Syftet med den här studien är att undersöka om och hur genusstrukturer tar sig uttryck när svensk journalistik prisbelönas. Detta görs genom en undersökning i två delar. Den första delen är en kvantitativ översikt där alla journalistiska verk som antingen vunnit Guldspaden eller Stora Journalistpriset mellan åren 2000-2014 undersöks. Totalt kategoriseras 164 journalistiska verk utifrån bland annat ämnesval. Därefter presenteras resultatet i form av diagram och analyseras med hjälp av Monika Djerf-Pierres teoretiska begrepp könsmärkning samt ”hårda” och ”mjuka” nyheter. Syftet med den kvantitativa undersökningen är att identifiera intressanta mönster att gå vidare med i studiens andra del, den kvalitativa textanalysen. I och med att det kvantitativa resultatet visar att en av de största ämneskategorierna som prisbelönats är sociala frågor valdes den ämneskategorin för den kvalitativa textanalysen. Utifrån en medieretorisk analysmodell undersöks 13 tidningsartiklar för att identifiera eventuella gemensamma drag. Sociala frågor är intressant att undersöka närmare i och med att de traditionellt sett setts som ”kvinnofrågor” och inte blivit prisbelönade. Resultatet i den kvalitativa textanalysen analyseras med hjälp av Pierre Bourdieus klassiska begrepp fält, habitus och doxa samt Toril Mois syn på kön som en social konstruktion där värdet och innebörden är föränderlig. Studiens resultat visar att det råder en könsmärkning när journalistik blir prisbelönad, detta visar sig dels genom att män blir prisbelönade i större utsträckning än kvinnor samt att kvinnor och män tenderar att bli prisbelönade för olika ämnen. Resultatet visar även att när journalistik om sociala frågor blir prisbelönade så innehåller artiklarna gemensamma drag: artikelns ämne lyfts från individ till struktur, texterna handlar om verkliga individer, journalisten skapar ett förtroende hos såväl intervjupersoner som läsare och språket är ett viktigt verktyg. Studien drar följande slutsatser att det journalistiska yrket kan befinna sig i en förändring. Den rådande könsmärkningen visar tendenser på att börja luckras upp och både kvinnliga journalister och så kallade ”kvinnofrågor” uppmärksammas mer när svensk journalistik blir prisbelönad. Dock finns det fortfarande spelregler som journalisterna måste följa, som exempelvis att ”mjuka” ämnen legitimeras exempelvis genom att visa att frågan är ett problem på strukturell nivå.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-27773 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Hertz, Evelina |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds