Vi ställer frågan om vad som påverkar rapportering av naturvetenskap i svensk morgonpress. Vi har frågat redaktionellt ansvariga beslutsfattare på fyra morgontidningar hur de motiverar sin naturvetenskapliga rapportering. Vi har även frågat hur de motiverar att ha eller inte ha specialreportrar och om resonemang kring presentationsformen för den naturvetenskapliga rapporteringen. Vi har bett om deras tankar om framtiden och ställt en fråga om den integreringstrend som beskrivs för naturvetenskaplig rapportering i litteraturen. Norrbottens-Kuriren, Norrköpings Tidningar, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet valdes initialt därför att de har en särskild sektion för naturvetenskap på sina hemsidor. I ett andra steg tittade vi närmare på materialet i nämnda sektion och bedömde att de behandlade naturvetenskap med ett forskningsperspektiv, vilket var ett krav vi hade. Analys och diskussion grundar vi på våra intervjuer, samt en kombination av två teorier. McQuail (2005) beskriver grundläggande hur ekonomiska och normativa faktorer formar journalistiken medan Shoemaker och Reese (1996) presenterar en modell för påverkan på medias innehåll med fem påverkansnivåer: individ-, medierutin-, organisations-, extramediär och ideologisk nivå. De påverkansfaktorer som framträder tydligast är att de individuellt normativa ambitionerna motiverar rapporteringen, att ekonomiska faktorer begränsar den och att läsarna har stor inverkan på resonemangen inom redaktionen. Intervjupersonerna bedömer mot olika bakgrund att fördelarna med att integrera rapporteringen överlag är större än fördelarna med att ha separata sektioner. Reportrarnas personliga intressen är en tillgång, när beslutsfattarna upplever att resursbegränsningar försvårar möjligheten att ha specialreportrar. Vi kan konstatera att området vetenskapsrapportering i morgonpress verkar vara outvecklat och sakna en stabil struktur. Det är därför troligt att det finns en stor variation i den naturvetenskapliga rapporteringen bland Sveriges tidningar.

C-uppsats, 15 poängMedie- och Kommunikationsvetenskap, 61-90 poängSammanfattningSofie Hjelm, MKV 5"Dramat där alla är förlorare"-en fallstudie av Blekinge Läns Tidnings rapportering av Rödebydramat"The drama without winners"-a case study of Blekinge Läns Tidnings coverage of the Rödeby shootingHösten 2007 hamnade den lilla byn Rödeby och delar av Karlskrona kommun i fokus i landets samtliga medier. Anledningen var att en sen oktoberkväll sköt en pappa i desperation och förvirring mot en grupp pojkar som befann sig i hans trädgård. En av pojkarna avled på gräsmattan, en annan skottskadades allvarligt.Det var en av nyhetshändelse som ställde hårdare och större krav än vanligt på allsidig nyhetsförmedling, objektivitet och etiska ställningstaganden.Blekinge Läns Tidning (BLT) är den ledande tidningen i Blekinge, med mer än femtio procents hushållstäckning i Karlskrona, Ronneby och Sölvesborg. Även i Karlshamn är tidningen stark, med 47 procents täckning. Svagast är man i Olofström, där tidingen täcker 34 procent av hushållen.Det här är en fallstudie av BLT:s rapportering av dramat, från skotten till domslutet i tingsrätten. Det som undersöks är objektivitet, neutralitet och i viss mån den etiska nivån i rapporteringen. Utgångspunkterna som har stor betydelse för studien är bland andra Hvitfelts teorier om nyhetsvärdering, Westerståhls objektivitetsmodell och de pressetiska regler som utformas av Pressens Samarbetsnämnd och som gäller samtliga medier i Sverige.Frågeställningarna handlar om parternas utrymme, enskilt och i relation till varandra, hur de benämns och om BLT:s objektivitet i rapporteringen. Metoden som används är kvantitativ innehållsanalys.Genrellt sett så är BLT överlag objektiv och allsidig i rapporteringen. Tidningen håller en hög etisk nivå och samtliga parter ges utrymme och citeras. Däremot brister BLT något ifråga om benämningarna på de inblandade, där värderingar stundtals smyger sig in. I enlighet med god pressetik är BLT försiktig med såväl namn- som bildpublicering. Merparten av de namn som förekommer är de som bärs av mer eller mindre offentliga personer, och majoriteten av publicerade bilder föreställer inte någon av de inblandade parterna.                                                                                                                                                                        Nyckelord: Objektivitet, kvantitativ innehållsanalys, etik, nyhetsvärdering, Rödeby, Blekinge Läns Tidning

Uppsatsen söker visa på hur medierapporteringen av en nordamerikansk naturkatastrof ser ut och skiljer sig från varandra i tidningars internetupplagor från olika västerländska länder utifrån sex syftesfrågor; På vilket sätt har amerikanska och svenska nyhetsmedier rapporterat om katastrofen? Vilka huvudsakliga teman skriver tidningarna om? Vilka källor kommer till tals? Vilka händelser fokuserar tidningarna på? Hur har ländernas tidningar rapporterat om länder katastrofen drabbade innan den nådde USA? På vilka sätt skiljer sig ländernas tidningar från varandra? Länderna utvalda för att besvara frågan är USA och Sverige, och tidningarna från respektive land uppsatsen använder för att besvara frågan är Washington Post, Huffington Post, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Den nordamerikanska naturkatastrofen som uppsatsen ska undersöka är orkanen Sandy, som mellan dagarna 22 och 31 oktober 2012 färdades från Jamaica till USAs östkust där den skingrades efter att ha orsakat skador för miljarder efter hela sin resväg. För att analysera materialet så har kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys tillämpas. Teorierna som uppsatsen tillämpar de två metoderna på är Entmans Framing-teori, nyhetsvärdering enligt bland andra, Henk Prakke. Teorier om agenda setting och journalistisk praktik tillämpas också för att påvisa hur tidningar kan påverka sitt innehåll på olika sätt. Det kvantitativa materialet består av sammanlagt 194 artiklar från de fyra olika tidningarna och det kvalitativa materialet av en artikel av speciellt intresse per tidning. Resultatet redovisas i två delar, en per metod. I undersökningen framkommer det att täckningen mellan länderna på en del punkter är mycket lika och på andra mycket olika. Täckningen av orkanen var mellan länderna lika i sitt stora fokus på USA i majoriteten av alla artiklar, likaså var tidningarnas täckning lika i frekvensen som artiklarnas innehåll var alarmerande eller neutrala förmedlare. Skillnader fanns dock mellan länderna i hur ländernas täckning av andra länder än USA sett ut, där de svenska tidningarna visade sig nästan uteslutande täcka Haitis situation, till stor del som en del i täckningen av landets många problem i stort, medan USA täckte Jamaica och Kuba, men endast i förbifarten och som en del av den allmänna rapporteringen om orkanens resväg. Uppsatsens slutsats är att skillnaderna som hittats, beror på det uppfattade kulturella avståndet mellan länderna som undersökts och länderna som drabbats. / This essay seeks to show how coverage of a North-American natural disaster looks and differs between the internet-edition of newspapers from western countries by way of six research questions: In what way has Swedish and American news media reported on the disaster? What main themes do the papers write about? Who can be seen making statements in the articles? What are the events focused on in the papers? How did the newspaper’s report on countries affected by the disaster before it arrived in the USA? In what ways do the countries differ from each other? The countries chosen for answering the question with, are the USA and Sweden, and the papers chosen from the respective country is Washington Post, Huffington Post, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The North-American disaster that will be examined is Hurricane Sandy that between the days 22 to 31 October 2012 traveled from Jamaica to the American east coast, causing billions worth of damage on its way there. To analyze the material two methods, quantitative content analysis and critical discourse analysis were chosen. The theories used to work the methods are the Framing-theory by Entman, News-evaluation by way of among others Henk Prakke. Agenda Setting theories and theories on journalistic practices is also employed to make the point and explain how newspapers are able to affect the content they produce. The quantitative material used is made up of 194 articles from the four papers as well as one article, chosen for its specific content, from each newspaper. The results are presented separately for each method. The contents of the essay show that the countries papers in some ways have covered the event quite similarly and in some ways very differently. The coverage was similar in that both countries focused mainly on covering the USA, as well as in the frequency of articles where the contents were covered in a neutral or alarming fashion. Differences sprung up in the choice of coverage of other affected countries aside from the U.S where Swedish newspapers mainly focused on reporting on the situation in Haiti, mainly as a part in their general coverage of the country`s previous disaster exposure, while the American newspapers mainly wrote about Jamaica and Cuba, but only however as part of the coverage given to the path the hurricane was taking. The conclusion made by the essay is that differences are created and occur due to perceived cultural distance to the different actors affected by Sandy held by the countries whose media coverage was researched.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera hur ett blogginlägg på en blogg vid namn Klamydiabrevet, som uppmärksammades i samband med valet 2010, påverkade dagordningen i de traditionella medierna. Mina frågeställningar rör hur blogginlägget påverkade de traditionella mediernas agenda, hur och varför den uppmärksammades samt hur denna uppmärksamhet kan tolkas utifrån dagordningsteorin samt om det går att utläsa hur giltig är denna teori är idag? Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med representanter från olika medier samt med en mediestrateg som är insatt i sociala medier. Jag har haft min teoretiska utgångspunkt i “agenda setting”-teorin och “gatekeeping”-teorin samt i en utveckling av den senare som kallas “gatewatching”. Jag har även studerat blogginläggets uppmärksamhet kopplat till nyhetskriterier. Genom att intervjua de olika medierepresentanterna har jag kommit fram till att alla de medier som representeras i uppsatsen har valt att rapportera om blogginlägget och låtit det vara en del av deras agenda. En anledning till detta kan vara att detta fall var starkt knutet till en politisk kontext. Klamydiabrevet kan ses som ett exempel på hur de nya nätoffentligheterna kan påverka vad som sätter dagordningen i den stora medieoffentligheten. När det gäller mediernas dagordning har jag funnit tecken på att man kanske snarare bör tala om “intermedia agenda setting” då det kan vara svårt att urskilja vem det är som sätter agendan. Detta då nya och traditionella medier använder varandra som källor i en så kallad källcykel och på så sätt influerar varandras agenda.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en jämförande studie mellan fyra svenska tidningar ta reda på hur bevakningen av svenska kungliga bröllop har förändrats mellan 1932 och 2010. De bröllop som studien behandlar är de mellan arvprins Gustav Adolf och prinsessan Sibylla, kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, samt kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Vladimir Propps sagomorfologi och journalistikens dramaturgi. Nyhetsvärdering, partipress, kommersialisering och sensationsjournalistik är något som också diskuterats. Frågorna som ställts har varit hur materialets mängd, vinkel, textinnehåll och bildmotiv förändrats över tid, samt om det funnits skillnader tidningarna emellan. Uppsatsens undersökning är i grunden kvantitativ, men har ett övergripande kvalitativt perspektiv. Den har baserats på 822 analysenheter ur tidningarna Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet Snällposten och Västerbottens Folkblad. Resultatet har sammanställts i diagram, tabeller, listor och förklarande text. Studien visar att det finns skillnader mellan både tidningarna och mellan åren. Resultatet indikerar att tidningarnas politiska färg har haft betydelse för vad som publicerats, främst 1932 och 1976. 2010 märks det istället att en mer nöjesinriktad journalistik har tagit över. Undersökningen visar även att sagomorfologins 31 funktioner inte fanns representerade i bröllopsrapporteringen, men däremot att språket i tidningstexterna om bröllopen tenderade att dra paralleller till sagan. Slutsatsen som har dragits är att historier om fantastiska sagobröllop säljer bättre än kritiska ledare mot monarkin. Nyhetsvärderingen har därmed förändrats i takt med att kommersial-iseringen brett ut sig.

Huvudresultat: Resultatet visar att det huvudsakliga skälet för informanterna att ta del av nyheter är för att få direkta upplysningar om omvärlden samt att stilla nyfikenhet och allmänt intresse. Det visar sig också att nätet är den främsta kanalen för att ta del av nyheter. Nyhetsmedier är dock bara ett sätt för unga att hålla sig informerade om sin omvärld, de använder också personliga nätverk för detta, både Facebook och genom att prata med kompisar och familj. Lokala nyheter anses av vissa vara intressanta, hos andra saknas intresset helt. Igenkänning en gemensam nämnare för vad som väcker känslor och intresse hos informanterna gällande nyheter, även nyheter med dramatisk eller underhållande prägel intresserar. Det kommer fram att de unga läser nyheter på nätet annorlunda än i andra medieformer, vilket visar att nya användningsmönster för nyhetskonsumtion bildas på nätet. Analysen visar att de lokala medieproducenterna som vill intressera en yngre publik bör jobba mycket framställningen av bilder och rubriker och ge dessa en dramatisk prägel, fokusera på att skapa igenkänning mot just de yngre och vad de kan identifiera sig med, samt vara snabba med uppdateringar.

I den här studien undersöks hur arkeologi framställs i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgångspunkter dels i att det arkeologiska fältet populariseras när det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrån institutionella diskursiva praktiker. Centralt är att relationen mellan nuet och det förflutna får effekter för synen på samhället och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjälp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstädernas dagspress under det gångna året. Båda institutionerna, tidningarna samt arkeologfältet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom då hotet mot kulturarvet står i fokus då tongångarna blir mer inriktade på konservativa värden såsom bevarande och beskyddande. Både de liberala och konservativa diskurserna reproducerar en icke-problematiserande syn på det förflutna och dagens förhållanden och får därför ideologiska bäringar. Studien ser en avsaknad av alternativa förklaringar – motbilder – som istället för att legitimera ifrågasätter gängse uppfattningar om både det samtida och förhistoriska samhället.

Bakgrund: Medielandskapet är i ständig förändring. Med den nya digitala tekniken växer fler kommunikationskanaler fram och det blir allt mer tydligt att företag idag måste anpassa sin kommunikationsstrategi efter sina målgruppers sätt att kommunicera. På senare år har det blivit alltmer avgörande att kunna ha en dialog med sin målgrupp och därmed har de sociala medierna fått en allt mer betydelsefull roll.                                                                       Syfte: Hur uppfattar några av Sveriges största företag traditionella och sociala medier som kommunikationskanaler i en tid då båda existerar? Vi ville även undersöka om nyhetsvärderingarna håller på att förändras när information publiceras i ett socialt medium istället för ett traditionellt. Teoretisk ram: Uppsatsen utgår ifrån teorier som handlar om konvergens, gatekeeping och nyhetsvärdering. Vidare diskuteras även företags medierelationer och kanalval. Metod: Uppsatsens metodologiska ansats bygger på kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fem företag och analyserades sedan utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultat: Resultatet av vår undersökning visar att några av Sveriges största företag inte anser att deras kommunikation har förändrats nämnvärt sedan sociala medier tillkommit som kommunikationskanal. Det är fortfarande traditionella medier som uppfattas som det säkra och trygga alternativet när det gäller för företagen att nå ut med information till en bred målgrupp. De gör det då genom pressmeddelanden och presskonferenser medan de kommunicerar via sociala medier med hjälp av rörliga bilder, korta och snabba nyheter och för att humanisera företaget. Fördelarna med traditionella medier är att de har en större trovärdighet, företagen vet att de når ut med sitt budskap och att de når många. Dock kan de traditionella medierna ses som en envägskommunikation där det är svårt för företagen att få igång en dialog och veta hur kommunikationen landar hos mottagarna eftersom traditionella medier inte ger någon större feedback. Genom sociala medier ser däremot företagen möjligheter till interaktion, dialog, snabb feedback på om informationen gått fram samt tillfälle att göra en snabb omvärldsbevakning. Samtliga företag ser även sociala medier som ett bra komplement till de traditionella medierna. Däremot ser inte företagen att nyhetsvärderingarna har förändrats avsevärt i och med de sociala mediernas tillkomst.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida polisens webbpublicering av information om inträffade brott och olyckor är ett verktyg som journalister kan använda i sin rapportering om händelsenyheter. Detta studeras med orsak av att polisradion som tidigare gav journalister insyn i polisens verksamhet har stängts ned i och med införandet av kommunikationssystemet Rakel.Polisens webbplats har av Rikspolisstyrelsen pekats ut som det verktyg som i möjligaste mån ska ersätta polisradion som mediekanal. I studien jämförs sex län av olika storlek och som haft Rakel infört i länet sen olika långt tid tillbaka. Sex dagar för varje län undersöks, tre som kan antas vara ”hektiska” och tre vanliga, eller lugna, dagar. Varje dag undersöks uppdelad i fyra tidsintervaller, för att möjliggöra identifiering av skillnader mellan exempelvis natt och dag. En jämförelse av polismyndigheternas webbpubliceringar med deras dygnslistor för samma dagar visar att information om i snitt 8 procent av alla händelser publiceras på polisens hemsida. Dessa händelser publiceras med en tidsfördröjning på i snitt tre timmar. Vidare visar studien att representationen av händelser på polisens webbplats inte överensstämmer med representationen av händelser på dygnslistorna. Slutprodukten av det urval polismyndigheterna är inte olikt nyhetsvärderingskriterierna som finns inom medierna, det vill säga att exempelvis dramatiska olyckor med personskada har en större chans att bli publicerade på polisens webb än trafikolyckor med vilt där ingen person skadats. Slutsatsen som dras från resultaten är att en för liten andel av de händelser som inträffar publiceras på polisens hemsida, och med för lång fördröjning, för att webbuppdateringarna ska vara ett fullgott verktyg för journalister i deras händelserapportering. Genom att applicera klassiska medieteorier så som gatekeepingteorin, nyhetsvärderingskriterierna och spegelteorin på polisen dras slutsatsen att Rakel i viss mån inneburit att polisen övertagit en del av mediernas gatekeepingfunktion. I studien diskuteras också möjliga effekter av en begränsad information från polisen. Där pekas bland annat ett försvårande för medier att granska statsmakten ut, men även möjliga ekonomiska konsekvenser för medier samt risk för spekulationer och otrygghet hos allmänheten.Till sist ges förslag till vidare studier inom området.

<p>”AMF-skandalen” uppdagades den 14:e mars år 2009 och var en händelse som följdes av svensk dagspress under våren 2009. Denna studie har haft som syfte att beskriva och få en ökad förståelse för hur och varför Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering kring ”AMF-skandalen” såg ut som den gjorde. Genomförandet av denna studie har varit viktigt för att kunna påvisa hur medierna genom olika tekniker och journalistiska knep, kan påverka allmänhetens bild av nyheter. Frågeställningar som har besvarats i studien är: ”Hur beskrev respektive tidning ‘AMF-skandalen’ i sin rapportering?”, ”Vilka likheter respektive skillnader återfinns i morgontidningen Svenska Dagbladet och kvällstidningen Aftonbladets rapportering?” samt ”Varför såg beskrivningen ut som den gjorde i respektive tidning, med tanke på olika journalistiska knep och tekniker?”.</p><p>Sammanlagt valdes tio nyhetsartiklar ut, fem från respektive tidning. Med kvalitativ systematisk textanalys som redskap har dessa nyhetsartiklar analyserats utifrån ett analysschema bestående av åtta dimensioner. Resultatet av den empiriska undersökningen har kopplats till teorier kring medielogik, nyhetsvärdering, pressetik, objektivitet, nyhetsartikelns uppbyggnad samt specifika drag för morgon- respektive kvällspress. Undersökningen har visat att majoriteten av de utvalda nyhetsartiklarna har varit av sensations- och negativ karaktär i respektive tidnings rapportering. När det gäller den journalistiska formen/tekniken är det relativt jämnt mellan hur ofta förenkling, personifiering, vinkling och polarisering nyttjats. I Aftonbladet har fokus legat på sakområde ”Ekonomi”, medan Svenska Dagbladets dito har legat på sakområde ”Brott”. Ytterligare en skillnad som har återfunnits är att det i Aftonbladet har aktörerna ”Elitperson” och ”Pensionssparare” fått mest utrymme medan det i Svenska Dagbladet har varit ”Elitperson” och ”Organisation”.</p><p>Mediernas rapportering kring ”AMF- skandalen” har kännetecknats av ett användande av olika tekniker och journalistiska knep som finns till hands. Dock har detta förmodligen inte alltid varit ett medvetet val av tidningarna, utan något som existerat på grund av ”skandalens” karaktär. Ytterligare en slutsats som dragits i diskussionen är att dagstidningsmarknaden och konsumenternas läsvanor förändrats. I sin tur har detta påverkat både morgon- och kvällspressens innehåll till att bli av en mer sensationell karaktär.</p>