<p>Personlighetspsykologin är uppdelad i ett antal "stora", sinsemellan tämligen fristående personlighetsteorier. En övergripande modell för integrering av dessa personlighetsteorier presenteras. Modellen beskriver hur personligheten formas av <em>biologisk utveckling</em>, <em>direkt påverkan på biologin</em> och <em>inlärning</em>. Den utgår från <em>evolutionen </em>och <em>biologi</em> och beskriver samband mellan olika element - t.ex. <em>beteende</em>, <em>situation</em> och <em>utveckling</em> - som kan anses viktiga i de befintliga teorierna. Elementen <em>drivkraft</em> och <em>inlärning</em> betonas särskilt och en fördjupande delmodell beskriver hur <em>motivationsdriven</em> <em>inlärning</em> kan skapa "om...så..."-mönster av olika generaliseringsgrad. Sådana mönster föreslås kunna beskrivas utifrån <em>primär drivkraft</em> och <em>sekundär</em> <em>motivation</em>, hur stor <em>generalisering</em> det rör sig om (omfattning av "om...så..."-mönster) samt vilken <em>typ</em> <em>av</em> <em>inlärning</em> det handlar om. Primär drivkraft och sekundär motivation kategoriseras efter hedonistisk valens (<em>lust</em>- eller <em>olustdriven</em>) samt <em>individualistisk</em> eller <em>prosocial</em> inriktning. Viss typ av inlärning antas sannolikare kunna skapa stabilare och därigenom mer personlighetsformande inlärning, bl.a. <em>olustdriven inlärning</em>, <em>inlärd hjälplöshet</em> och <em>intern konflikt</em>.</p>

Personlighetspsykologin är uppdelad i ett antal "stora", sinsemellan tämligen fristående personlighetsteorier. En övergripande modell för integrering av dessa personlighetsteorier presenteras. Modellen beskriver hur personligheten formas av biologisk utveckling, direkt påverkan på biologin och inlärning. Den utgår från evolutionen och biologi och beskriver samband mellan olika element - t.ex. beteende, situation och utveckling - som kan anses viktiga i de befintliga teorierna. Elementen drivkraft och inlärning betonas särskilt och en fördjupande delmodell beskriver hur motivationsdriven inlärning kan skapa "om...så..."-mönster av olika generaliseringsgrad. Sådana mönster föreslås kunna beskrivas utifrån primär drivkraft och sekundär motivation, hur stor generalisering det rör sig om (omfattning av "om...så..."-mönster) samt vilken typ av inlärning det handlar om. Primär drivkraft och sekundär motivation kategoriseras efter hedonistisk valens (lust- eller olustdriven) samt individualistisk eller prosocial inriktning. Viss typ av inlärning antas sannolikare kunna skapa stabilare och därigenom mer personlighetsformande inlärning, bl.a. olustdriven inlärning, inlärd hjälplöshet och intern konflikt.

<p>Personlighetspsykologin är uppdelad i ett antal ”stora”, sinsemellan tämligen fristående personlighetsteorier. Denna teoretiska rapport försöker lägga grunden för en integrering av dessa genom att utröna vilka gränser evolutionen satt för behov för människans del. En beskrivning ges av hur behov kan kategoriseras under de, från evolutionsteori härledda, övergripande målen; överlevnad, fortplantning, socialt mål, lärande, att åstadkomma resultat samt positiv och negativ hedonism. Vidare föreslås ett sätt att betrakta behov hierarkiskt där den hedonistiska principen (att behov alltid drivs av antingen lust eller olust) utgör den absoluta grunden vilken alltid, potentiellt, ger möjligheten att ändra viktighetsgrad på behov genom inlärning och en hierarki baserat på kronologiska stadier ger en generell beskrivning. Dessutom beskrivs behov som kan bli viktigare än stadiebehoven vid specifika situationer (t.ex. överlevnadsbehov) och därigenom modifiera denna hierarki samt behov inriktat på något annat än individen själv vilka har potentialen att bli väldigt viktiga, t.o.m. viktigare än övriga behov.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat aspekter inom området integration. I dessa intervjuer har vi använt en semistrukturerad intervjuguide. Vi valde fyra personer (två män och två kvinnor) med invandrarbakgrund som vistats i Sverige under minst femton år. Syftet var att ta reda på vilka sociala processer som ligger bakom de faktorer som kan påskynda eller förhindra integration. Även en jämförelse har gjorts mellan männen och kvinnorna vilket visade på vissa skillnader. För kvinnorna hade integrationen huvudsakligen ägt rum på arbetsplatserna, medan den för männen ägde rum på deras fritid. En skillnad kunde även urskiljas i deras uppfattning om hur kulturskillnader försvårade eller underlättade umgänget med samhället. Männen upplevde kulturskillnaden svårare än vad kvinnorna gjorde.</p><p>Den teoretiska utgångspunkten utgjordes av kunskapssociologisk och social-konstruktionistisk inriktning. Inom den socialkonstruktionistiska inriktningen fokuserade vi på symbolisk interaktionism. Resultatet visade på de sociala mekanismer som ligger bakom förutsättningen för en lyckad integration som till exempel deltagande i samhället, goda språkkunskaper och socialt involverande. Det framkom även att individen själv i samverkan med sociala processer i samhället bidrar till att integrationen ska bli lyckad. Anslutningen till teorin visade också på vad som kunde utgöra hinder gällande förutsättningen att integreras som till exempel negativt bemötande och fördomar. Resultatet visade på att respondenter i enlighet med de kriterier vi satt upp för en god integration hade lyckats integrerats på ett bra sätt. Det framkom även att integration är en ständig pågående process som alla människor i ett samhälle genomgår på grund av samhällsförändringar.</p><p>Nyckel ord: integration, språk, deltagande, interagerande.</p>

Personlighetspsykologin är uppdelad i ett antal ”stora”, sinsemellan tämligen fristående personlighetsteorier. Denna teoretiska rapport försöker lägga grunden för en integrering av dessa genom att utröna vilka gränser evolutionen satt för behov för människans del. En beskrivning ges av hur behov kan kategoriseras under de, från evolutionsteori härledda, övergripande målen; överlevnad, fortplantning, socialt mål, lärande, att åstadkomma resultat samt positiv och negativ hedonism. Vidare föreslås ett sätt att betrakta behov hierarkiskt där den hedonistiska principen (att behov alltid drivs av antingen lust eller olust) utgör den absoluta grunden vilken alltid, potentiellt, ger möjligheten att ändra viktighetsgrad på behov genom inlärning och en hierarki baserat på kronologiska stadier ger en generell beskrivning. Dessutom beskrivs behov som kan bli viktigare än stadiebehoven vid specifika situationer (t.ex. överlevnadsbehov) och därigenom modifiera denna hierarki samt behov inriktat på något annat än individen själv vilka har potentialen att bli väldigt viktiga, t.o.m. viktigare än övriga behov.

Sammanfattning I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat aspekter inom området integration. I dessa intervjuer har vi använt en semistrukturerad intervjuguide. Vi valde fyra personer (två män och två kvinnor) med invandrarbakgrund som vistats i Sverige under minst femton år. Syftet var att ta reda på vilka sociala processer som ligger bakom de faktorer som kan påskynda eller förhindra integration. Även en jämförelse har gjorts mellan männen och kvinnorna vilket visade på vissa skillnader. För kvinnorna hade integrationen huvudsakligen ägt rum på arbetsplatserna, medan den för männen ägde rum på deras fritid. En skillnad kunde även urskiljas i deras uppfattning om hur kulturskillnader försvårade eller underlättade umgänget med samhället. Männen upplevde kulturskillnaden svårare än vad kvinnorna gjorde. Den teoretiska utgångspunkten utgjordes av kunskapssociologisk och social-konstruktionistisk inriktning. Inom den socialkonstruktionistiska inriktningen fokuserade vi på symbolisk interaktionism. Resultatet visade på de sociala mekanismer som ligger bakom förutsättningen för en lyckad integration som till exempel deltagande i samhället, goda språkkunskaper och socialt involverande. Det framkom även att individen själv i samverkan med sociala processer i samhället bidrar till att integrationen ska bli lyckad. Anslutningen till teorin visade också på vad som kunde utgöra hinder gällande förutsättningen att integreras som till exempel negativt bemötande och fördomar. Resultatet visade på att respondenter i enlighet med de kriterier vi satt upp för en god integration hade lyckats integrerats på ett bra sätt. Det framkom även att integration är en ständig pågående process som alla människor i ett samhälle genomgår på grund av samhällsförändringar. Nyckel ord: integration, språk, deltagande, interagerande.

<p>Sammanfattning</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka specialpedagogiska insatser eleverna har erfaren-het av, deras upplevelser av dessa och hur insatserna skulle utformas om eleverna själva fick välja. Vi ville dessutom se om de specialpedagogiska insatserna var segregerande, semisegregerande eller inkluderande utifrån uppsatta definitioner.</p><p>Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever i skolår 6-8 och utgick från tre frågeställningar: vilka typer av specialpedagogiska insatser har eleverna erfarenhet av, vad tycker eleverna om de olika insatserna och hur skulle insatserna utformas om eleverna själva fick välja? I elevsvaren förekom segregerande, semisegregerande och inkluderande specialpedagogiska insatser, exempelvis särskild undervisningsgrupp, gå ifrån till en mindre grupp samt tekniska hjälpmedel. Vi fann att eleverna överlag är nöjda med de specialpedagogiska insatserna som de får just nu och har fått tidigare, men flera av dem uttryckte en ambivalens eftersom det fanns saker som samtidigt upplevdes negativt. Fem önskade få fortsatt stöd inom den ordinarie klassens ram bland annat i form av tekniska hjälpmedel, anteckningar, stöd vid prov och kortare instruktioner. Många elever vill ha möjlighet att gå ifrån klassen och arbeta i en mindre grupp i vissa ämnen. De tre övriga eleverna tillhör särskilda undervisningsgrupper varav en önskar att gå kvar, en vill helst gå i en vanlig klass med någon som hjälper till i klassrummet och en uttrycker inga önskemål. En slutsats som vi drar är att alla är olika individer och att man måste se till helheten för att specialpedagogiska insatser ska ge ett så bra resultat som möjligt.</p>

Sammanfattning Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka specialpedagogiska insatser eleverna har erfaren-het av, deras upplevelser av dessa och hur insatserna skulle utformas om eleverna själva fick välja. Vi ville dessutom se om de specialpedagogiska insatserna var segregerande, semisegregerande eller inkluderande utifrån uppsatta definitioner. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever i skolår 6-8 och utgick från tre frågeställningar: vilka typer av specialpedagogiska insatser har eleverna erfarenhet av, vad tycker eleverna om de olika insatserna och hur skulle insatserna utformas om eleverna själva fick välja? I elevsvaren förekom segregerande, semisegregerande och inkluderande specialpedagogiska insatser, exempelvis särskild undervisningsgrupp, gå ifrån till en mindre grupp samt tekniska hjälpmedel. Vi fann att eleverna överlag är nöjda med de specialpedagogiska insatserna som de får just nu och har fått tidigare, men flera av dem uttryckte en ambivalens eftersom det fanns saker som samtidigt upplevdes negativt. Fem önskade få fortsatt stöd inom den ordinarie klassens ram bland annat i form av tekniska hjälpmedel, anteckningar, stöd vid prov och kortare instruktioner. Många elever vill ha möjlighet att gå ifrån klassen och arbeta i en mindre grupp i vissa ämnen. De tre övriga eleverna tillhör särskilda undervisningsgrupper varav en önskar att gå kvar, en vill helst gå i en vanlig klass med någon som hjälper till i klassrummet och en uttrycker inga önskemål. En slutsats som vi drar är att alla är olika individer och att man måste se till helheten för att specialpedagogiska insatser ska ge ett så bra resultat som möjligt.

The aim of the present study is to clarify the nature of integration between the individual and the organization. I have utilized four analytical tools in this endeavor – forms of association, theoretical starting points, integrating factors, and principles of integration. The forms of association have been taken from Amitai Etzioni's model for describing the interplay between members' experience of an organization and organizational sanctions. These in turn provide us with three categories – coercion, when association is steered by constraint exercised by the organization; interest, when integration proceeds deliberately and voluntarily; and normative or institutional integration, when association is steered by a normative community. The starting point selected is important, and often decisive, for any effort to understand the connection between the individual and the organization. In the present effort to theoretically explain how a particular association between individual and organization emerges, I have deliberately selected human nature (the integrating unit) from the choice of two alternatives for the starting point. That is to say that the starting point for integration should be sought not in the organization, but in people. The reason for this decision is my contention that organizations have no organic form, and that they can be steered and influenced in a completely differently way than people. In order for the theoretical starting point to function as a explanatory factor, it should provide the location for an active element. I have chosen the individual's striving for development and maturity as the active element or integrating factor in this regard. The integration of individual and organization is fostered to the extent that the individual's striving for development is satisfied within the framework of the organization. I argue that participation is the principle of integration that serves this goal. In conclusion, participation promotes the integration of the individual and organization, and it drives the process of integration in respect to three forms of coordination – coercion, interest, and institutional integration. Submission (the absence of participation) leads to coercion. Negotiation (the preliminary stage of participation) leads to interest integration. Participation, finally, leads to institutional integration.