Denna studie avser att undersöka jämställdhetens relevans ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Genom att konstruera jämställdhetskvoter, av kvinnor och mäns utbildning i både antal avklarade skolår och andel med avklarade gymnasiestudier, undersöks korrelationerna mellan ett jämställt humankapital och BNP per capita. Studien ämnar således avgöra vilken påverkan och signifikans ett jämställt humankapital har för BNP per capita. Avsikten är på så vis att öka förståelsen och medvetenheten kring jämställdhetens påverkan i en nationalekonomisk kontext. Studien har utförts med hjälp av statistisk metod i form av en regressionsanalys där höginkomstländer undersökts. En analys av empirin, teoretisk bakgrund & tidigare studier har sedan utgjort underlag för de slutsatser som dragits. Analysen resulterar i fragmentariska slutsatser. Regressionen visar ingen signifikans för varken jämställdhet eller utbildning. Effekterna av flera variabler är oväntade och sambandet man finner mellan den kvot man konstruerat för att mäta jämställdhet och välstånd är negativt vilket motsäger stor del av den teoretiska bakgrunden. Ekonometriska tillkortakommanden kan vara en förklaring till dessa oväntade resultat men det kan också vara så att jämställdhet faktiskt inte har någon påverkan i höginkomstländer. Endast ett fåtal tidigare studier för detta fokusområde (höginkomstländer) har utförts och resultaten från dessa är tvetydiga vilket innebär att de varken stöttar eller avfärdar vårt resultat. På grund av tvetydigheterna i resultaten kan inte några generaliserande slutsatser dras utifrån utförd regressionsanalys. Studien är följaktligen bättre lämpad som inspiration för vidare forskning inom ämnet.

Den här studien är ett försök att empiriskt påvisa sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillväxt i U-länder, vilket humankapitalteorin hävdar att den visar. Tidigare forskning som undersökt detta samband har inte varit eniga gällande utbildningens signifikans på tillväxten, vilket kan bero på vilka utbildningsvariabler man använt och den ojämna tillgången av tillförlitliga data, vilket vi också uppmärksammar i vår uppsats. I uppsatsen visar vi på olika faktorer som kan påverka utbildningens effekter på ekonomisk tillväxt i U-länder. I våra undersökningar testas två olika mått för utbildning som båda anses vara viktiga för ekonomisk tillväxt. Dessa är utbildningskvantiteten och utbildningskvaliteten. Detta genomförs genom två olika tvärsnittsregressioner för ett urval av U-länder under perioden 2005-2012. Flera viktiga faktorer som anses påverka ekonomisk tillväxt har inkluderats i regressionerna. Dessa oberoende variabler är initial BNP per capita, utländska direktinvesteringar, befolkningstillväxt, korruptionsgrad samt demokratinivå. Studien har använts sig av sekundärdata från erkända organisationer som t.ex. Världsbanken. De empiriska resultaten visar att utbildningskvantiteten i form av genomsnittligt antal år av uppnådd utbildning inte har något samband med BNP per capita medan vårt andra mått där såväl kvantitativa som kvalitativa mått på utbildning använts påvisar ett starkt signifikant samband med ekonomisk tillväxt. Våra resultat stämmer överens med några tidigare studier som visar att utbildningskvaliteten kan vara viktigare än antal utbildningsår för sambandet med ekonomisk tillväxt.

Syftet med denna studie är att studera hur hälsa och utbildning påverkar det ekonomiska välståndet i och utanför ekonomisk jämvikt i Europa. Studien omfattar 43 europeiska länder och ekonomiskt välstånd mäts i BNP per capita. Två modeller estimeras där den första är en variant av en utökad MRW-modell och den andra utgår ifrån en klassisk Cobb-Douglas produktionsfunktion. Skattningar av MRW-modellen baseras på paneldata för perioden 1995-2013 och Cobb-Douglas-specifikationen skattas med paneldata för perioden 1991-2013. Parametrarna skattas med minstakvadrat-estimatorn och i båda specifikationerna används fixa effekter. Det sammantagna resultatet från de båda modellerna är tvetydligt och det är svårt att ge en entydig slutsats. Investeringar i hälsa och utbildning har en svagt negativ effekt på BNP per capita medan förväntad livslängd vid födseln och utbildningsdeltagande på gymnasienivå har positiva effekter. De tvetydliga resultatet kan bero på omvänd kausalitet, modellspecifikation och/eller snedvridning orsakad av utelämnade variabler.

Antalet naturkatastrofer som inträffar i världen ökar på grund av de klimatförändringar som råder. Den ökande trenden kan komma att fortsätta i framtiden om inga större ageranden för att minska klimatförändringarna sker. Forskningen kring hur en naturkatastrof påverkar ett lands ekonomi och tillväxt är begränsad där forskare kommit fram till olika resultat vilket gör det är svårt att studera vilka faktiska konsekvenser en naturkatastrof innebär för ett land. Denna studie syftar till att undersöka huruvida en naturkatastrof påverkar ett lands ekonomiska tillväxt på både kort- och lång sikt. Studien fokuserar på jordbävningen i Japan 2011 och tsunamikatastrofen i Indonesien 2004. Vidare är studien uppdelad i två delar, där ena delen jämför jordbävningen i Japan 2011 med tsunamikatastrofen i Indonesien 2004. Detta för att identifiera eventuella skillnader mellan ett rikt och ett fattigt land samt för att studera hur respektive katastrof påverkade ländernas finans- och real marknader. Resultatet visar att incidenten inte fick någon betydlig påverkan på ländernas långsiktiga ekonomiska tillväxt samt att Indonesien mottog ett betydligt större stöd från omvärlden än Japan vilket underlättade landets återhämtningsprocess. Den andra delen i studien jämför Japans reala BNP per capita-tillväxt med en syntetisk kontrollgrupp. Detta är för att studera hur Japans eventuella BNP-tillväxt hade sett ut om katastrofen inte inträffat. Kontrollgruppen är skapad utifrån de 36 OECD-länderna. Resultatet liknar det tidigare studier kommit fram till, att naturkatastrofer inte har en särskild stor påverkan på ett lands långsiktiga ekonomiska tillväxt. Resultaten visar att Japan, trots naturkatastrofen, har en stigande BNP per capita efter 2011 men som dock inte stiger lika kraftigt som den syntetiska kontrollgruppen.

Det finns stora skillnader i nivån av BNP per capita mellan länder som inte går att förklara med nuvarande teorier om konvergens, det vill säga att fattiga länder kommer att komma ifatt rika länder på lång sikt. I stället verkar skillnaderna i länders inkomstnivå bestå. Denna studie syftar till att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, en del av skillnaden mellan BNP per capita i olika länder kan förklaras genom demokrati. Studien utgår huvudsakligen från två teorier, endogen tillväxtteori och moderniseringsteori. Som metod kommer multipel regressionsanalys av paneldata att användas med samtliga världens länder mellan 2010 och 2019. Sambandet söks för hela populationen men också uppdelat på världsdel, inkomstnivå och typ av regim. Studien visar att det finns ett positivt samband mellan demokrati och BNP per capita sett till hela populationen men i olika hög grad i urval baserat på världsdel, inkomstnivå och demokratiindex. Endast för gruppen höginkomstländer var sambandet negativt, men när auktoritära höginkomstländer uteslöts fanns ett positivt samband även för den gruppen. / There are big differences in the level of GDP per capita between countries, that cannot be explained by differences in the current capital stock levels or workforce according to theories on convergence. This study aims to examine if, and to what extent, a part of the difference in GDP can be explained by democracy. The study takes its theoretical frame of reference from endogenous growth theory and modernization theory. The method used is multiple regression analysis of panel data with all countries between 2010 and 2019. The regressions analysis is performed on the whole population as well as divided based on continents, income groups and type of regime. The study shows that there is a positive correlation between democracy and GDP per capita, but to different extents in the different samples. Only for high income countries where there a negative correlation, but that turned positive when authoritarian high-income countries were excluded from the sample.

<p>The economic development and industrialization that has taken place in many parts of the world during the past century has brought about a huge increase in economic welfare. During this process, it has repeatedly been debated whether the gains from economic development are shared by everyone or just a few. In the field of economics, vast research has been conducted on this particular subject ever since the 1950’s. The most famous contribution might be said to be Simon Kuznets article, Growth and Income Inequality from 1955 and the ”inverted U”-hypothesis that was formulated on the basis of that article. The essence of the hypothesis is that a country, during its development, moves from agricultural to industrial production. At first, income inequality increases and then, at the end of the process, decreases.</p><p>The aim of this paper has been to investigate the relationship between income distribution and economic development in a particular region, namely the countries of the former Soviet Union, during 1992-2003. Also, we have tested whether Kuznets theory and the “inverted U”-hypothesis hold true for our sample. The investigations method is a survey, which uses secondary data collected from the World Bank’s database of World Development Indicators. Regression-analysis has been employed to conduct cross-sections between 20 countries over 4 periods in Eastern Europe and Central Asia. The number of observations equals to 62. The variables that we use are: the Gini index, GDP per capita and the agricultural sector’s share of GDP.</p><p>The results of the regression do not indicate any resemblance to the pattern of the “inverted U”-hypothesis. The curve we get is that of a “positive U”. Countries with high GDP per capita as well as countries with low GDP per capita have high income inequality. Countries with mediate GDP per capita levels have low income inequality. Our analysis concludes that the countries in our sample might have had a very unique economic development following the fall of the Soviet Union. Only 7 countries partly follow the Kuznets theory if tested individually. Since these seven countries seem to have a reversed development with increasing agricultural sector and the remainder of the countries show increasing income inequality, we reject the “inverted U”-hypothesis and question the ability of Kuznets’ theory to explain income distribution for our sample.</p>

The economic development and industrialization that has taken place in many parts of the world during the past century has brought about a huge increase in economic welfare. During this process, it has repeatedly been debated whether the gains from economic development are shared by everyone or just a few. In the field of economics, vast research has been conducted on this particular subject ever since the 1950’s. The most famous contribution might be said to be Simon Kuznets article, Growth and Income Inequality from 1955 and the ”inverted U”-hypothesis that was formulated on the basis of that article. The essence of the hypothesis is that a country, during its development, moves from agricultural to industrial production. At first, income inequality increases and then, at the end of the process, decreases. The aim of this paper has been to investigate the relationship between income distribution and economic development in a particular region, namely the countries of the former Soviet Union, during 1992-2003. Also, we have tested whether Kuznets theory and the “inverted U”-hypothesis hold true for our sample. The investigations method is a survey, which uses secondary data collected from the World Bank’s database of World Development Indicators. Regression-analysis has been employed to conduct cross-sections between 20 countries over 4 periods in Eastern Europe and Central Asia. The number of observations equals to 62. The variables that we use are: the Gini index, GDP per capita and the agricultural sector’s share of GDP. The results of the regression do not indicate any resemblance to the pattern of the “inverted U”-hypothesis. The curve we get is that of a “positive U”. Countries with high GDP per capita as well as countries with low GDP per capita have high income inequality. Countries with mediate GDP per capita levels have low income inequality. Our analysis concludes that the countries in our sample might have had a very unique economic development following the fall of the Soviet Union. Only 7 countries partly follow the Kuznets theory if tested individually. Since these seven countries seem to have a reversed development with increasing agricultural sector and the remainder of the countries show increasing income inequality, we reject the “inverted U”-hypothesis and question the ability of Kuznets’ theory to explain income distribution for our sample.

Den Europeiska Unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution. Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen. Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ”förtroende för EU” och de oberoende variablerna ”uppfattning av gemensam europeisk identitet”, ”avstånd till Bryssel”, ”BNP per capita” och ”antal år som medlem i EU”. Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU. Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU. / The European Union is a diverse group of countries characterized by a wide spectra of historical background, geographical location and economic situation. The topic of this essay is whether a common European identity can contribute to an increased level of trust from the citizens towards the EU as an institution. Previous research constitute the theoretical basis of the essay. Using this research, I create the foundation for the statistical model used to answer the question at issue. Using multiple linear regression on data gathered from Eurobarometer reports and other sources, I create a statistical model that explains the relationship between the dependent variable “trust in EU” and the independent variables “feeling of being an EU-citizen”, “distance to Brussels”, “BNP per capita” and “number of years as member of EU”. The results shows a connection between a higher level of feeling of being an EU-citizen and a higher level of trust in EU. Moreover, the model shows a negative connection between trust in EU and an increasing value on each of the other independent variables. In other words: the further away the average citizen is from Brussels, the higher level of BNP per capita her country has and the longer her country has been a member of the EU, the lower trust she has in the EU.

This bachelor’s thesis examines the relationship between economic freedom and political freedom on economic growth. The main purpose of the thesis is to analyze the differences in how these freedom categories affect growth in per capita GDP using two data sets for OECD countries and middle-income countries, respectively. The analysis builds on a cross-national panel set of 72 countries for the period 2000-2019, i.e., 36 countries in each group. The findings show that gross capital formation, foreign direct investment and general government final consumption have had positive and statistically significant effects on economic growth in OECD countries during the above period. There is also a statistically significant and positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth among the OECD countries while this was not the case for the degree of political freedom. The results also indicate that economic freedom is positively related to per capita GDP growth in middle-income countries, but this relationship was not statistically significant. Thus, my main conclusions is that there is a positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth, at least in the OECD group. However, political freedom does not appear to help explain economic growth rates among middle-income countries. / Denna kandidatuppsats undersöker sambandet mellan ekonomisk frihet, politisk frihet och tillväxten i BNP per capita. Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera skillnaderna i hur dessa frihets kategorier påverkar tillväxt i BNP per capita med hjälp av två datamängder för OECD-länder respektive medelinkomstländer. Analysen bygger på en paneldataanalys med 72 länder för tidsperioden 2000–2019, det vill säga 36 länder i vardera grupp. Slutsatserna visar att inhemska bruttoinvesteringar, utländska direktinvesteringar och offentlig konsumtion hade en positiv och statistiskt avgörande effekt på den ekonomiska tillväxten i OECD-länderna under den givna tidsperioden. Det fanns även ett statistiskt signifikant och positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita bland OECD-länderna medan detta inte var fallet för graden av politisk frihet. Resultaten indikerar också att ekonomisk frihet är positivt relaterad till tillväxt i BNP per capita i medelinkomstländer, dock var detta samband inte statistiskt signifikant. Således är mina huvudsakliga slutsatser att det finns ett positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita, åtminstone i OECD gruppen. Men politisk frihet verkar inte hjälpa till att förklara den ekonomiska tillväxttakten i medelinkomstländer.

Denna forskningsstudies syfte är att undersöka sambandet mellan internationell handel och ekonomisk tillväxt och effekten som internationell handel har på ekonomisk tillväxt i afrikanska länder söder om Saharaöknen (Subsahariska Afrika). Majoriteten av tidigare studier och forskning inom detta område hävdar att det finns en positivt korrelation mellan dessa två variabler men ändå så finns det fortfarande vissa som ifrågasätter hur pass stor påverkan dessa två variabler egentligen har, om den effekten verkligen är tillräckligt signifikant för att anses vara betydelsefullt samt viktig. Informationen och datan som använts i denna studie är tagna från World Bank Group (Världsbanken), Human Development Reports och Fraser Institute. Studiens teoretiska referensram använder sig av tillväxtteorier, vilket bestod av Solowmodellen, endogen tillväxtteori och institutionell teori samt handelsteorier, som bestod av den Ricardianska modellen och Heckscher-Ohlin modellen för att bättre förklara konceptet av ekonomisk tillväxt och hur internationell handel kan komma att påverka processen till att uppnå ekonomisk tillväxt. Inom denna undersökning utfördes en panel-data studie med stöd av en regressionsanalys för att kunna mäta korrelationen mellan internationell handel och ekonomisk tillväxt. Den beroende variabeln för denna forskningsstudie var ekonomisk tillväxt i form av den årliga BNP per capita-tillväxten medan de oberoende variablerna innehöll bland annat internationell handel, utbildning, kapital, befolkningstillväxt, arbetskraft, korruption och ekonomisk frihet. Dessutom inkluderar undersökningen 36 utav de totala 48 möjliga länder i Subsahariska Afrika och är avgränsad till en tioårsperiod mellan 2009–2019. Slutresultatet av denna studies forskning visar att det finns ett signifikant positivt korrelation mellan ekonomisk tillväxt och internationell handel och kommer då fram till slutsatsen att internationell handel faktiskt har en viktig effekt/påverkan och är därför nödvändig för att uppnå ekonomisk tillväxt. / The purpose of this research study is to examine the relationship between international trade and economic growth and the effect that international trade has on economic growth in sub-Saharan African countries (Sub-Saharan Africa). The majority of previous studies and research in this area claim that there is a positive correlation between these two variables, yet there are still some who question how much these two variables actually have influenced each other and if that effect is really significant enough to be considered significant as well as important. The information and data used in this study are taken from the World Bank Group, Human Development Reports and Fraser Institute. The study's theoretical framework uses growth theories, which consisted of the Solow model and endogenous growth theory, and trade theories, which consisted of the Ricardian model, the Heckscher-Ohlin model, and institutional theory to better explain the concept of economic growth and how international trade can affect the process of achieving economic growth. Within this research, a panel dataset study was carried out with the support of a regression analysis in order to measure the correlation between international trade and economic growth. The dependent variable for this research study was economic growth in the form of annual GDP per capita growth, while the independent variables included international trade, education, capital, population growth, labor force, corruption and economic freedom. Additionally, the study includes thirty-six out of a total of forty-eight possible countries in sub-Saharan Africa and is limited to a ten-year period between 2009-2019. The final result of this study's research shows that there is a significant positive correlation between economic growth and international trade and concludes that international trade actually has a very important effect/impact and is essential to achieving economic growth.