Global ETD Search

21	Mission der mennoniten Brüdergemeinde in Karaganda/Kasachstan Friesen, Andreas 30 November 2002 (has links) The dissertation in hand is about the theological researches about the mission of the German Mennonite - Brethren - Church in Karaganda I Kasachstan from 1956 to 2000. The existing socialism with its atheistical values affected adversely the lives of the Christians and prevented them from missionary work. In spite of that mission was able to be practised. Experienced preachers and teachers in the church prepared the missionary work by instructing the Christians to be effective witnesses for the Lord. This was achieved by the training of young preachers. regular pronouncements of the Gospel and the work with children and young persons. The Christians retained this method until the middle of the 70ies when the regid laws concerning the missionary work were mitigated. Commited brothers. young persons, preachers and singers visited lonely Christians and churches in remote villages, had personal conversations with unbelievers and organized evangelizations. Members ofthe church were sent out as missionaries to erect parishes and carry out evangelizations / Christian Spirituality, Church History and Missiology / M.Th. Mennonite -Brethren - Church, Karaganda Mission Church Socialistic state Witness Doctrine of the church Evangelization 266.975845 Kazakhstan -- Church history Mennonites -- Kazakhstan -- History Mennonites -- Missions -- Kazakhstan
22	Fara och förändring : Sveriges säkerhetspolitiska förhållande till Ryssland Wellton, Fredrik January 2020 (has links) This essay examines the international relationship of Sweden and Russia in the period after the Cold war and the dissolution of the Sovietunion. Focusing on the period before and after the annexation of Crimea. The essay examines different documents from the Swedish government and uses Realistic thery of international relations to illustrate how the relationship has changed. I conclude that the Swedish relationship to Russia has worsened and that the area in Sweden’s proximity has entered a decline of safety and security with increased chance of aggression from Russia after they have showed being willing to use military force in an offensive capacity in Crimea. Sverige-Ryssland Post-sovjet Försvarsberedningen internationella relationer Jämförande teoriprövande fallstudie Försvar realistisk teori Krim Säkerhetspolitik maktbalans polaritet säkerhetsdilemmat.
23	Vem är du? : En multimodal diskursanalytisk studie om nationell identitet i ryska filmaffischer / Who are you? : A multimodal discourse analytical study about national identity in Russian film posters Lund, Mira January 2020 (has links) This is a multimodal discourse analytical study about national identity in russian film posters specifically in regards to four themes, posters that demonstrates wars, conflicts, violence or weapons. The aim of the study is to illustrate how national identity is portrayed in russian film posters, in relation to these four above themes from the start of the Soviet union 1922, until the end of the union 1991, plus four years ahead. This is studied by looking at how these four above themes are emphasized during different time periods, how the common history is described during different time periods, which similarities and differences that can be deduced from this, and how the question “who are we as a nation?” can be deduced from the pictures. The study also discusses the problem regarding media and its potential to influence, with a focus on the film media and the film poster, since these mediums have a huge potential to create a certain imagined community. For this reason it becomes important to understand who controls the media, since the one with control also beholds the power to decide what the nation identity should consist of, and how it should be portrayed. The study shows that the national identity in russian film posters is portrayed with a strong interconnection to wars, conflicts, violence and weapons during the whole investigation period, but how these themes are portrayed differs between the early/mid Soviet period and the late/post-Soviet period. The early/mid period puts a focus mainly on a strong patriotism where the soldier and the hero are frequently used motifs, which could be interpreted as motifs that are meant to eliminate questions about death in relation to wars. This could be seen as a result of an autocratic state controlled media. The late/post period instead emphasizes a criticism interconnected with conflicts with a focus on motifs like blood and dead bodies, that could be interpreted as motifs that demonstrate the tragic consequences of a violence. This could instead be seen as a result of a media that has been affected by a public sphere that has opened up, where the citizens are allowed to voice their opinions. The similarities is henceforth that the whole investigation period emphasizes a russian hegemony that puts a focus on the “russian” of the nation. The study recommends further studies in the area, either by investigating more themes in regards to film posters and national identity, or by investigating how another country portrays the national identity or the common history, there amongst war memories, in a media material. / Det här är en multimodal diskursanalytisk studie om gestaltning av nationell identitet i ryska filmaffischer, specifikt kopplat till fyra teman, affischer som gestaltar krig, konflikter, våld eller vapen. Studien har som syfte att illustrera hur nationell identitet uttrycks i ryska filmaffischer, kopplat till dessa fyra ovan teman från Sovjetunionens start 1922, till efter dess fall 1991, och fyra år framåt. Detta studeras genom att titta på hur dessa fyra ovan teman har betonats under olika tidsperioder, hur den gemensamma historieskrivningen har gestaltats under olika tidsperioder, vilka likheter och skillnader som går att utläsa från detta, samt hur frågan om “vem är vi som nation?” kan utläsas ur bilderna. Studien diskuterar även problematiken kring media och dess påverkanspotential i speciellt avseende till filmmediet och filmaffischen, då dessa medium har potential att skapa en viss föreställd gemenskap. Problematiken blir därmed vem som har kontroll över filmmediet, då den som har kontroll är den som besitter makten att bestämma vad nationsidentiteten ska bestå av och hur den ska gestaltas. Studien visar att den nationella identiteten uppvisar en stark koppling till krig, konflikter, våld och vapen under hela undersökningsperioden, men hur dessa teman gestaltas skiljer sig dock åt från tidiga/mitt Sovjettiden till sena/post-Sovjet tiden. Den tidiga/mitt perioden lägger främst fokus på en stark patriotism där soldaten och hjälten är vanligt förekommande motiv, som kan tolkas som motiv som ska eliminera frågor om död i samband med krig. Detta kan vidare tolkas som ett resultat av att en autokratisk stat har kontrollerat media. Den sena/post perioden betonar istället en kritik i samband med konflikter genom ett fokus på motiv som blod och döda kroppar, som kan tolkas demonstrera de tragiska konsekvenserna av ett våld. Detta kan istället tolkas som ett resultat av att media har påverkats av att en offentlig sfär har öppnats upp, där medborgare får lov att uttrycka sina åsikter. Likheterna är dock att hela undersökningsperioden betonar en rysk hegemoni som lägger fokus på det “ryska” i nationen. Studien rekommenderar fortsatt forskning av området, antingen genom att undersöka fler teman kopplat till nationell identitet i filmaffischerna, eller genom undersökning av hur andra länder länder gestaltar den nationella identiteten eller den gemensamma historien, däribland krigsminnen, i ett medialt material. national identity Soviet Russia multimodal discourse study film poster propaganda imagined community public sphere war memories globalisation russian hegemony. nationell identitet Sovjet Ryssland multimodal diskursstudie filmaffisch propaganda föreställd gemenskap offentlig sfär krigsminnen globalisering rysk hegemoni. Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
24	Die Herausbildung der Landwirtschaftlichen Produktionsgenossenschaften in der DDR, dargestellt an der Entwicklung des Kreises Haldensleben, Bezirk Magdeburg (1952 bis 1960) Mahlich, Wolfgang 25 June 1999 (has links) Die LPG-Bildung als wichtigstes Element der "sozialistischen Umgestaltung" der Landwirtschaft der DDR ist Hauptinhalt der vorliegenden Dissertation. Auf beschreibendem und analytischen Wege wird die gravierende Umwälzung der gesamten ländlichen Struktur als integrierter Bestandteil der Schaffung der Grundlagen des Sozialismus in seiner Komplexität und Widersprüchlichkeit dargestellt. Den Ausgangspunkt der Schrift bildet die Bodenreform in der Sowjetischen Besatzungszone als Voraussetzung für die späteren Veränderungen auf dem Lande. Im Mittelpunkt der Arbeit steht der Prozeß der LPG-Bildung in den Dörfern des Kreises Haldensleben. Besondere inhaltliche Schwerpunkte der Hauptarbeit bilden: - die wirtschaftlich organisatorische Festigung der LPG in den einzelnen Etappen der Genossenschaftsbildung; - die Rolle und Leistung des MAS/MTS während der "sozialistischen Umgestaltung der Landwirtschaft" - die Maßnahmen der Politik des "Neuen Kurses" und ihre Realisierung in der Landwirtschaft ; - der Wandel in der Einstellung der Parteiführung zu den Großbauern und ihre allmähliche Einbeziehung in den "Aufbau des Sozialismus" auf dem Lande; - die Leitung und Lenkung des Umgestaltungsprozesses durch die SED-Kreisleitung (SED-KL) Haldensleben und die staatlichen Organe des Kreises; - die kulturelle und bildungspolitische Entwicklung im ländlichen Raum des Kreises Haldensleben zwischen 1952 und 1960 / The of LPGs as the most important element for the "socialistic" reconstruction of the agriculture of the GDR (German Democratic Republic) is the main topic this dissertation deals with. In a descriptive and analytical way all major revolutions within the whole agricultural structure als an integrated part to build up a basis for socialism in all it's complexity and with all it's contradictions are described. As basis for this paper serves the land reform in the sowjet sector of Germany as preassumption for later changes in the rural areas. The focus of this work is on the process in which the LPGs around Haldensleben were set up. The main content deals with the following questions: - the economic and organizational strengthening of the LPGs within the several steps of the co-operatives; - the role and power of the MAS/MTS during the "socialist revolution" of the agriculture - the steps of the politics of the "Neuen Kurs" and the realization for the agriculture; - the change in the attitude of the party heads towards the owners of large farms and their integration into the process of builing up socialism in rural areas; - the management of the revolutonary process by the SED-Kreisleitung (regional leading group) Haldensleben and the gouvernmental institutions of the area; - the cultural and educational policy in the rural area of Haldensleben between 1952 and 1960 Konfliktpotential Grossbauern Bilanz socio-cultural effects of the LPGs 630 Landwirtschaft, Veterinärmedizin 39 Landwirtschaft, Garten ZA 82400 ddc:630
25	Ukraїnas självständighet 1917 i svensk press 1917–1918 / Ukraine’s independence 1917 in swedish press 1917–1918 Bergman, Leo January 2017 (has links) This dissertation is a quantitative study with elements of qualitative analysis. The purpose of this quantitative study was to investigate WHAT was written about Ukraine's independence 1917 in Swedish press 1917–1918. The qualitative part of the survey was intended to answer the question if the newspaper's political attitude influenced the news reports during the chosen period. The exact periodization was determined to be between March 1, 1917 and June 30, 1918. This periodization was chosen because of the March Revolution in 1917, which triggered independence declarations in a number of countries oppressed by Moscow, who now saw their chance of freedom. June 1918 became the end of the investigation because it was just when the peace agreement between Ukraine and the Soviet Union was signed. The source material has been chosen to represent a multitude of ideological orientations. It was liberal, moderate, conservative, liberal and left-wing orientations. The source material consisted of newspaper articles from the following newspapers: Dagens Nyheter, Aftonbladet, Göteborgs Aftonblad, Svenska Dagbladet, Dalpilen, Kalmar Tidning and Norrskensflamman. Quantitative methodology was used on the source material. This method consisted of a reviewing of newspaper articles in searching of news reports from Ukraine or articles which had something to do with the events in Ukraine. Every newspaper was searched day after day. The crawled material was presented in two chapters representing different periods. The first chapter of the results presented the results from 1917, and more precisely from March to December 1917. The second chapter presented the results from 1918, but also from December 1917, that is, the result from December 1917 through June 1918. The whole result was then discussed in a separate chapter where the qualitative analysis was also discussed. The result of the quantitative analysis showed that it has been written relatively sparcely about Ukraine's independence although the volume of articles increased from December 1917 and even more in 1918. Sometimes there were articles on the first page. But for the most part, the articles with Ukraine issues were placed among other foreign articles. It was also found in the survey that it was the first World War that drew attention to the newspapers, even though the events in Petrograd and then in Ukraine took more space. This survey also showed that what was written about Ukraine's independence was also what appears in the reference literature. The news reports reported how Ukraine proclaimed independence in March 1917 and later on proclaimed an independent republic in November 1917 when the Bolsheviks conducted their coup d'état in Petrograd. The newspapers also wrote how the Russian Communists sent a declaration of war to Ukraine in December 1917 and about the war that followed. The articles also tell us how negotiations on Ukraine Peace went on in Brest-Litovsk, and how they ended up with alliance between Germany and Ukraine with the campaign against the communists. It was told how the German army marched into Ukraine to free it from the bolsheviks. Until May 1918 there were battles between the German-Ukrainian Army and the Communists. In June 1918 the peace agreement was signed and this survey’s investigation ended. The survey showed that it was written about Ukraine's independence in all newspapers. Dagens Nyheter had the most news articles linked to the survey. Although the number of articles was not subject for analysis in this survey. The qualitative analysis was based on using Höjelid's theoretical concepts "positive sound" and "negative sound" on the quantitative analysis material. The qualitative analysis’ result showed that it was almost impossible to see the differences between the newspapers because the articles were traded between the newspapers, i.e. the content was copied straight away. It should be noted that not all content was the subject of copying between the newspapers. Copying occurred to a greater extent, but there were still original articles derived from the respective newspaper. Most of the articles were also direct telegrams that were communicated abroad to the newspaper's editors. A lot of these telegrammic articles were sent with a purpose to mislead society. These angled articles were published without further examination in Swedish press. There were articles from, for example, Dagens Nyheter whose editors noted the "strange Petrograd reports" and informed about it for the purpose of enlightening the public. However, as most newspapers were occupied with World War I, as was shown in the source material, the newspaper editorial office was less interested in other foreign events. Therefore, such angled articles could be found in Swedish press on a larger scale. / Denna avhandling är en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ analys. Syftet med denna kvantitativa studien var att undersöka VAD som skrevs om Ukrajinas självständighet 1917 i svensk press 1917–1918. Den kvalitativa delen av undersökningen ämnade att besvara frågan om tidningens politiska hållningen påverkade nyhetsrapporteringen under den valda perioden. Den exakta periodiseringen fastställdes att vara mellan den 1 mars 1917 och den 30 juni 1918. Denna periodisering valdes på grund av marsrevolutionen 1917 som utlöste självständighets-förklaringar i en rad länder som var förtryckta av Moskovitien och som nu såg sin chans till frihet. Juni 1918 blev slutpunkten i undersökningen därför att det var just då som fredsavtalet mellan Ukrajina och Sovjet undertecknades. Källmaterialet har valts att representera en mångfald ideologiska inriktningar. Det var liberal, moderat, konservativ, frisinnad samt vänstersocial inriktningar. Källmaterialet bestod av tidningsartiklar från följande tidningar: Dagens Nyheter, Aftonbladet, Göteborgs Aftonblad, Svenska Dagbladet, Dalpilen, Kalmar tidning och Norrskensflamman. Det användes kvantitativ metod på källmaterialet som bestod i en genomsökning av tidningsartiklarna efter nyhetsrapporter från Ukrajina eller som hade något med händelserna i Ukrajina att göra. Varje tidning genomsöktes dag för dag. Det genomsökta materialet presenterades i två kapitel som representerade olika perioder. Det första resultatkapitlet presenterade resultatet från år 1917, och mer exakt från mars till december 1917. Det andra kapitlet presenterade resultatet från år 1918, men även från december 1917, det vill säga resultatet från och med december 1917 till och med juni 1918. Det hela resultatet diskuterades sedan i ett eget kapitel där även den kvalitativa analysen diskuterades. Resultatet från den kvantitativa analysen visade att det har skrivits relativt sparsmakat om Ukrajinas självständighet även om artikelmängden ökade från december 1917 och ännu mer under 1918. Ibland förekom det artiklar på första sidan. Men för det mesta placerades artiklarna med Ukrajina-frågor bland andra utlandsartiklar. Det framgick också i undersökningen att det var mest första världskriget som upptog tidningarnas uppmärksamhet, även om händelserna i Petrograd och sedan i Ukrajina tog allt mer plats allt eftersom. Denna undersökning visade också att det som skrevs om Ukrajinas självständighet var också det som förekommer i referenslitteraturen. Nyhetsrapporterna berättade hur Ukrajina utropat sin självständighet i mars 1917 tills landet proklamerat en oberoende republik i november 1917 när bolsjevikerna genomförde sin statskupp i Petrograd. Tidningarna skrev också hur de ryska kommunisterna skickade krigsförklaring till Ukrajina i december 1917 och om det kriget som följde efter det. Artiklarna berättar även om hur förhandlingarna för Ukrajinafreden gick till i Brest-Litovsk samt hur dessa avslutades med att Tyskland allierade sig med Ukrajina i kampen mot kommunisterna. Det berättades hur den tyska armén marscherade in i Ukrajina för att befria det från bolsjevikerna. Fram till maj 1918 pågick det strider mellan tysk-ukrajinska armén och kommunisterna. I juni 1918 undertecknades fredsavtalet och där slutade undersökningen. Undersökningen visade att det skrevs om Ukrajinas självständighet i samtliga tidningar. Dagens Nyheter hade flest nyhetsartiklar kopplade till undersökningen. Även om antalet artiklar ej var i syfte att analysera i denna undersökning. Den kvalitativa analysen gick ut på att använda Höjelids teoretiska begrepp ”positiv klang” och ”negativ klang” på den kvantitativa analysens resultatmaterial. Det kvalitativa resultatet visade att det var nästintill omöjligt att se skillnad mellan de olika tidningarna eftersom artiklarna traderades mellan tidningarna, det vill säga innehållet kopierades rakt av. Det bör påpekas att inte allt innehåll var ämne för kopiering mellan tidningarna. Kopieringen förekom i större utsträckning men det fanns ändå originella artiklar som härstammade från respektive tidning. De flesta av artiklarna var dessutom direkta telegram som kommunicerades i utlandet till tidningens redaktioner. En hel del av dessa telegraferade artiklar skickades med ett givet syfte att vilseleda samhällsopinionen. Dessa vinklade artiklar publicerades utan vidare granskning i svensk press. Det förekom artiklar från exempelvis Dagens Nyheter vars redaktion uppmärksammat de ”märkliga Petrogradrapporter” och informerat om det i möjligt syfte att upplysa allmänheten. Men eftersom de flesta tidningarna var upptagna med första världskriget, som det visades i källmaterialet, var tidningsredaktionerna mindre intresserade av andra utländska händelser. Därför kunde sådana vinklade artiklar förekomma i svensk press i en större omfattning. Ukraine Peace Ukraїna Ukraine independence 1917 1918 independence movement peace treaty invasion invasion war independence war freedom war freedom struggle Dagens Nyheter Svenska Dagbladet holodomor 1921 1923 Norrskensflamman Moskali Dalpilen Kalmar tidning Göteborgs Aftonblad Aftonbladet Kyiv Odesa Charkiv Dnipro Crimea revolution UNR Ukraine’s National Republic press swedish press press survey press study communism leninism Moksel genocide Petrograd coup d'état CHEKA nkvd Moskau GPU KGB lenin Red Army Soviet Soviet Union bolsheviks socialists Moscovia red terror communist terror SSU socialdemocrats red guardian red guard white guardian black guard Finland Sweden Finnish independence movement terrorist organization commission civil war invasion genocide proletarian bolshevik terror cadets moscovian threat russian threat muscovites Pultava Poltava Tauria Katerynoslaw Chernihiv Ottokar Czernin Weimar republic Deutsches Reich interim government national hero mensheviks maximalists minimalists provisional government Rada supremacy central powers Germany Deutschland German Empire Kaiser Wilhelm Treaty of Brest-Litovsk Belarus communist propaganda Mohilev peace negotiation Caucasus Cuban Don Ukrajina UkrajinaFreden Ukraїna Ukraina självständighet 1917 1918 självständighetsrörelse Tidningsuppsats presstudie pressundersökning tidningsstudie dagspress rikspress Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Norrskensflamman Moskali Dalpilen Holodomor 1921 1923 Kalmar tidning Göteborgs Aftonblad Aftonbladet Kommunism Sovjet bolsjeviker Petrograd Krim Charkiv Odesa Dnipro Kyjiv Revolution Leninism statskupp TJEKA nkvd GPU KGB lenin invasionskrig invasion fredsavtal socialister kommunister röda armén röd terror kommunistisk terror SSU socialdemokrater rödgardister vitgardister svarta gardet Finland Sverige finska självständighetsrörelsen terrororganisation kommission inbördeskrig folkmord självständighetskrig proletär bolsjevikiska terrorismen kadetterna ryssar rysshotet Moskovitien Poltava Pultava Taurien Katerynoslaw Tjernihiv Czernin nationalhjälte mensjeviker maximalisterna minimalisterna interimregering provisorisk regering rada suprematien centralmakterna Tyskland Weimar republic Deutsches Reich Tyska riket Kaiser Wilhelm Treaty of Brest-Litovsk Belarus kommunistpropaganda Mohilev fredsförhandling Kaukasus Kuban Don History Historia

Page generated in 0.038 seconds