Although gender power order is a recognized phenomenon in our society, little research has illustrated the detailed expressions to expose its impact. It’s often regarded to have an abstract meaning, something we aim to concretize in this study. Our issue is to identify expressions of gender power order in a male dominated organisation and the purpose sets to define the impact those expressions have on the organisation and its employees. To approach this subject we adopt an emancipatory approach on gender power order, with gender equality as the desirable end state. A case study to get insight and reach understanding of employees experiences was conducted using mixed methods. To get a credible overview of the current state our respondents are selected equally based on gender and hierarchical positions. Data sources include a survey and semi structured interviews concerning our three main themes; organisational power, gender power and organisational culture power. We can conclude that gender power order permeates the organisation vertically as well as horizontally. The result of the study presents seven expressions that we interpreted in our empirical analysis. The mapped expressions can due to the complexity of gender power order both consciously and unconsciously be perceived and maintained by the employees. The fact that gender power order has its impact on the organisational environment impedes the purpose of equality work. To raise awareness of the organisation’s hidden reality should therefore be the starting point for moving forward towards men and womens equal rights, obligations and possibilities.

Uppsatsen analyserar Pernilla Lundenmark och Anna Modighs lärobok Zick Zack Åk 6 Läsrummet (2013), samt Kalle Güettler, Lennart Husén och Hans Thorbjörnssons lärobok Språket lever!: svenska. 5 Grundbok (1997). Dessa läroböcker är främst avsedda för elever i årskurs 5–6 i svenskämnet. Studiens syfte är att framhäva en tydligare bild av hur genus och jämställdhet framställs i läroböckerna Språket lever!: svenska. 5 Grundbok och Zick Zack Läsrummet. Uppsatsen utgår från en läromedelsanalys och fokuserar på hur fördelningen ser ut mellan män/pojkar och kvinnor/flickor, samt hur de biologiska könen framställs och representeras i läroböckerna. Läromedelsanalysen grundas i en textanalys med kvantitativa och kvalitativa inslag. Studiens slutsatser visar överlag att Lundenmark och Modighs lärobok Zick Zack Åk 6 Läsrummet (2013) förhåller sig någorlunda till genus och jämställdhet vad gäller fördelningen, framställningen och representationen av män/pojkar respektive kvinnor/flickor. Slutsatserna visar även att läroboken innehåller inslag av stereotypa och normativa föreställningar om män/pojkar och kvinnor/flickor som framhäver en manlig norm. Studiens slutsatser visar överlag att Güettler, Hansén och Thorbjörnssons lärobok Språket lever!: svenska. 5 Grundbok till mestadels genomsyras av en manlig norm som framhäver manlig överordnad, samt stereotypa föreställningar om pojkar och flickor. Slutsatserna visar även att läroboken inte visar någon eftertänksamhet vad gäller genus och jämställdhet, utan förhåller sig mestadels till traditionella normer och synsätt vad gäller män/pojkar och kvinnor/flickor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga kvinnliga musiker beskriver användandet av sociala medier för att ta makten över sina musikkarriärer och vilka taktiker de kan tänkas använda i representationen av sig själva. Frågeställningarna som diskuteras är; vilka taktiker använder unga kvinnliga musiker sig av på sociala medier? Vilken betydelse har musikbranschens könsstrukturer på representationen online? På vilket sätt förändras kvinnornas taktiker beroende på musikgenre? För att besvara syfte och frågeställning har kvalitativa intervjuer gjorts med fem unga kvinnliga musiker. Den teoretiska ingången är feministisk och är indelad i tre perspektiv; musik, onlinenärvaro och som kvinna, den kulturella diamanten har använts som ett analysverktyg. Resultatet av studien visar att musikbranschen och dess könsstrukturer har stor inverkan på hur de unga kvinnorna väljer att representera sig. De strukturer som länge funnits i branschen har fortfarande en betydande roll trots att musikbranschen har förändrats med internet och sociala medier. Kvinnorna måste ta hänsyn till hur de vill uppfattas av lyssnare, men också av följare på Instagram. Detta sker genom liknande taktiker som andra kvinnor använder sig av eller genom att använda sig av normativt maskulin representation. Kvinnorna använder sig inte bara av en viss typ av taktik utan påverkas mycket beroende på om de reflekterar över sin sociala värld online eller offline, och detta är ofta knutet till varandra. Det tycks även finnas en medvetenhet hos kvinnorna att en sexuellt objektifierande taktik kan fungera för att nå ut med sin musik och ta makten över sina musikkarriärer. Det är också vanligt att använda sig av normativt maskulint förhållningssätt och attribut. Valet av taktik påverkas av genre, men att de främst påverkas av hur de ser sig själva som musiker som kulturellt objekt. Ser man sig själv som enbart musiker, vill man inte använda sig av taktiker som den sexiga bruden (Melin, 2015). Unga kvinnor får förhålla sig till att de är annorlunda än den rådande normen i musikbranschen och får därmed använda sig av taktiker på sociala medier som möjliggör en musikkarriär. / The aim of this study is to understand how young female musicians describe their use of social media in order to claim power of their music carriers and what tactics they may use in representation of themselves. The research questions discussed are; which tactics use young female musicians on social media? What affect does the gender structures in the music industries have on the representation online? In what way does womens tactics depend on the music genre? Qualitative interviews have been made with five young female musicians to be able to answer the questions. The theoretical point of departure of this study is feministic and is divided in to three thematical parts; music, online presence and as a woman. The cultural diamond is used as an analytical tool. The result of this study shows that the music industry and its gender structures have a great impact on the young female musicians way of representing themselves online. The former structures of the industry has still a considerable role, even though the music industry has changed with internet and social media. The young females need to considerate how they want to be perceived by listeners, but also the by followers on Instagram. This happens with tactics similar to what other women use or through normative masculine representation. The women use not only one type of tactics,but are affected depending upon how they reflect over there social world, online or offline, and this is often tied to each other. It may seem that the young female musicians are aware that sexual objectified tactics may work to spread the music and take the power over their music career. But it is also common to use normative masculine attitudes and attributes. The choice of tactics is affected by genre but is mostly depending on how the females sees upon themselves as musicians as cultural objects. If the women sees themselves as solely musicians, then the tactic such as “the sexy chick” (Melin, 2015) is not used. Young women have to relate themselves as different from the prevailing norm in the music industry and therefor they need to use tactics on social media that enables a music career.

Sverige framställs ofta som ett av världens mest jämställda länder där män och kvinnor har samma möjlighet till inflytande och makt. Kvinnor på ledande positioner i Sverige har ökat de senast årtionden men när det kommer till högre positioner brister kvinnor i representationen, framförallt inom det privata näringslivet. Lönsamhetsargumentet har ofta används som ett skäl för att öka andelen kvinnor i börsnoterade styrelser och företagsledning, medan studier om diversifierade styrelser visar på ett blandat resultat både vad gäller lönsamhet och effektivitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av kvinnor i företagens ledning på Large cap, Stockholmsbörsen men också se på hur denna representation kan förklaras samt hur mångfalden i styrelserna eventuellt kan utvecklas. Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns ett finansiellt argument om lönsamhet som kan motivera en ökning av andelen kvinnor i bolagsstyrelserna och om andelen kvinnor i nomineringskommittéerna leder till fler kvinnliga ledamöter i bolagsstyrelserna. Detta studeras genom en statistisk korrelationsanalys. Analysen förs på en teoretisk nivå utifrån ett genusperspektiv och ett ramverk om diversity management och mångfald. Totalt undersöktes 56 bolag under perioden 2006 till 2010, vilket innebär totalt 280 årsredovisningar. Resultatet visar att representationen av kvinnor i bolagsstyrelserna och ledningsgrupperna på Large cap är låga. Den kvinnliga styrelserepresentationen låg i genomsnitt mellan 2006 och 2010 på ca 21,5 procent och det var endast upp till fem företag som hade jämställd könsblandning bland styrelseledamöterna. Ledningsgrupperna visar på ännu lägre nivåer, med representation av ca 12,5 procent kvinnor och endast ett företag uppnådde jämställd könsblandning i ledningsgruppen år 2010. Studiens korrelationsanalyser visar på ett svagt linjärt samband mellan både andelen kvinnor i bolagsstyrelserna och lönsamhet i form av räntabilitet på sysselsatt kapital och mellan andel kvinnor i nomineringskommittéerna och andelen kvinnor i styrelserna. Slutsatser att dra av denna studie är att den kvinnliga representationen i bolagsstyrelser förändras successivt men förefaller att gå åt rätt håll med en ökning av kvinnor. Det största problemet är möjligen inte den kvinnliga representationen i bolagsstyrelserna utan män och kvinnors olika erfarenheter av organisationer vilket kan härledas till organisationernas könsstrukturer. Diversity management och mångfald kan utgöra argument för att öka representationen av kvinnor, detta genom att då ta tillvara på all kompetens i företagen och på så vis skapa konkurrensfördelar. Dock innebär detta ett arbete i organisationernas alla nivåer och kräver också aktieägarnas engagemang. / This study examines female representation in the board of directors and corporate management in companies listed at the OMX Stockholm Stock Exchange’s Large cap. The purpose of this thesis is to study female appearance in these companies and how it could be explained, as well as how diversity in the board of directors could develop. Another purpose is to explore if more women generate profitability and if more women in the committee of nomination in the companies leads to more women in the companies’ boards of directors. The approach of this thesis is quantitative, using a statistical data correlation analysis, but also applies a gender perspective of the organisation. The empirical results show a low presentation of women both in the board of directors and corporate management and the correlation in both analyses isn’t that strong. The conclusions are that the female appearance changes gradually but appears to have a positive development. The largest problem seems not to be the female appearance in the board of directors rather than the gender structures in the organisations. Diversity management could make an argument to take care of the competence in the organisations and get competitive advantages but that it’s demand collaboration in each level of the companies and the shareholders commitment.

Women's participation in the labor market has increased significantly since the 1970s, but thediscussion about their absence from several top positions has long been relevant. The financialsector performs second-worst from a gender equality perspective. The study therefore aims toexamine female managers’ experiences of career barriers in the banking sector and how they areexpressed. We also want to investigate the ways in which female managers navigate careerbarriers. Previous research in the field has shown that women's advancement in the labor market,specifically in the banking sector, is limited due to various reasons. Women's limitations depend,among other things, on societal and organizational gender structures, which enable both verticaland horizontal gender segregation. This study, which is based on qualitative interviews withfemale bank managers from different cities in Sweden, has been analyzed on the basis of atheoretical framework containing Hirdman's gender system and Kanter and Acker'sgender-related organizational theories. The result shows that women are excluded frommanagerial positions partly because recruitment is characterized by homosociality, and partlybecause men are given the opportunity to advance early in their careers. The study also showsthat stereotypical gender norms contribute to female managers being questioned. Furthermore,the results show that women navigate career barriers by having greater performancerequirements and wanting to be more educated than their male colleagues. Finally, the studyshows that female managers navigate career barriers by competing with each other. / Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden har ökat avsevärt sedan 1970-talet, men diskussionenkring deras frånvaro på åtskilliga toppositioner har länge varit aktuell. Finansbranschen presterarnäst sämst utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Studien syftar därför till att undersöka kvinnligachefers upplevelser av karriärhinder inom banksektorn och hur de kommer till uttryck. Vi önskaräven att undersöka på vilka sätt kvinnliga chefer navigerar karriärhinder. Tidigare forskninginom ämnesområdet har visat att kvinnors avancemang på arbetsmarknaden, specifikt inombanksektorn, begränsas på grund av olika anledningar. Kvinnors begränsningar beror bland annatpå samhälleliga och organisatoriska könsstrukturer, vilka möjliggör såväl vertikal och horisontellkönssegregering. Denna studie, som baseras på kvalitativa intervjuer med kvinnliga bankcheferfrån olika städer i Sverige, har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk innehållande Hirdmansgenussystem samt Kanter och Acker genusrelaterade organisationsteorier. Resultatet visar attkvinnor upplever karriärhinder genom uteslutning från chefspositioner. Dels på grund av attrekrytering präglas av homosocialitet, dels på grund av att män tidigt i karriären ges möjlighet tillavancemang. Studien visar även att stereotypiska könsnormer bidrar till att kvinnliga cheferifrågasätts. Vidare visar resultatet att kvinnor navigerar karriärhinder genom att de har störreprestationskrav och vill vara mer pålästa än sina manliga kollegor. Slutligen visar studien attkvinnliga chefer navigerar karriärhinder genom att de konkurrerar med varandra.

Ändamålet med den här studien har varit att undersöka kvinnors karriärmöjligheter och upplevelser av att arbeta på Polismyndigheten som är en mansdominerad organisation. I presentationen av studien har vi valt att redogöra empiri utifrån respondenternas egna perspektiv och sedan kopplat ihop framställningarna med teorier om organisations- och könsstrukturer som kan förklara Polismyndighetens hierarkier och arbetsfördelningar. Uppsatsen är gjord utifrån en kvalitativ ansats och det insamlade materialet är framställt utifrån intervjuer som vi har gjort med sex stycken kvinnor som arbetar på olika platser inom Polismyndigheten. Resultatet indikerar att kvinnornas upplevelser inom Polisen liknar varandra även då de befinner sig på olika avdelningar och hierarkiska nivåer. Kvinnornas upplevelser påvisar att det finns hinder och svårigheter för dem i organisationen. De är underrepresenterade och utgör inte är den ideala polisen som baseras på manlighet. De ska kunna verka och accepteras i organisationen på ett liknande sätt som sina manliga kollegor. Kvinnorna tar ofta ett större ansvar för familj som därmed påverkar deras karriärer och yrkesstatus. Resultatet i studien har kunnat styrka vår egen förförståelse och påvisat att manlighet är normen inom myndigheten. / The purpose of this study has been to investigate women's career opportunities and experiences of working at the police authority, which is a male-dominated organization. In the presentation of the study, we have chosen to describe empirical data from the respondents own perspective and then link the representations with theories of organizational and gender structures that can explain the police authorities' hierarchies and division of labor. The essay is based on a qualitative approach and the collected material is presented on the basis of interviews that we have done with six women who work in different places within the police authority. The result indicates that women's experiences within the Police are similar to each other even when they are at different departments and hierarchical levels. The women's experiences show that there are obstacles and difficulties for them in the organization. They are underrepresented and do not constitute the ideal police based on masculinity. They should be able to work and be accepted in the organization in a similar way to their male colleagues. The women often take a greater responsibility for the family, which thus affects their careers and professional status. The result of the study has been able to strengthen our own understanding and demonstrated that masculinity is the norm within the authority.

<p>Denna uppsats belyser könsstrukturer på universitetsfältet, med syfte att undersöka om och varför detspråkliga begreppet forskare tillskrivs manligt kön av studenter som läser forskningsreferat i kurslitteraturen.Metoden som använts är experimentell och består av en könsneutral provtext, där en refererad forskare enbartnämns vid efternamnet Björk, och ett frågeformulär där 92 studenter har fått tillskriva denna forskare ett kön.Resultatet visar att 71 procent av de studenter som besvarat frågan tror att den refererade forskaren är enman. Det finns även en tendens till att de äldre studenterna har en större benägenhet att tillskriva forskarenmanligt kön än vad de yngre studenterna har.</p><p>Resultatet har utifrån Simone de Beauvoir tolkats som att kvinnan fortfarande betraktas som det Andra iförhållande till mannen, som utgör normen inom akademien. Att begreppet forskare tillskrivs ett visst könhar, utifrån Pierre Bourdieu, tolkats som att studenterna besvarat frågan utifrån föreställningar som finnsinternaliserade i deras habitus, som i sin tur står under stark påverkan från de inre strukturer påuniversitetsfältet som framhäver mannen som det dominerande könet.</p> / <p>This bachelor thesis examines gender structures in the university field. The aim is to study whether, and if sowhy, students attribute male gender to a researcher referred to in the course literature. The researcher is onlymentioned by the last name Björk, in order to be regarded as gender neutral.</p><p>An experimental method was used to test the hypothesis that the conception of “researcher” is male-biased. A gender neutral sample text and a survey were handed out to 92 university students. Therespondents were asked to attribute gender to the researcher Björk. The results confirmed the hypothesis andshowed that 71 percent of the students attributed male gender to the researcher. There was also a tendencythat the older students attributed male gender more often than the younger students did.</p><p>The analysis of the results shows that male gender is viewed as normative in the academy. Thisinterpretation is based on Simone de Beauvoir's theory about women as the Other in relation to men. Thegender specific attribution to a researcher is interpreted, in the words of Pierre Bourdieu, as internalizedconceptions in the student's habitus. The students answer the question about Björk's gender according to theirhabitus, which is based on the internal structures of the university field, where the male gender is seen as thedominant sex.</p>

In this thesis we present a qualitative study of Employer Branding through a perspective of gender. We examine the awareness of Employer Branding as a tool to break gender patterns in female and male dominated administrations in three Swedish municipalities. Six recruiters people were interviewed, including three pre-school managers and three managers of technical administrations, to see if there are any differences or similarities between the organizations’ Employer Branding to break gender patterns. In addition to the interviews, the Web pages of these three municipalities were investigated through a contextual perspective. We found that our interviewees do use Employer Branding, but that they were not necessarily aware of its’ meaning. The study does also show that the awareness of gender patterns differentiated between the female and male dominated administrations. Our investigation of the Web pages shows that only one of the municipalities used their Web site in their Employer Branding process.

Denna uppsats belyser könsstrukturer på universitetsfältet, med syfte att undersöka om och varför detspråkliga begreppet forskare tillskrivs manligt kön av studenter som läser forskningsreferat i kurslitteraturen.Metoden som använts är experimentell och består av en könsneutral provtext, där en refererad forskare enbartnämns vid efternamnet Björk, och ett frågeformulär där 92 studenter har fått tillskriva denna forskare ett kön.Resultatet visar att 71 procent av de studenter som besvarat frågan tror att den refererade forskaren är enman. Det finns även en tendens till att de äldre studenterna har en större benägenhet att tillskriva forskarenmanligt kön än vad de yngre studenterna har. Resultatet har utifrån Simone de Beauvoir tolkats som att kvinnan fortfarande betraktas som det Andra iförhållande till mannen, som utgör normen inom akademien. Att begreppet forskare tillskrivs ett visst könhar, utifrån Pierre Bourdieu, tolkats som att studenterna besvarat frågan utifrån föreställningar som finnsinternaliserade i deras habitus, som i sin tur står under stark påverkan från de inre strukturer påuniversitetsfältet som framhäver mannen som det dominerande könet. / This bachelor thesis examines gender structures in the university field. The aim is to study whether, and if sowhy, students attribute male gender to a researcher referred to in the course literature. The researcher is onlymentioned by the last name Björk, in order to be regarded as gender neutral. An experimental method was used to test the hypothesis that the conception of “researcher” is male-biased. A gender neutral sample text and a survey were handed out to 92 university students. Therespondents were asked to attribute gender to the researcher Björk. The results confirmed the hypothesis andshowed that 71 percent of the students attributed male gender to the researcher. There was also a tendencythat the older students attributed male gender more often than the younger students did. The analysis of the results shows that male gender is viewed as normative in the academy. Thisinterpretation is based on Simone de Beauvoir's theory about women as the Other in relation to men. Thegender specific attribution to a researcher is interpreted, in the words of Pierre Bourdieu, as internalizedconceptions in the student's habitus. The students answer the question about Björk's gender according to theirhabitus, which is based on the internal structures of the university field, where the male gender is seen as thedominant sex.

Sjömansyrket har länge varit mansdominerat och det ter det sig därför intressant att undersöka de kvinnliga sjömännens subjektiva erfarenheter av att vara minoritet. Studiens syfte är att undersöka kulturell exkludering av kvinnor som minoritet i en mansdominerad bransch. Detta görs genom frågeställningarna Vilka exkluderande uttryck i sjömanskulturen upplever kvinnor till sjöss? och På vilka sätt hanterar kvinnor dessa?. Studiens datamaterial består av sju semistrukturerade intervjuer med tematiskt öppna inslag. Studien har utgått från en abduktiv ansats, det vill säga det har skett en växelverkan mellan induktion och deduktion. De teoretiska utgångspunkter som främst används behandlar organisationskultur, samhällets könsstrukturer samt strukturella effekter och copingstrategier som har identifierats i förhållande till avvikarpositionen. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna trivs med sitt yrkesval och i många fall med branschen överlag, men att sjömanskulturen är manligt kodad vilket medför flertalet exkluderande uttryck. De exkluderande uttryck som identifieras är sjömansstereotypen, jargong, mumshaming, fysisk arbetsmiljö, uteslutning från språkliga praktiker, homogena chefsled samt jämställdhetsdiskursen. Utifrån studien tas en modell för en framgångsrik strategi fram, där anpassning, motstånd och socialt stöd kan ses som tre kompletterande delstrategier. En pågående förändringsprocess av kulturen i sjöfartsbranschen identifieras, vilken påverkas av att normer förändras på samhällsnivå. Detta märks särskilt genom hur Me too-rörelsen har medfört en stark förbättring av sjömanskulturen.