Uppsatsen tar avstamp i de ökade krav om samhällsansvar som ställs på företag. Kravenresulterar i att företagen antingen tar större ansvar eller framställer sig som att de tar störreansvar. Problematiken som uppsatsen adresserar är följaktligen svårigheten i att avgörahur pass hållbara företag egentligen är, om de externa hållbarhetsredovisningarna ärvinklade i syfte att öka läsarens tro att företaget arbetar hållbart. Syftet med uppsatsen äratt undersöka likheter och skillnader i hur företag som anses hållbara respektive ickehållbaraskapar intryck av ett hållbart företagande i sina hållbarhetsredovisningar. Tvåhållbarhetsredovisningar från hållbara företag och två från icke-hållbara företagundersöktes utifrån teorin om impression management. Undersökningen bestod av tvådelar, där den ena innebar en mätning av fyra impression management taktiker och denandra en öppen ansats där fokus låg på att studera visuell information samt löpande text.Undersökningen gav att både de hållbara och de icke-hållbara företag använderimpression management i sina hållbarhetsredovisningar, men att de icke-hållbaraföretagen använder fler och i vissa fall mer aggressiva former.

Företagsskandaler tenderar att få stor uppmärksamhet i massmedia. Denna negativa publicitet är skadlig för företagens legitimitet och i förlängningen företagets överlevnad. För att säkra denna resurs behöver företagets handlingar stämma överens med samhällets förväntningar på verksamheten. Vid en skandal har ett gap uppstått mellan dessa förväntningar och företagens handlingar. Detta gap präglas av informationsassymetri då företagets intressenter blir osäkra på vad som kan förväntas av företaget. För att minska informationsassymetrin kan företagen kommunicera information till intressenterna genom olika kommunikationskanaler. En viktig kommunikationskanal för många företag är dess årsredovisning som redogör för resultat och aktiviteter under det gångna året.   Studiens övergripande syfte är att skapa förståelse för hur verbala taktiker används för att minska informationsassymetri samt reparera legitimitet mellan en organisation och dess intressenter efter en skandalSyftet med denna studie är att försöka skapa förståelse för hur verbala taktiker används av organisationer i årsredovisningen vid eftersträvandet av legitimitet efter en skandal. Den teoretiska referensramen grundar sig i agent-, signal- och legitimitetsteori. För att besvara studiens syfte genomfördes en flerfallstudie av femton företag som orsakat en skandal under 2000-talet där ett aktörssynsätt antogs. Resultatet genererades med en omfattande innehålls- och diskursanalys av årsredovisningar från skandalåret. Analysen bestod av två kodningsomgångar där den första kodningen identifierade användningen av verbala taktiker i årsredovisningarna (medgivande, fokusskifte, rättfärdigande, ursäkter, fördunkla och vägran) för att skapa en nyanserad bild av hur dessa taktiker används i årsredovisningar. Kodning två syftade till att identifiera bakomliggande strategier med vilka företag strävar efter att återupprätta deras legitimitet efter skandalen.   Resultatet från den här studien indikerar att företag främst använder defensiva taktiker (medgivanden och fokusskiften) som accepterar kritiken som riktas mot företaget efter skandalen i årsredovisningen. Studien visar även att offensiva taktiker (ursäkter, rättfärdiganden och fördunkling) används men i samtliga fall tillsammans med defensiva taktiker. Taktikerna karaktäriseras främst av den övergripande strategin “ändra intressenternas uppfattning av företaget”. De teorier studien bygger på stöds i resultatet genom att företagen skickar ut signaler till dess intressenter för att minska informationsassymetri och eftersträva legitimitet.

Denna uppsats bygger på en observationsstudie som undersöker den aktivitetsbaserade kontorsmiljön utifrån hur den fysiska platsen och miljön styr och styrs av de människor och objekt som befinner sig på platsen. Syftet är att bidra till en djupare förståelse för hur makt kan manifesteras genom att handlande möjliggörs, uppmuntras och begränsas i fysiska rum, såväl av objekten som av människorna som befinner sig på platsen. Till skillnad från tidigare studier i fältet, som främst har fokuserat på hur det aktivitetsbaserade arbetssättet påverkat de anställdas hälsa, välmående och motivation, så ämnar denna uppsats att deskriptivt kartlägga den studerade kontorsmiljön och hur interaktionen mellan aktanter på arbetsplatsen ter sig. Detta görs genom att genomföra en deltagande observationsstudie på en arbetsplats med aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att utveckla och använda en teoretisk ansats baserad på främst Actor network theory utgångspunkter, Akrich (1992) begrepp script och de Certeaus (1984) begreppspar strategier och taktiker analyserar vi våra observationer på arbetsplatsen i strävan att undersöka hur aktanters handlande styr och styrs av den miljö de är en del av på kontoret. Studiens resultat visar att den aktivitetsbaserade kontorsmiljön i flera avseenden inte skiljer sig, eller skiljer sig marginellt, i praktiken från så kallade traditionella kontorslandskap. Kontorets utformning är beroende av de sociala och arbetsrelaterade relationerna mellan kollegor, som många gånger i högre grad förklarar strukturen på nätverket och dess möjliggörande av ett visst sätt att handla. Vidare visar analysen att vissa aktanter blir obligatoriska passagepunkter som definierar, formar och styr sin omgivning i relativt hög utsträckning. Produkten av relationerna på kontoret är den makt som manifesteras. Denna makt finns i alla typer av handlingar, men visar sig också vara en del av traditionellt studerade makrostrukturer som exempelvis intressekonflikten mellan arbete och kapital.

Denna studie granskar de strategier och taktiker som hiphopproducerande män och kvinnor använder sig av för att reproducera och omförhandla könsnormer och villkor i svensk hiphop. Genom kvalitativ innehållsanalys granskar studien 12 musikvideor för att redogöra för om och hur artisterna använder sig av strategier och taktiker för att behålla eller förändra status quo inom genren. Det teoretiska ramverket utgörs av Judith Butlers feministiska ståndpunkter, Stuart Halls representationsteori samt Pierre Bourdieus och Michel de Certeaus teoretiska begrepp. Resultatet visar att hiphopproducerande män använder sig av de tidigare etablerade strategierna Sexism, Homosocialitet samt Symboliskt våld medan hiphopproducerande kvinnor använder sig av de tidigare etablerade taktikerna En av grabbarna, Hyperfemininitet samt En av tjejerna. I analysen framkommer ett nytt tillvägagångssätt som används av både männen och kvinnorna, En av doxan som innebär användandet av olika kapital. Studien lyfter att svensk hiphop är icke-jämställd och att kvinnor är underrepresenterade inom genren samt att genren präglas av en könsdikotomi där det maskulina premieras och verkar vara doxiskt. / This study examines the strategies and tactics which hip hop producing men and women uses to reproduce and renegotiate gender norms and terms in the Swedish hip hop scene. The study examines 12 music videos through qualitative content analysis, to describe if and how the artists uses strategies and tactics to retain or change status quo in the genre. The theoretical frame consists of Judith Butler’s feminist position, Stuart Hall’s theory of representation and Pierre Bourdieu’s and Michel de Certeaus theoretical concepts. The result indicate that hip hop producing men use the previously established strategies Sexim, Homosociality and Symbolic Violence while the hip hop producing women use the previously established tactics One of the Guys, Hyperfemininity and One of the Girls. The analysis further reveals a new approach which is used by both men and women, One of the Doxa which refers to the use of different capitals. The study concludes that the Swedish hip hop scene is not gender equal and that women are less represented in the genre, and that the genre itself is characterized by gender dichotomy where the masculine attributes are rewarded and seems to be doxic.

Podcastbranschen är på många sätt en mansdominerad värld där topplistorna ofta är överrepresenterade av män (Poddindex 2020). Likväl finns det flera framstående kvinnor i branschen och vi är intresserade av hur dessa kvinnor tar sig fram och gör sina röster hörda, genom användningen av taktiker. Syftet med vår studie är därför att genom ett feministiskt perspektiv undersöka hur unga, svenska mediekvinnor representerar och framställer jaget genom podcastmediet, samt undersöka vilka taktiker kvinnorna använder för att göra sina röster hörda. Med ett feministiskt ställningstagande gör vi detta med hjälp av de Certeaus (1984) teoretiska begrepp om strategier och taktiker, Goffmans (1959; 1988) rollteorier samt genom att använda oss av Bourdieus (1992; 1999) teoretiska ramverk om makt och symboliskt våld.Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöker vi podcastprogrammen Har du sagt A får du säga B, Daddy Issues samt Della Q. Vi fann att samtliga mediekvinnor använder sig av olika taktiker för att ta plats i branschen och något som samtliga podcasts har gemensamt är kontroversiella uttalanden, humor och frispråkighet. / The podcast industry is in many ways a male-dominated world where the charts often are overrepresented by men (Poddindex 2020). Nevertheless, there are several prominent female podcasters in Sweden, and we are interested in how these women manage to make their voices heard, using different tactics. The purpose of this study is therefore to, from a feminist perspective, examine how young, Swedish media women represent and negotiate the image of themselves through the podcast as well as analyze the usage of different tactics. With a feminist stance we are doing this with the help of de Certeau’s (1984) theoretical concepts of strategies and tactics, Goffman’s (1959; 1988) role theory and by using Bourdieu’s (1992; 1999) theoretical framework on power and symbolic violence.Using a qualitative content analysis, we examine the podcast programs Har du sagt A får du säga B, Daddy Issues and Della Q. We found that all the media women use different tactics in order to take their place in the industry and what all podcasts have in common is the controversiality, humor and outspokenness that occurs in the conversations between the women.

Denna studie har haft för avsikt att jämföra nyhetsartiklar inriktade på gaming och vidare undersöka vilka likheter eller skillnader som kunde identifieras i de olika texterna beroende på skribenternas genus. Detta tillämpades genom kvalitativa textanalyser och semiotiska bildanalyser på sex jämförelser av totalt 12 artiklar från hemsidorna MyoGaming och Fragbite. Genom att applicera Bourdieus fältteori, Halls teori encoding/decoding och Butlers feministiska teori på den analyserade empirin kunde flera skillnader och likheter identifieras.Huvudresultatet visade på skillnader som grundas i de rådande maktförhållandena inom det journalistiska fältet och gamingkulturen. De kvinnliga skribenterna påvisade mindre kunskap och kapital med ett undantag, skribenten Mårtensson. Vidare identifierades flera taktiker hos de kvinnliga skribenterna, varpå majoriteten av dessa i något mån försöker bekämpa maktstrukturerna som de finner sig i. / The purpose of this study was to compare news articles about gaming and further to investigate what differences and similarities could be identified in the different texts depending on the gender of the writer. This was done through qualitative text analysis and semiotic image analysis on six different comparisons of 12 articles from the news sites MyoGaming and Fragbite. By applying the theories of Bourdieu’s field theory, Halls theory encoding/decoding and Butlers feminist theory on the analyzed comparisons several differences and similarities could be identified. The main results showed differences based on the prevailing power conditions in the journalistic field and gamingculture. The female writers demonstrated less knowledge and capital with one exception, the writer Mårtensson. Furthermore, several tactics from the female writers were identified, with many of them trying to fight the power structures they find themselves in.

The home-field advantage is a common subject in team sports and football. This phenomenon implies that a team performs better on home field than it would, if it met the same team on away field. Furthermore, the football season 2020 has been rather unique thus no crowd has been allowed into Swedish football stadiums. Therefore, the aim of this study was to examine, analyze and compare statistics and then interview professional Swedish football players to find possible explanations to the final result of Allsvenskan 2020 for men. To fulfill our purpose with this study, we’ve used the method of triangulation and as a theoretical framework, we've used 6 of Pollards (2008) 8 factors concerning home field advantage. We´ve gathered all the statistics from the website footballstats.org and later on processed it thru a chi-squared-test to compare a theoretical outcome for the season 2020 with the crowd, with the actual outcome of the season 2020 without the crowd. The theoretical outcome was created by calculating the mean value of the seasons 2015-2019 combined. To facilitate the process, Allsvenskan has been divided into three pools. To explain our statistical result we’ve interviewed 3 players from different teams in the league, one from each pool. The results showed that the home-field advantage has decreased in all three pools. The teams in pool one have won significantly less games at home-field, while the teams in pool three has won more games at away field compared to the theoretical outcome. Crowd effects, psychological effects and travel effects have had the most impact on the home-field advantage according to the interviewed players. Rule factors, specific tactics and referee bias had less impact on the outcome.

Sammandrag / AbstractSyftet med studien är att studera hur måltiden formas i förskolan och vem som påverkarmåltidens plats, funktion och innehåll. Studien kommer att titta på frågeställningarna som ärföljande: Hur ser utformningen av ämnet mat ut i förskolan och vem beslutar om detta? Vilkamöjligheter har förskolepersonal att påverka hur ämnet mat behandlas i förskolan?För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att göra en empirisk studie där jag kommeratt använda mig av intervjuer med pedagoger, kockar och chefer som finns i förskolans värld.I teoridelen kommer jag att presentera det centrala begreppet space:utrymme i de Certeausteori om strategier och taktiker samt Foucaults styrningsmentalitet.Resultatet i min studie visar att de kommunala politikernas riktlinjer för mat i förskolanpåverkar förutsättningarna cheferna har, inom den kommunala respektive den privataförskolan, att arbeta fram en budget som berör förskolans mat. Resultatet i min studie visarockså på att förutsättningarna att arbeta fram en budget skiljer sig åt för cheferna.Resultatet i min studie visar på att de kommunala politikernas uppsatta riktlinjer för mat iförskolan, genom chefernas utarbetade budgetar, har påverkan på de dagliga möjligheterna förhur kockar och pedagoger arbetar med mat i förskolan.Resultat i min studie visar på att pedagogerna disciplinerar barnen vad gäller att smaka påmaten vid måltiderna. Pedagogerna styr barnen genom att bestämma fasta platser åt dem vidmåltiderna. I min studie framgår det att kommunikationen mellan pedagoger och kök inteprioriteras, varken på den privata eller den kommunala förskolan, men av olika orsaker.Olika former av rädslor kring maten hos pedagogerna framkommer i resultatet. Rädslor i formav att halvfabrikat och processad mat innehåller ingredienser som inte är bra för människansamt att näringsämnen försvinner från mat som är fryst, körts ut och sedan värms upp påförskolan.Nyckelord: Mat, Måltider, Förutsättningar, Ekonomi, Strategier och taktiker,Styrningsmentalitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga kvinnliga musiker beskriver användandet av sociala medier för att ta makten över sina musikkarriärer och vilka taktiker de kan tänkas använda i representationen av sig själva. Frågeställningarna som diskuteras är; vilka taktiker använder unga kvinnliga musiker sig av på sociala medier? Vilken betydelse har musikbranschens könsstrukturer på representationen online? På vilket sätt förändras kvinnornas taktiker beroende på musikgenre? För att besvara syfte och frågeställning har kvalitativa intervjuer gjorts med fem unga kvinnliga musiker. Den teoretiska ingången är feministisk och är indelad i tre perspektiv; musik, onlinenärvaro och som kvinna, den kulturella diamanten har använts som ett analysverktyg. Resultatet av studien visar att musikbranschen och dess könsstrukturer har stor inverkan på hur de unga kvinnorna väljer att representera sig. De strukturer som länge funnits i branschen har fortfarande en betydande roll trots att musikbranschen har förändrats med internet och sociala medier. Kvinnorna måste ta hänsyn till hur de vill uppfattas av lyssnare, men också av följare på Instagram. Detta sker genom liknande taktiker som andra kvinnor använder sig av eller genom att använda sig av normativt maskulin representation. Kvinnorna använder sig inte bara av en viss typ av taktik utan påverkas mycket beroende på om de reflekterar över sin sociala värld online eller offline, och detta är ofta knutet till varandra. Det tycks även finnas en medvetenhet hos kvinnorna att en sexuellt objektifierande taktik kan fungera för att nå ut med sin musik och ta makten över sina musikkarriärer. Det är också vanligt att använda sig av normativt maskulint förhållningssätt och attribut. Valet av taktik påverkas av genre, men att de främst påverkas av hur de ser sig själva som musiker som kulturellt objekt. Ser man sig själv som enbart musiker, vill man inte använda sig av taktiker som den sexiga bruden (Melin, 2015). Unga kvinnor får förhålla sig till att de är annorlunda än den rådande normen i musikbranschen och får därmed använda sig av taktiker på sociala medier som möjliggör en musikkarriär. / The aim of this study is to understand how young female musicians describe their use of social media in order to claim power of their music carriers and what tactics they may use in representation of themselves. The research questions discussed are; which tactics use young female musicians on social media? What affect does the gender structures in the music industries have on the representation online? In what way does womens tactics depend on the music genre? Qualitative interviews have been made with five young female musicians to be able to answer the questions. The theoretical point of departure of this study is feministic and is divided in to three thematical parts; music, online presence and as a woman. The cultural diamond is used as an analytical tool. The result of this study shows that the music industry and its gender structures have a great impact on the young female musicians way of representing themselves online. The former structures of the industry has still a considerable role, even though the music industry has changed with internet and social media. The young females need to considerate how they want to be perceived by listeners, but also the by followers on Instagram. This happens with tactics similar to what other women use or through normative masculine representation. The women use not only one type of tactics,but are affected depending upon how they reflect over there social world, online or offline, and this is often tied to each other. It may seem that the young female musicians are aware that sexual objectified tactics may work to spread the music and take the power over their music career. But it is also common to use normative masculine attitudes and attributes. The choice of tactics is affected by genre but is mostly depending on how the females sees upon themselves as musicians as cultural objects. If the women sees themselves as solely musicians, then the tactic such as “the sexy chick” (Melin, 2015) is not used. Young women have to relate themselves as different from the prevailing norm in the music industry and therefor they need to use tactics on social media that enables a music career.

The home-field advantage is a common subject in team sports and football. This phenomenon implies that a team performs better on home field than it would, if it met the same team on away field. Furthermore, the football season 2020 has been rather unique thus no crowd has been allowed into Swedish football stadiums. Therefore, the aim of this study was to examine, analyze and compare statistics and then interview professional Swedish football players to find possible explanations to the final result of Allsvenskan 2020 for men. To fulfill our purpose with this study, we’ve used the method of triangulation and as a theoretical framework, we've used 6 of Pollards (2008) 8 factors concerning home field advantage. We´ve gathered all the statistics from the website footballstats.org and later on processed it thru a chi-squared-test to compare a theoretical outcome for the season 2020 with the crowd, with the actual outcome of the season 2020 without the crowd. The theoretical outcome was created by calculating the mean value of the seasons 2015-2019 combined. To facilitate the process, Allsvenskan has been divided into three pools. To explain our statistical result we’ve interviewed 3 players from different teams in the league, one from each pool. The results showed that the home-field advantage has decreased in all three pools. The teams in pool one have won significantly less games at home-field, while the teams in pool three has won more games at away field compared to the theoretical outcome. Crowd effects, psychological effects and travel effects have had the most impact on the home-field advantage according to the interviewed players. Rule factors, specific tactics and referee bias had less impact on the outcome.