<p>Personlighetspsykologin är uppdelad i ett antal "stora", sinsemellan tämligen fristående personlighetsteorier. En övergripande modell för integrering av dessa personlighetsteorier presenteras. Modellen beskriver hur personligheten formas av <em>biologisk utveckling</em>, <em>direkt påverkan på biologin</em> och <em>inlärning</em>. Den utgår från <em>evolutionen </em>och <em>biologi</em> och beskriver samband mellan olika element - t.ex. <em>beteende</em>, <em>situation</em> och <em>utveckling</em> - som kan anses viktiga i de befintliga teorierna. Elementen <em>drivkraft</em> och <em>inlärning</em> betonas särskilt och en fördjupande delmodell beskriver hur <em>motivationsdriven</em> <em>inlärning</em> kan skapa "om...så..."-mönster av olika generaliseringsgrad. Sådana mönster föreslås kunna beskrivas utifrån <em>primär drivkraft</em> och <em>sekundär</em> <em>motivation</em>, hur stor <em>generalisering</em> det rör sig om (omfattning av "om...så..."-mönster) samt vilken <em>typ</em> <em>av</em> <em>inlärning</em> det handlar om. Primär drivkraft och sekundär motivation kategoriseras efter hedonistisk valens (<em>lust</em>- eller <em>olustdriven</em>) samt <em>individualistisk</em> eller <em>prosocial</em> inriktning. Viss typ av inlärning antas sannolikare kunna skapa stabilare och därigenom mer personlighetsformande inlärning, bl.a. <em>olustdriven inlärning</em>, <em>inlärd hjälplöshet</em> och <em>intern konflikt</em>.</p>

Personlighetspsykologin är uppdelad i ett antal "stora", sinsemellan tämligen fristående personlighetsteorier. En övergripande modell för integrering av dessa personlighetsteorier presenteras. Modellen beskriver hur personligheten formas av biologisk utveckling, direkt påverkan på biologin och inlärning. Den utgår från evolutionen och biologi och beskriver samband mellan olika element - t.ex. beteende, situation och utveckling - som kan anses viktiga i de befintliga teorierna. Elementen drivkraft och inlärning betonas särskilt och en fördjupande delmodell beskriver hur motivationsdriven inlärning kan skapa "om...så..."-mönster av olika generaliseringsgrad. Sådana mönster föreslås kunna beskrivas utifrån primär drivkraft och sekundär motivation, hur stor generalisering det rör sig om (omfattning av "om...så..."-mönster) samt vilken typ av inlärning det handlar om. Primär drivkraft och sekundär motivation kategoriseras efter hedonistisk valens (lust- eller olustdriven) samt individualistisk eller prosocial inriktning. Viss typ av inlärning antas sannolikare kunna skapa stabilare och därigenom mer personlighetsformande inlärning, bl.a. olustdriven inlärning, inlärd hjälplöshet och intern konflikt.

<p>Personlighetspsykologin är uppdelad i ett antal ”stora”, sinsemellan tämligen fristående personlighetsteorier. Denna teoretiska rapport försöker lägga grunden för en integrering av dessa genom att utröna vilka gränser evolutionen satt för behov för människans del. En beskrivning ges av hur behov kan kategoriseras under de, från evolutionsteori härledda, övergripande målen; överlevnad, fortplantning, socialt mål, lärande, att åstadkomma resultat samt positiv och negativ hedonism. Vidare föreslås ett sätt att betrakta behov hierarkiskt där den hedonistiska principen (att behov alltid drivs av antingen lust eller olust) utgör den absoluta grunden vilken alltid, potentiellt, ger möjligheten att ändra viktighetsgrad på behov genom inlärning och en hierarki baserat på kronologiska stadier ger en generell beskrivning. Dessutom beskrivs behov som kan bli viktigare än stadiebehoven vid specifika situationer (t.ex. överlevnadsbehov) och därigenom modifiera denna hierarki samt behov inriktat på något annat än individen själv vilka har potentialen att bli väldigt viktiga, t.o.m. viktigare än övriga behov.</p>

Personlighetspsykologin är uppdelad i ett antal ”stora”, sinsemellan tämligen fristående personlighetsteorier. Denna teoretiska rapport försöker lägga grunden för en integrering av dessa genom att utröna vilka gränser evolutionen satt för behov för människans del. En beskrivning ges av hur behov kan kategoriseras under de, från evolutionsteori härledda, övergripande målen; överlevnad, fortplantning, socialt mål, lärande, att åstadkomma resultat samt positiv och negativ hedonism. Vidare föreslås ett sätt att betrakta behov hierarkiskt där den hedonistiska principen (att behov alltid drivs av antingen lust eller olust) utgör den absoluta grunden vilken alltid, potentiellt, ger möjligheten att ändra viktighetsgrad på behov genom inlärning och en hierarki baserat på kronologiska stadier ger en generell beskrivning. Dessutom beskrivs behov som kan bli viktigare än stadiebehoven vid specifika situationer (t.ex. överlevnadsbehov) och därigenom modifiera denna hierarki samt behov inriktat på något annat än individen själv vilka har potentialen att bli väldigt viktiga, t.o.m. viktigare än övriga behov.

Attityder påverkar vår informationshantering, vårt omdöme och vårt beteende. Denna studie syftar till att undersöka om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. 120 personer ur grupperna poliser, kriminalvårdare och en kontrollgrupp undersöktes avseende attityder till intagna och Big Five teorins personlighetsdimensioner. En one-way ANOVA visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Två-vägs variansanalyser användes för att undersöka eventuella huvudeffekter och interaktionseffekter med hög respektive låg grad av samtliga personlighetsdimensioner samt variablerna anställning (kriminalvårdare, poliser och kontrollgrupp) och attityd till intagna. Inga signifikanta resultat påträffades.

<p>Vissa människor har mer bestämda åsikter eller radikala övertygelser än andra. Den här studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska än kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska än kristna personer. En regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att känslomässig instabilitet (N) är den enda signifikanta prediktorn med störst vikt. Utbildningsnivå kombinerat med känslomässig instabilitet (N) visades öka prediktionen av dogmatism och utbildningsnivå hade den största prediktionsbetydelsen. En one-way ANOVA relaterade låg utbildningsnivå till dogmatism. Motsatt tidigare forskning hittades även höga värden av vänlighet för gruppen kriminella.</p>

Vissa människor har mer bestämda åsikter eller radikala övertygelser än andra. Den här studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska än kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska än kristna personer. En regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att känslomässig instabilitet (N) är den enda signifikanta prediktorn med störst vikt. Utbildningsnivå kombinerat med känslomässig instabilitet (N) visades öka prediktionen av dogmatism och utbildningsnivå hade den största prediktionsbetydelsen. En one-way ANOVA relaterade låg utbildningsnivå till dogmatism. Motsatt tidigare forskning hittades även höga värden av vänlighet för gruppen kriminella.