Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 7 uppsatser.

En studie kring hur några elever i åk 5 uttrycker sig kring naturkatastrofer. / This is a casestudy concerning some pupils in grade 5 expressing their opinions about nature catastrophies.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa ämnet barn och katastrofer, som hur barn reagerar efter traumatiska händelser, hur de utvecklar Post- Traumatic Stress Disorder (PTSD), hur PTSD behandlas samt hur vårdpersonal kan hjälpa barn på bästa sätt. Studien var en systematisk litteraturstudie. Litteraturen söktes via Elin@dalarna, Pub Med och DOAJ. Sökord som användes för att få fram relevanta artiklar var: ”adaption”, ”care”, ”catastrophe”, ”children”, ”child”, ”disasters”, ”help”, ”natural disaster”, ”PTSD”, ”react”, ”trauma”. Dessa ord användes ett och ett samt i kombination med varandra. De vetenskapliga artiklarna som användes kvalitetsbedömdes med en kombinerad granskningsmall av Forsberg och Wengström (2003) samt Willman och Stoltz (2002) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Denna granskning resulterade i ett urval av 16 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan1990 och 2006 och var skrivna på svenska eller engelska. Sökorden fanns med i artikelns titel eller abstract, samt att dess innehåll skulle besvara frågeställningarna som fanns. De studier som granskades i denna uppsats visade att barn reagerar väldigt olika beroende på deras sociala liv och levnadsstandard, samt hur svårt drabbade de blivit av naturkatastrofen. Barns första reaktioner efter en naturkatastrof var ofta ilska och aggressioner över det inträffade, barnen anklagade ofta sig själva för det inträffade. Barn som levde under sociala missförhållande, utan föräldrar, hem och vänner löpte högre risk att få symtom på PTSD, och det var vanligare att flickor fick symtom än pojkar. De vanligaste behandlingsmetoderna för symtom av PTSD var kognitiv beteendeterapi och läkemedel. Den viktigaste hjälpen för barn som upplevt en naturkatastrof var att hjälpa dem tillbaka till det vardagliga livet.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elever i årskurs 3 tänker kring begreppet naturkatastrofer. Hur uppfattar de naturkatastroferna som sker runt om i världen och de som sker här i Sverige? Hur kan de koppla dessa till en karta? För att ta reda på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har djupintervjuat 9 elever, indelade i 3 grupper, från en skola belägen utanför Malmö. Vårt resultat visar att eleverna har en förståelse för att naturkatastrofer kan inträffa i Sverige, de är dock medvetna om att de som inträffar i närområdet inte är i samma omfattning som i andra delar av världen. Emellertid brister eleverna i sin kartkunskap, det vill säga de hade svårt för att förstå och orientera med hjälp av en världskarta. De hade goda begrepp angående naturkatastrofer men saknade begrepp för att förstå och förklara världskartan. Efter slutförd undersökning tycker vi att det skulle vara intressant att undersöka hur man skulle kunna behandla kartundervisningen på ett annorlunda vis än det traditionella genom att till exempel utgå från Denvermetoden.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur katastroffilmer gestaltar och tolkar aktuella miljöproblem, samt hur forskningen representeras i filmerna. För att få en bild av relationen mellan forskningen och samhället som gestaltas, har vi även tittat närmare på hur vetenskapsmännen representeras. Denna studie är viktig därför att mediala representationer inte bara handlar om nyhetsrapportering som förmedlas världen över; även underhållning kan vara en del av de debatter som förs i media och därmed nå en stor publik. Frågorna vi ställer oss är följande: Hur ska filmens miljöproblematik lösas? Hur representeras vetenskapsmännen i filmerna? Går det att finna klassiska stereotyper eller har representationen av vetenskapsmän förändrats jämfört med tidigare katastroffilmer? Hur representeras vetenskap och forskning i filmerna? Hur presenteras den och vad sägs?

Antalet naturkatastrofer som inträffar i världen ökar på grund av de klimatförändringar som råder. Den ökande trenden kan komma att fortsätta i framtiden om inga större ageranden för att minska klimatförändringarna sker. Forskningen kring hur en naturkatastrof påverkar ett lands ekonomi och tillväxt är begränsad där forskare kommit fram till olika resultat vilket gör det är svårt att studera vilka faktiska konsekvenser en naturkatastrof innebär för ett land. Denna studie syftar till att undersöka huruvida en naturkatastrof påverkar ett lands ekonomiska tillväxt på både kort- och lång sikt. Studien fokuserar på jordbävningen i Japan 2011 och tsunamikatastrofen i Indonesien 2004. Vidare är studien uppdelad i två delar, där ena delen jämför jordbävningen i Japan 2011 med tsunamikatastrofen i Indonesien 2004. Detta för att identifiera eventuella skillnader mellan ett rikt och ett fattigt land samt för att studera hur respektive katastrof påverkade ländernas finans- och real marknader. Resultatet visar att incidenten inte fick någon betydlig påverkan på ländernas långsiktiga ekonomiska tillväxt samt att Indonesien mottog ett betydligt större stöd från omvärlden än Japan vilket underlättade landets återhämtningsprocess. Den andra delen i studien jämför Japans reala BNP per capita-tillväxt med en syntetisk kontrollgrupp. Detta är för att studera hur Japans eventuella BNP-tillväxt hade sett ut om katastrofen inte inträffat. Kontrollgruppen är skapad utifrån de 36 OECD-länderna. Resultatet liknar det tidigare studier kommit fram till, att naturkatastrofer inte har en särskild stor påverkan på ett lands långsiktiga ekonomiska tillväxt. Resultaten visar att Japan, trots naturkatastrofen, har en stigande BNP per capita efter 2011 men som dock inte stiger lika kraftigt som den syntetiska kontrollgruppen.

Denna studie jämför rapporteringen om naturkatastroferna i Haiti och Pakistan år 2010. Syftet är att förstå hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har prioriterat och gestaltat respektive lands katastrof vilket i sin tur skapar en bild av nationens ställning som offer.221 artiklar ligger till grund för mätning av utrymme och placering, varpå 72 artiklar analyserades mer ingående med hjälp av kvantitativ innehållsanalys för att ta fram viktiga aspekter i gestaltningen. Huvudsakliga aspekter var Lidande människor, de Skyldiga och Räddaren.Utifrån teorier om Agenda-Setting fann vi stöd för de resultat vi fann angående utrymme och prioritering. Compassion Fatigue och synen på Vi som en västerländsk norm och De Andra fick stå som teoretisk grund för hur journalister skapar medkänsla hos läsaren för att öka intresset för nyheten.Resultatet visar att katastrofen i Haiti var den som prioriterades högst. Det på grund av att medier prioriterar plötsliga händelser framför långsamma och att Haiti utifrån ett västerländskt perspektiv hade en högre nationell status som offer än Pakistan. Studien visar även att ett fåtal döda har högre nyhetsvärde än ett flertal antal sjuka och skadade människor.

Background: Bali is a country that is constantly affected by new natural disasters and is located in the area of ​​The Ring of Fire. In Bali, there are four different types of nurses who have different education and different experience. The nurses do not receive any special training in disaster management and do not know what role they should take if a disaster occurs. Aim: The purpose of this study was to explore Balinese nurses' experiences of working in hospitals during natural disasters. Method: A qualitative interview study with semi-structured questions were conducted over the phone with nurses at a large hospital in Bali. The authors interviewed three nurses from one of Bali´s largest hospitals. The interviewed nurses had different levels of education and experience.  Result: The analyse resulted in that three themes were discovered which were about; Lack of education leads to uncertainty in the nurse's work, Functioning roles and routines are crucial to the nurse’s profession and the nurse’s experience of working in hospital after a natural disaster and its consequences.  Discussion: The discussion highlights Balinese nurses concerns about future natural disasters and deficiencies in role distribution and routines at the hospital. During the interviews it became clear that the lack of education was the biggest problem among the nurses. The result was discussed based on Katie Erickson's caritas theory. / Bakgrund: Bali är ett land som ständigt drabbas av nya naturkatastrofer och ligger i området The Ring of Fire. På Bali finns det fyra olika typer av sjuksköterskor som har olika utbildningar och olika mycket erfarenhet. Sjuksköterskorna får ingen speciell utbildning inom katastrofhantering och vet inte vilken roll de ska inta om en katastrof inträffar.  Syfte: Syftet med denna studie var att utforska balinesiska sjuksköterskors upplevelser av att jobba på sjukhus under naturkatastrofer.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor som utfördes över telefon med sjuksköterskor på ett stort sjukhus på Bali. Författarna intervjuade tre sjuksköterskor från ett av Balis största sjukhus. De intervjuade sjuksköterskorna hade olika utbildningsnivåer samt erfarenhet av yrket. Resultat: Utifrån analysen uppdagades tre teman som handlade om; Brist på utbildning, roller och rutiner samt konsekvenser i sjukvården efter en naturkatastrof.  Diskussion: Diskussionen belyser balinesiska sjuksköterskor oro för framtida naturkatastrofer och brister i rollfördelning och rutiner på sjukhuset. Under intervjun framgick det att bristen på utbildning var det största problemet hos sjuksköterskorna. Resultatet kommer diskuteras utifrån Katie Eriksons caritas teori.

Sommaren 2018 var det extremt varmt i många delar av Sverige. Stora delar av skog och mark var extremt torra och det fanns stor risk för skogsbränder att snabbt sprida sig. I mitten av juli larmades räddningstjänsten i Gävleborg, till en skogsbrand i Ljusdals kommun. Inom de kommande dagarna brann det samtidigt på flera olika ställen inom kommunens gränser.  Med denna uppsats vill vi undersöka hur en destination som drabbats av en naturkatastrof arbetar med kommunikation och marknadsföring, både innan, under och efter krisen. Studien fokuserar inte på själva krishanteringen, utan istället på hur väl offentliga och privata aktörer arbetar med kriskommunikation och destinationsmarknadsföring. Uppsatsen är av en fallstudie-form, där studien använder skogsbränderna i Ljusdals kommun 2018 som exempel.  Uppsatsen är uppdelad i teman och utifrån dessa har aktörernas arbete innan, under och efter krisen undersökts. Detta med förhoppning om att finna samband, mönster, likheter och skillnader i deras sätt att arbeta. Vidare har uppsatsen utgått från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, med aktörer i Ljusdals kommun. Det har även gjorts dokumentanalys på dokument kopplade till skogsbränderna och turismen i området. Intervjuerna har primärt genomförts via Zoom och Teams. Under arbetets gång har studien stött på problem där det har varit svårigheter i att få tag på informanter som velat ställa upp på intervjuer. Därför blev dokumentanalys istället den primära metoden och intervjuerna den sekundära metoden. Uppsatsens författare har utifrån detta lärt sig att det finns risk för att det inte alltid blir som det först var tänkt.  Utifrån uppsatsens empiriinsamling går det tyda att det finns både likheter och skillnader i de offentliga- och privata aktörernas strategiska arbete med marknadsföring och kriskommunikation. Vidare kan uppsatsen konstatera att det sker en förändring i marknadsföringen av destinationen, när en naturkatastrof drabbar området. Avslutningsvis kan studien konstatera att förändringarna är av olika styrkor och anledningar.