Antalet naturkatastrofer som inträffar i världen ökar på grund av de klimatförändringar som råder. Den ökande trenden kan komma att fortsätta i framtiden om inga större ageranden för att minska klimatförändringarna sker. Forskningen kring hur en naturkatastrof påverkar ett lands ekonomi och tillväxt är begränsad där forskare kommit fram till olika resultat vilket gör det är svårt att studera vilka faktiska konsekvenser en naturkatastrof innebär för ett land. Denna studie syftar till att undersöka huruvida en naturkatastrof påverkar ett lands ekonomiska tillväxt på både kort- och lång sikt. Studien fokuserar på jordbävningen i Japan 2011 och tsunamikatastrofen i Indonesien 2004. Vidare är studien uppdelad i två delar, där ena delen jämför jordbävningen i Japan 2011 med tsunamikatastrofen i Indonesien 2004. Detta för att identifiera eventuella skillnader mellan ett rikt och ett fattigt land samt för att studera hur respektive katastrof påverkade ländernas finans- och real marknader. Resultatet visar att incidenten inte fick någon betydlig påverkan på ländernas långsiktiga ekonomiska tillväxt samt att Indonesien mottog ett betydligt större stöd från omvärlden än Japan vilket underlättade landets återhämtningsprocess. Den andra delen i studien jämför Japans reala BNP per capita-tillväxt med en syntetisk kontrollgrupp. Detta är för att studera hur Japans eventuella BNP-tillväxt hade sett ut om katastrofen inte inträffat. Kontrollgruppen är skapad utifrån de 36 OECD-länderna. Resultatet liknar det tidigare studier kommit fram till, att naturkatastrofer inte har en särskild stor påverkan på ett lands långsiktiga ekonomiska tillväxt. Resultaten visar att Japan, trots naturkatastrofen, har en stigande BNP per capita efter 2011 men som dock inte stiger lika kraftigt som den syntetiska kontrollgruppen.

Background. Instagram as a social media platform is used by firms as both a com- munication, marketing and promotion tool. In analyses of firms on Twitter, several authors have found connections between positive changes in stock returns and posts on Twitter regarding the firm, both from and about the firm. The research on Twit- ter is clear on the power of external and internal usage of Twitter on firm’s stocks. This thesis extends the Twitter research to Instagram. By considering a new post made on Instagram by a firm as an event, inferential tests on whether or not the post had any significant effect on the stock value for that firm were established. Objectives. This thesis aims to relate stock value changes to the publishing dates of Instagram posts for firms in the Swedish stock market. Consequently, the hypothesis to falsify is that Instagram content publishing has no effect on stock values for firms in the Swedish stock market. Methods. Both a literature review and a synthetic control group methodology is utilised. The literature review builds the foundation for selection of Instagram pub- lishing events and some of the assumptions necessary for the data analysis. The synthetic control group method allows for inferential analysis of the data by con- structing a weighted non-correlated dataset for the group under purview. Results. For four of the thirteen firms chosen in this thesis, statistical significance was found by the means of placebo t-tests. Conclusions. Signalling theory, valuation theory and the underlying assumption of market efficiency contribute to the effect to which Instagram content publishing may have on stock prices after the publishing date. The effect is potentially relevant as an indicator for investors due to the rejection of this thesis’ null hypothesis for four of the thirteen firms. However, nine cases could not reject the null hypothesis, which indicates that the effect may be negligible. / Bakgrund. Instagram är ett socialt mediaverktyg som används av flera företag för att bedriva marknadsföring och kommunikation med sina kunder. När man analy- serat företag som är aktiva på en annan social media plattform, Twitter, har flera rapporter visat på ett samband mellan postiva ändringar av aktiepriset och pub- liseringar av information angående det specifika företaget på Twitter. Detta gällde både om företaget i fråga delgav sig av information eller om en annan användare gjorde det. Forskningen visar tydligt att Twitter har en påverkan på aktiepriset. Vår forskning bygger vidare på detta antagande med inriktning på Instagram. Om man ser ett nytt inlägg på Instagram av företaget analyserat som en händelse, kan vi med ett inferentiellt avgöra om inlägget hade någon signifikant effect på deras aktievärdet. Syfte. Denna rapport avser att se om det finns något samband mellan aktieprisets ändringar och publiseringar av information för ett företag på den svenska aktiemark- naden. Hypotesen som ska falsifieras är att om ett företag på den svenska aktiemark- naden lägger upp ett inlägg med relevant information på Instagram, har det ingen påverkan på deras aktiepris. Metod. I denna studie används både en litteraturgenomgång och syntetisk kontrollgrupps- metod. Litteraturgenomgången bygger på forskning som har med vilka information- styper som tidigare visat sig ha påverkan på aktiepriset och information som gör att antaganden kring dataanalysen kan göras. Den syntetiska kontrollgrupps-metoden tillåter oss att göra inferentiell analys av data genom att skapa en viktad, icke- korrelerad datastruktur för gruppen som blir analyserad. Resultat. Fyra av de 13 företagen som valdes för denna studie visade statistisk signifikans genom ett placebo t-test. Slutsatser. Signalteori, värderingsteori och det underliggande antagandet om mark- nadseffektivitet bidrar till effekten som informationsdelning via Instagram har på aktiepriset dagarna efter publiseringsdatumet. Effekten kan potentiellt vara relevant för investerare då vi kan förkasta nollhypotesen för fyra av de tretton företagen. Däremot kunde vi för nio av de tretton företagen inte förkasta nollhypotesen, vilket kan innebära att effekten är försumbar.