om den egyptiska revolutionen. Att sociala medier uppfyllde en viktig funktion i rapporteringen. Att några källkritiska problem uppstod i samband med rapporteringen trots att journalisterna använde sig av de traditionella källkritiska principerna.
6

"Afgudabilder eller "Guds son"? : Om egyptomani och exotisering av fornegyptisk kultur i svensk press 1830-1870

Runeson, Dag January 2019 (has links)
No description available.
7

Att pussla ihop en miljö : Processen bakom skapandet av miljökoncept till ett dataspel som bygger på Gamla Testamentet

Lenkel, Lisa January 2009 (has links)
Denna rapport behandlar arbetsprocessen bakom skapandet av konceptillustrationer av miljö till Testament som är ett dataspel som ska lära konfirmander Gamla Testamentets historia. Ambitionen har varit att skapa konceptillustrationer av miljö som den kan ha sett ut där händelserna i Gamla Testamentet utspelade sig. Jag har dock haft anledning att tro att Gamla Testamentet inte har tillräckligt utförliga miljöbeskrivningar för att det ska vara möjligt att skildra en miljö endast utifrån det som står där. Frågeställningen har därför varit: hur skildrar jag med konceptillustrationer en miljö som inte finns detaljerat beskriven i ursprungstexten. För att besvara den här frågan har jag tagit fram ett tillvägagångssätt för skapandet av konceptillustrationerna till Testament. Detta tillvägagångssätt har bestått av att fastställa vilken miljö som konceptillustrationerna avser, en textanalys av Gamla Testamentet där miljöbeskrivningar har eftersökts, en litteraturstudie av arkeologiska källor som bidragit med information som inte Gamla Testamentet har kunnat ge, en analys av Testaments grafiska stil och framtagandet av riktlinjer som jag sedan har följt vid skapandet av konceptillustrationerna. Min förhoppning är att andra som är i färd med att utveckla ett spel som på något sätt har förankring i en befintlig berättelse eller historisk händelse, kan få idéer och förslag från mitt arbete till hur man kan gå tillväga för att skildra miljö.
8

Det våras för uppror : Om bevakningen av Tunisien, Egypten och Libyen år 2011 i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter

Abraham, Simona, Bjerstedt, Victoria January 2011 (has links)
Det här är en studie om den svenska dagstidningsrapporteringen om inledningen av den arabiska våren i Tunisien, Egypten och Libyen under år 2011. Vår utgångspunkt är de tolv klassiska nyhetsvärderingsteorierna, med tyngd på geografisk, kulturell och ekonomisk närhet. Uppsatsen syfte är att få bättre kännedom om likheterna och skillnaderna i den svenska rapporteringen från de tre länderna Tunisien, Egypten och Libyen. Vi undersöker två veckor för varje land i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vi har valt att se tidningarna som en gemensam portal för den svenska internationella mediebevakningen. Vi har gjort en kvantitativ undersökning, när rapporteringen av upproren började, hur den såg ut och vilka källor man valde att lyfta fram. Vi valde också att göra en mindre kvalitativ intervjuundersökning för att förstå förhållandena för de svenska utrikesreportrarna. Resultatet av analysen visar många likheter mellan länderna. Majoriteten av källorna var andra nyhetsbyråer. Största skillnaden var hur man skapade närhet till händelserna i de olika länderna. I Egypten så fokuserade journalisterna mer på att lyfta fram svenskarna i upproret och att ta upp vardagsproblem som publiken kunde identifiera sig med, till exempel att maten började ta slut i butikerna eller känslan över att demokratiska rättigheter var hotade. Tunisiens rapportering var mer folkorienterad medan artiklarna om Libyen hade mer fokus på elitpersoner. Den arabiska våren påverkade resten av världen både ekonomiskt och politiskt vilket gav ett högt nyhetsvärde i tidningarna.
9

Att pussla ihop en miljö : Processen bakom skapandet av miljökoncept till ett dataspel som bygger på Gamla Testamentet

Lenkel, Lisa January 2009 (has links)
<p>Denna rapport behandlar arbetsprocessen bakom skapandet av konceptillustrationer av miljö till Testament som är ett dataspel som ska lära konfirmander Gamla Testamentets historia. Ambitionen har varit att skapa konceptillustrationer av miljö som den kan ha sett ut där händelserna i Gamla Testamentet utspelade sig. Jag har dock haft anledning att tro att Gamla Testamentet inte har tillräckligt utförliga miljöbeskrivningar för att det ska vara möjligt att skildra en miljö endast utifrån det som står där. Frågeställningen har därför varit: hur skildrar jag med konceptillustrationer en miljö som inte finns detaljerat beskriven i ursprungstexten. För att besvara den här frågan har jag tagit fram ett tillvägagångssätt för skapandet av konceptillustrationerna till Testament. Detta tillvägagångssätt har bestått av att fastställa vilken miljö som konceptillustrationerna avser, en textanalys av Gamla Testamentet där miljöbeskrivningar har eftersökts, en litteraturstudie av arkeologiska källor som bidragit med information som inte Gamla Testamentet har kunnat ge, en analys av Testaments grafiska stil och framtagandet av riktlinjer som jag sedan har följt vid skapandet av konceptillustrationerna.</p><p>Min förhoppning är att andra som är i färd med att utveckla ett spel som på något sätt har förankring i en befintlig berättelse eller historisk händelse, kan få idéer och förslag från mitt arbete till hur man kan gå tillväga för att skildra miljö.</p>
10

Det postkoloniala resandet i Egypten : En diskursanalys av resebroschyrer

Froms-Andersson, Karin January 2008 (has links)
During the colonial period Europeans travelled to Egypt. The French had explored Egypt through the mapping and this was published in a collection of books called Déscription de l’Égypte. Exhibitions and publications like Déscription de l’Égypte, which aimed at giving a view of Egypt, raised public interest for journeys to the Orient. Although the concept of Orient in general and many pictures of Egypt in particular were created by Europeans during colonial times, this essay argues that these understandings are still prevalent in present-time, postcolonial travel brochures of Egypt. Therefore representation of Egypt through postcolonial theory in Swedish travel brochures is the main focus of this study. This is illustrated through the use of pictures which indicate that the Occident has a certain power over the Orient. At the same time, this study also shows that what is indicated in the travel brochure not always corresponds to the reality. Postcolonial theory is used to bring out the discourses conveyed in pictures and texts in Swedish travel brochures. The brochures studied are derived from leading Swedish travel companies Apollo, Detur, Fritidsresor, Jambo Tours, Kuoni, Solresor, Temaresor and Ving. From these brochures, the essay focuses on the representation of three cases, i.e. Hurghada, Luxor and grand tours and cruises along the Nile. / Syftet med denna studie är att undersöka hur Egypten gestaltas inom turistbranschen, utifrån postkolonial teori. Undersökningen utförs genom att analysera hur Egypten framställs till turister och med hjälp av diskursanalys granskar jag detta i svenska resebolags resebroschyrer. De resebroschyrer som använts i undersökningen tillhör Apollo, Detur, Fritidsresor, Jambo Tours, Kuoni, Solresor, Temaresor samt Ving. Uppsatsen är således en diskursanalytisk studie, som bygger på en kvalitativ ansats. Diskursanalysen syftar till att analysera relationer genom språket samt språkets uttryck och därmed har den varit en metod för att analysera såväl texter som bilder i resebroschyrerna. Den undersökningsstrategi som använts är en fallstudie av Egypten och det kan både vara ett unikt och ett typiskt fall. Som nämnts ovan, analyseras framställningen av Egypten i resebroschyrerna utifrån postkolonial teori. Den postkoloniala teorin undersöker diskurser, såväl koloniala som nutida, kring västerländska och icke västerländska samhällen. På så sätt innebär denna teori en djupare insikt om den diskurs som bedrivs till följd av dominerande gruppers attityder och handlingar gentemot en avlägsen region. Begreppet postkolonialism myntades på 1990-talet och inom detta ämnesområde har Edward Said haft en betydande roll. Said har beskrivit relationen mellan Europa och Egypten samt hur Europas maktposition under kolonialismen har skapat bilden av orienten på Egypten och egyptisk kultur. Postkolonialism handlar således om särskilda diskurser och diskurser innebär i sin tur människors varierande sätt att prata om och se på olika företeelser. Hybriditet är ett uttryck inom postkolonialism, som står för en blandning av kulturer, där ett utökat transportnätverk och därmed också turism anses underlätta hybriditeten. Fortsättningsvis kom Egypten att koloniseras av England i slutet på 1800-talet, men strax innan detta utforskades landet av Frankrike och deras kartläggning av Egypten presenterades sedan i en skrift, Déscription de l’Égypte, som fått betydande roll för det koloniala resandet. Sådana publikationer och utställningar, som syftade till att ge en bild av Egypten, väckte intresse hos människor att resa till landet och uppleva de händelser och sevärdheter som de blivit medvetna om. På så sätt kom även ett betydande antal människor att resa till Egypten under kolonialtiden. Vid framställningen av de nuvarande resorna till Egypten kan det påträffas olika företeelser som tyder på en fortsatt västerländsk makt. Hurghada framställs som ett prisvärt resmål till hela familjen, med mycket sol och värme, men det finns bilder i resebroschyrerna som antyder att de västerländska turisterna har en viss makt över lokalbefolkningen. Denna makt syns genom bilder där lokalbefolkningen ger service och betjänar turisterna. Dessutom kan det urskiljas bilder på historiska sevärdheter som inte kan påträffas i Hurghada, så som pyramider och Nilen. De hänvisar alltså till platser som inte finns i stadens omgivning vid framställningen av Hurghada och genom detta kan både en föreställning av platsen som inte överensstämmer med verkligheten skapas och en snedvriden bild av resmålet frambringas hos resenären. Luxor är däremot en stad som har varit betydande långt tillbaka i historien, vilket även märks vid dess framställning i resebroschyrerna då presentationen nästan enbart består av vilka historiska sevärdheter som resenären kan få uppleva. Att framställa en plats som långt bort från turisternas egen vardag kan intensifiera upplevelsen och detta kan därmed vara anledningen till att presentationen av Luxor är fokuserad vid dess historia. Samtidigt kan en presentation av Luxor som en modern stad möjligtvis inte locka lika många resenärer, vilket gör att ett möte med det förflutna hellre presenteras. Resebolagen har därför en viss makt vad gäller Egyptens framställning till turister, eftersom de bestämmer hur sina resebroschyrer utformas och således hur resmål framställs till turister. Fortsättningsvis påträffas vissa likheter vid presentationen av rundresor och kryssningar längs Nilen i jämförelse med Luxor, eftersom framställningen av rundresorna och kryssningarna också fokuseras på de historiska sevärdheterna som resenären får uppleva. Vidare är det en väsentlig skillnad på rundresorna och kryssningarna, i jämförelse med resor till Hurghada och Luxor, nämligen att resenären ständigt förflyttar sig till nya platser. Said beskriver att vi delar upp områden i vårt huvud, där bekanta områden blir ”våra” och obekanta områden ”deras”. Vid rundresor och kryssningar kan båten vara ett bekant område, eftersom resenärerna ständigt återkommer till den och omgivningen runtomkring båten blir obekant. Därigenom frånskiljs turisterna och lokalbefolkningen åt. Dessa resor i relation till det koloniala resandet åskådliggör att det fortfarande finns ett speciellt förhållningssätt till Egypten och att det bedrivs en särskild diskurs genom resebroschyrerna gentemot landet och dess kultur. Presentationerna av dessa tre resmål i resebroschyrerna visar också att det finns ett maktförhållande mellan väst och orienten samt att det bedrivs en diskurs i resebroschyrerna som påvisar en västerländsk dominans. Makten blir tydligast genom de bilder som visas i resebroschyrerna, där turister blir betjänad av lokalbefolkningen samt då resenärer och invånare aldrig visas tillsammans i avseende att umgås med varandra. I det fall de visas tillsammans påträffas ett betydligt avstånd mellan dem. Utifrån denna studie har jag även kommit fram till att det är viktigt att ge en sanningsenlig bild över Egypten, men det är även betydelsefullt att framställa människorna och dess kultur på ett rättfärdigande sätt. Jag anser att framställningen av dessa måste göras sanningsenlig och rättfärdigande för att resenären inte ska ha en snedvriden bild eller missuppfatta bilden av landet, människorna eller dess kultur. Dessutom kan det vara fördelaktigt om resebroschyrernas maktdiskurs minskas i presentationen av Egypten, för att resenärerna sedermera kan minska en möjlig dominant syn på sig själva vid mötet med människor från en annan kultur.

Page generated in 0.0443 seconds