The study aimed at an investigation of the vegetation of kettle-holes in the agricultural landscape of the Ziemia Chelminska region in northern central Poland. Most of these kettle-holes have been influenced strongly by human activities. 120 community types were described with regard to their species composition, structure, differentiation, synanthropization, ecological conditions and dynamics, as well as their affinities to similar plant communities from other regions in Europe. The significance of the kettle-holes as a natural resource is briefly discussed.

Offshoring har länge varit en del av den internationella handeln. När offshoring, främst tillIndien och Kina, inom tjänstesektorn växte uppkom problem som var relaterade till avståndetmellan den flyttade verksamheten och företagets hemland. Nearshoring som fenomen växtefram som en lösning på dessa problem. Genom att förlägga verksamheten utomlands mennärmare än de traditionella offshoring-länderna så kunde företag minska problemenassocierade med avståndet men fortfarande dra nytta av en lägre lönekostnad. Teoretiskt ärdet som påverkar företag att välja nearshoring över offshoring relaterat till närheten men fåempiriska undersökningar har försökt att visa att så är fallet. För att kunna visa att närhetspelar roll vid valet av land dit verksamhet ska flyttas så är det viktigt att försöka definieravad närhet innebär. Detta görs dels genom att relatera till problemen med offshoring, delsgenom att sammanställa vad som i tidigare forskning ansetts vara egenskaperna hos ettnärliggande land. Denna undersökning utmynnade i ett antal olika faktorer som har mednärhet att göra. Genom kvalitativa intervjuer med beslutsfattare inom fyra nordiska företaghar vi undersökt hur stor vikt dessa faktorer har och dess påverkan på företagens beslut attvälja nearshoring av finans- och ekonomitjänster till Östeuropa. Resultatet av vårundersökning blev att närhet har betydelse för valet av land men att lönekostnad och tillgångpå kompetent personal var än viktigare för beslutet.

<p>Syftet med denna uppsats är att ifrågasätta den rådande västerländska historieskrivningen. Genom att undersöka Mimara-museets konstsamling i Zagreb och samlaren Ante Topic Mimara (1898-1987) vill jag problematisera förhållandet mellan västerländsk historieskrivning och Östeuropa. Utifrån museikatalogen (1989) och artiklar av Thomas Hoving och Konstantin Akinsha har jag undersökt vem denne kroatiske samlare var och hur han samlade. Två olika sidor beskrivs. En tydlig nationalistisk syn på samlingen, samlaren och museet ges av katalogen medan artiklarna beskriver en systematisk konsttjuv och förfalskare med kontakter hos flera högt uppsatta europeiska politiker och ledare. Med Carol Duncan undersöks syftet med Mimaras donation av konstsamlingen till Kroatien liksom museets utformning och det budskap som förmedlas. Flera likheter finns med de amerikanska donatorer som Duncan beskriver, inte minst drömmen att genom sitt museum bli odödlig och historisk. Samlingens innehåll diskuteras i relation till den västerländska konstens kanon och James Elkins teorier om konsthistoriens form. Tillsammans med Gill Perry och Colin Cunninghams redogörelse för vad den klassiska konstens kanon innehåller konstaterar jag att det har varit den sortens samling Mimara velat skapa. Även liknelsen som man från museets sida gjorde vid öppnandet 1987 genom att hävda det som ”Zagrebs Louvre” beskriver vilket perspektiv som museet och Mimara haft. För att försöka besvara uppsatsen frågeställning om varför Östeuropa har uteslutits och fortfarande utesluts i konsthistoriekonstruerandet använde jag mig av Tom Sandqvist och David Carrier. Den huvudsakliga anledningen är enligt dessa två den historiskt ideologiska skillnaden mellan öst och väst, i kombination med de kulturella likheterna. Östeuropa har alltså betraktats som annorlunda men inte tillräckligt exotiskt för att inkluderas som till exempel afrikansk och asiatisk konst som har en given plats i konsthistoriska översiktsverk. I uppsatsen undersöks också dagens debatt om östeuropeisk konst i förhållande till Västeuropa och västerlandets sätt att berätta konstens historia. Den debatten sker till stor del av SocialEast Forum och deras arbete genom seminarier och forskning, vilket även sker i samarbete med just Mimara-museet. Problemen är många kring hur man ska förhålla sig till denna samling och dess starkt ifrågasatta proveniens, men just därför desto mer intressant. Undersökningen visar på en förändrad och mer kritisk attityd i Kroatien till den västerländskt präglade historieskrivning som Mimara-museets samling speglar. Denna uppsats resulterar snarare i fler frågor än svar, men frågor vi måste börja ställa.</p>

<p>Detta är en empirisk studie om konvergerande BNP per capita-utveckling i Östeuropa. Både absolut och betingad konvergens har undersökts. Absolut konvergens innebär att fattigare ekonomier har högre tillväxt än rikare ekonomier. Betingad konvergens innebär att ekonomierna konvergerar mot sin egen jämviktsbana. Resultaten i denna uppsats tyder på att absolut konvergens inte förekommer i Östeuropa under tidsperioden 1990 till 2003. Förklaringen utifrån Solow-modellen är att länderna har olika jämviktsbanor. Resultaten tyder dock på betingad konvergens och att hastigheten som produktionsgapet minskar med är 28 procent per år.</p>

Detta är en empirisk studie om konvergerande BNP per capita-utveckling i Östeuropa. Både absolut och betingad konvergens har undersökts. Absolut konvergens innebär att fattigare ekonomier har högre tillväxt än rikare ekonomier. Betingad konvergens innebär att ekonomierna konvergerar mot sin egen jämviktsbana. Resultaten i denna uppsats tyder på att absolut konvergens inte förekommer i Östeuropa under tidsperioden 1990 till 2003. Förklaringen utifrån Solow-modellen är att länderna har olika jämviktsbanor. Resultaten tyder dock på betingad konvergens och att hastigheten som produktionsgapet minskar med är 28 procent per år.

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE02E, VT2012 Författare: Josefin Höjman och Jessica Persson Handledare: Petra Andersson Titel: Leverantörsbedömning – Vilka kriterier som avgör valet av nearshoring till Östeuropa Bakgrund: Konkurrensen i logistiksamhället har hårdnat på grund av kundernas allt mer betydande roll i försörjningskedjan. För att tillfredsställa kundkraven så har leverantörsbedömning med utgångspunkt i diverse kriterier blivit viktigare för att företag ska kunna avgöra på vilket sätt en leverantör kan bidra till företagets konkurrenskraft på marknaden. Då Östeuropeiska länder har en stark tillväxt, har uppmärksamhet riktats åt denna region. Bedömning av leverantörer från Östeuropas lågkostnadsländer har således blivit ett vanligare inslag i företags leverantörvalsprocess. Syfte: Studien syftar till att redogöra vilka kriterier som tas i beaktning vid bedömning av en ny leverantör och att ta reda på vilka kriterier som företag prioriterar. Dessutom ska studien klargöra vilka kriterier som är avgörande då en leverantör från Östeuropa väljs. Metod: Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen består av såväl primära- som sekundära källor. De primära källorna består av det material som har samlats in via den empiriska undersökningen och de sekundära källorna utgörs av innehållet i den teoretiska referensramen. Ett deduktivt angreppssätt används då den teoretiska referensramen bygger upp innehållet och strukturen för intervjufrågorna. Slutsatser: Studien har visat att ett flertal kriterier tas i beaktning vid val av en ny leverantör. Dessa är pris, kvalitet, leveransservice, kommunikation, leverantörsrelationer, transport samt politisk- och ekonomisk stabilitet. De kriterier som prioriteras vid val av en östeuropeisk leverantör är pris, kvalitet, leveransservice i form av ledtid och kommunikation. Det avgörande kriteriet är priset.

Det har blivit allt viktigare för företag att internationalisera sina verksamheter, relationsmarknadsföring är också av stor vikt, speciellt på den industriella marknaden. En marknad som ligger nära Sverige och som är attraktiv för svenska företag är den ungerska marknaden. Uppsatsen har lett fram till slutsatserna att det är viktigt för de ungerska dotterbolagen med informations och sociala utbyten. Företagen har även olika stor erfarenhet av den ungerska marknaden som är en internationell marknad. Det är viktigt både på den ungerska marknaden, och i företagens praktiska verksamhet med personliga kontakter för att stärka relationer och få nödvändig information i företagens verksamhet. Sociala relationer och byggande av personlig förtroende är också av stor vikt, samtidigt som förhandlingar och affärsuppgörelser kan ta lång tid på den ungerska marknaden. Det kulturella avståndet anser inte vara stort och de svenska företagen har anställt lokalt. Personliga marknadsföringsmetoder är av stor vikt på den ungerska marknaden och företagens praktiska verksamhet, och det är viktigt att vara känd hos motparten vid starten av en relation.

Syftet med denna uppsats är att ifrågasätta den rådande västerländska historieskrivningen. Genom att undersöka Mimara-museets konstsamling i Zagreb och samlaren Ante Topic Mimara (1898-1987) vill jag problematisera förhållandet mellan västerländsk historieskrivning och Östeuropa. Utifrån museikatalogen (1989) och artiklar av Thomas Hoving och Konstantin Akinsha har jag undersökt vem denne kroatiske samlare var och hur han samlade. Två olika sidor beskrivs. En tydlig nationalistisk syn på samlingen, samlaren och museet ges av katalogen medan artiklarna beskriver en systematisk konsttjuv och förfalskare med kontakter hos flera högt uppsatta europeiska politiker och ledare. Med Carol Duncan undersöks syftet med Mimaras donation av konstsamlingen till Kroatien liksom museets utformning och det budskap som förmedlas. Flera likheter finns med de amerikanska donatorer som Duncan beskriver, inte minst drömmen att genom sitt museum bli odödlig och historisk. Samlingens innehåll diskuteras i relation till den västerländska konstens kanon och James Elkins teorier om konsthistoriens form. Tillsammans med Gill Perry och Colin Cunninghams redogörelse för vad den klassiska konstens kanon innehåller konstaterar jag att det har varit den sortens samling Mimara velat skapa. Även liknelsen som man från museets sida gjorde vid öppnandet 1987 genom att hävda det som ”Zagrebs Louvre” beskriver vilket perspektiv som museet och Mimara haft. För att försöka besvara uppsatsen frågeställning om varför Östeuropa har uteslutits och fortfarande utesluts i konsthistoriekonstruerandet använde jag mig av Tom Sandqvist och David Carrier. Den huvudsakliga anledningen är enligt dessa två den historiskt ideologiska skillnaden mellan öst och väst, i kombination med de kulturella likheterna. Östeuropa har alltså betraktats som annorlunda men inte tillräckligt exotiskt för att inkluderas som till exempel afrikansk och asiatisk konst som har en given plats i konsthistoriska översiktsverk. I uppsatsen undersöks också dagens debatt om östeuropeisk konst i förhållande till Västeuropa och västerlandets sätt att berätta konstens historia. Den debatten sker till stor del av SocialEast Forum och deras arbete genom seminarier och forskning, vilket även sker i samarbete med just Mimara-museet. Problemen är många kring hur man ska förhålla sig till denna samling och dess starkt ifrågasatta proveniens, men just därför desto mer intressant. Undersökningen visar på en förändrad och mer kritisk attityd i Kroatien till den västerländskt präglade historieskrivning som Mimara-museets samling speglar. Denna uppsats resulterar snarare i fler frågor än svar, men frågor vi måste börja ställa.

<p>Det har blivit allt viktigare för företag att internationalisera sina verksamheter, relationsmarknadsföring är också av stor vikt, speciellt på den industriella marknaden. En marknad som ligger nära Sverige och som är attraktiv för svenska företag är den ungerska marknaden.</p><p>Uppsatsen har lett fram till slutsatserna att det är viktigt för de ungerska dotterbolagen med informations och sociala utbyten. Företagen har även olika stor erfarenhet av den ungerska marknaden som är en internationell marknad. Det är viktigt både på den ungerska marknaden, och i företagens praktiska verksamhet med personliga kontakter för att stärka relationer och få nödvändig information i företagens verksamhet. Sociala relationer och byggande av personlig förtroende är också av stor vikt, samtidigt som förhandlingar och affärsuppgörelser kan ta lång tid på den ungerska marknaden. Det kulturella avståndet anser inte vara stort och de svenska företagen har anställt lokalt. Personliga marknadsföringsmetoder är av stor vikt på den ungerska marknaden och företagens praktiska verksamhet, och det är viktigt att vara känd hos motparten vid starten av en relation.</p>

This thesis aims to study the impact of the transition from communism to democracy on the public libraries in Poland. The central areas of study are changes in: the organisation of the public library system, the role of the public library in society, the librarian&apos;s daily work and job situation and collection development. The thesis is based on qualitative interviews with public librarians, public library managers and researchers in Warsaw, Torun and Gdansk. The theoretical background consists of chapters outlining thoughts on democratic and communist library ideas and public libraries&apos; responses to a changing society. The results show that the public library system has been affected by two major decentralisation reforms in Poland, leaving the libraries in the care of local governments. This has led to serious financial problems. The libraries have lost their former political function. Our informants however claim that the role of the public library has always been the same; to meet the needs of the readers. Today focus is on satisfying the needs of the growing amount of students. In the librarians&apos; job situation there has been a shift from security, passivity and little need for responsibility to unemployment and a demand for activity and personal initiatives. The most significant changes for the public libraries, resulting from the political reforms, can be found in their collections and acquisition. The abolishment of censorship and the opening of the market have made it possible for the libraries to create their own independent profile. / Uppsatsnivå: D