<p>Ekosystembaserad förvaltning bygger på en helhetlig syn på ekosystemen och dess förhållande till mänsklig aktivitet. Förvaltningsplanen för Barents hav utanför Norge är ett de längst framskridna försöken till implementering av denna förvaltningsmodell. Lång väg återstår dock för att uppnå de målsättningar som satts och särskilt gäller detta miljömålet för biologisk mångfald. Trots att fiskeri utpekats som den största påverkningsfaktorn på biologisk mångfald har det varit lite fokus på fiskeriernas negativa konsekvenser i arbetet med förvaltningsplanen. Den här uppsatsen försöker ge en bild av hur personer som jobbar inom förvaltningen ser på värdet med förvaltningsplanen, hur de uppfattar dess brister, och just varför de tror att fiskeriet negativa konsekvenser fått liten uppmärksamhet.</p><p>Helhetlighet och tvärsektoriellt samarbete kunde konkluderas som de främsta värdena med förvaltningsplanen. Organisationsproblem, konservatism och maktkamper ansågs dock skapa problem för implementering och samarbete över sektorerna, bland annat genom genom dålig kommunikation mellan utredningsgrupper och den implementerande organisationen. Konservatism och maktkamp uttrycktes i form av en ovillighet från andra att samarbeta över sektorerna, att bryta det sektoriella tankesättet, och en vilja att värna om sin maktsfär.  Strukturella problem lyftes även fram som en av de bakomliggande anledninganar till att fiskeriernas negativa effekter inte fått mer fokus. Starkt kulturellt fäste, fokus på petroleumsverksamhet och dålig kunskapsförmedling var andra faktorer som togs upp. </p> / <p>Ecosystem based management is a management approach that seeks to integrate ecological, social and economic goals. The Norwegian management plan for the Barents Sea is one of the most advanced attempts to ecosystem based management. There is, however, still a long way to go to achieve the goals that have been set. This is especially true for the environmental objective of biodiversity. Even though fishing activity has been pointed out as one of the main reasons for biodiversity loss, little attention has been drawn to this fact. This paper therefore tries to give the answer to the questions of how people working within the management perceive the plan; the core values of it, its flaws, and why they beleave that the negative consequenses of fisheries have been out of focus.</p><p> </p><p>The holistic viewpoint and the cooperation between the various sectors were the most emphazised values of the management plan. Organizational problems, conservatism, and power struggles were regarded as the main problems in trying to reach these goals. Lack of communication between  implementing bodies and investigating bodies was one example of this. Conservatism and power struggles were described as unwillingnes among individuals to adopt to the new intersectoral structures, and a wish to safeguard ones own power. The reason why the negative consequenses of fisheries have been out of focus, was also blamed on structural problems to a large extent. Other contributing factors were also the strong cultural role fisheries play in the norweigan society, the political focus on petroleum activity, and an insufficient spread of knowledge.</p>

Ekosystembaserad förvaltning bygger på en helhetlig syn på ekosystemen och dess förhållande till mänsklig aktivitet. Förvaltningsplanen för Barents hav utanför Norge är ett de längst framskridna försöken till implementering av denna förvaltningsmodell. Lång väg återstår dock för att uppnå de målsättningar som satts och särskilt gäller detta miljömålet för biologisk mångfald. Trots att fiskeri utpekats som den största påverkningsfaktorn på biologisk mångfald har det varit lite fokus på fiskeriernas negativa konsekvenser i arbetet med förvaltningsplanen. Den här uppsatsen försöker ge en bild av hur personer som jobbar inom förvaltningen ser på värdet med förvaltningsplanen, hur de uppfattar dess brister, och just varför de tror att fiskeriet negativa konsekvenser fått liten uppmärksamhet. Helhetlighet och tvärsektoriellt samarbete kunde konkluderas som de främsta värdena med förvaltningsplanen. Organisationsproblem, konservatism och maktkamper ansågs dock skapa problem för implementering och samarbete över sektorerna, bland annat genom genom dålig kommunikation mellan utredningsgrupper och den implementerande organisationen. Konservatism och maktkamp uttrycktes i form av en ovillighet från andra att samarbeta över sektorerna, att bryta det sektoriella tankesättet, och en vilja att värna om sin maktsfär.  Strukturella problem lyftes även fram som en av de bakomliggande anledninganar till att fiskeriernas negativa effekter inte fått mer fokus. Starkt kulturellt fäste, fokus på petroleumsverksamhet och dålig kunskapsförmedling var andra faktorer som togs upp. / Ecosystem based management is a management approach that seeks to integrate ecological, social and economic goals. The Norwegian management plan for the Barents Sea is one of the most advanced attempts to ecosystem based management. There is, however, still a long way to go to achieve the goals that have been set. This is especially true for the environmental objective of biodiversity. Even though fishing activity has been pointed out as one of the main reasons for biodiversity loss, little attention has been drawn to this fact. This paper therefore tries to give the answer to the questions of how people working within the management perceive the plan; the core values of it, its flaws, and why they beleave that the negative consequenses of fisheries have been out of focus.   The holistic viewpoint and the cooperation between the various sectors were the most emphazised values of the management plan. Organizational problems, conservatism, and power struggles were regarded as the main problems in trying to reach these goals. Lack of communication between  implementing bodies and investigating bodies was one example of this. Conservatism and power struggles were described as unwillingnes among individuals to adopt to the new intersectoral structures, and a wish to safeguard ones own power. The reason why the negative consequenses of fisheries have been out of focus, was also blamed on structural problems to a large extent. Other contributing factors were also the strong cultural role fisheries play in the norweigan society, the political focus on petroleum activity, and an insufficient spread of knowledge.

Trettiofem mil från den svenska gränsen börjar havsgränsen genom Barents hav mellan Ryssland och Norge. Under kalla kriget var denna gräns en skiljelinje mellan öst och väst. En ökad arktisk klimatpåverkan och smältande havsisar leder till nya ekonomiskt värdefulla fyndigheter i området. Detta frigör nya havsområden för de arktiska länderna att exploatera. Ekonomiska intressen leder till ökad militär verksamhet.   Studien belyser det säkerhetspolitiska läget i Barents hav mellan de två största aktörerna i området, Norge och Ryssland. Ländernas olika förhållningssätt och ageranden i Barentsområdet beskrivs i ländernas arktiska strategier och utrikespolitiska linjer, som i studien jämförs med en kvalitativ textanalys. Utifrån detta görs en styrkeanalys av ländernas marina enheter. Syftet med studien är att belysa eventuella likheter och olikheter i ländernas strategier, samt att jämföra ländernas marina medel kopplat till respektive strategi. Detta för att undersöka om syftet med de marina medlen följer den uttalade politik som förs.  Resultatet visar att det finns många olikheter, men även många likheter mellan de två ländernas strategier. Likheterna framträder till största del i den civila och ekonomiska strategin och olikheterna främst i den militära. Enligt studien ligger tyngdpunkten i den norska marinen i fartyg av mindre storlek, trots marinens procentuellt sätt stora andel oceangående fartyg. Den ryska marinens tyngdpunkt ligger i ubåtsförmågan och främst i den strategiska. Utöver detta visar studien att de använda marina medlen enbart till viss del följer den politik som förs och att detta skulle kunna leda till konsekvenser för det politiska projektets genomförande.