<p>”AMF-skandalen” uppdagades den 14:e mars år 2009 och var en händelse som följdes av svensk dagspress under våren 2009. Denna studie har haft som syfte att beskriva och få en ökad förståelse för hur och varför Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering kring ”AMF-skandalen” såg ut som den gjorde. Genomförandet av denna studie har varit viktigt för att kunna påvisa hur medierna genom olika tekniker och journalistiska knep, kan påverka allmänhetens bild av nyheter. Frågeställningar som har besvarats i studien är: ”Hur beskrev respektive tidning ‘AMF-skandalen’ i sin rapportering?”, ”Vilka likheter respektive skillnader återfinns i morgontidningen Svenska Dagbladet och kvällstidningen Aftonbladets rapportering?” samt ”Varför såg beskrivningen ut som den gjorde i respektive tidning, med tanke på olika journalistiska knep och tekniker?”.</p><p>Sammanlagt valdes tio nyhetsartiklar ut, fem från respektive tidning. Med kvalitativ systematisk textanalys som redskap har dessa nyhetsartiklar analyserats utifrån ett analysschema bestående av åtta dimensioner. Resultatet av den empiriska undersökningen har kopplats till teorier kring medielogik, nyhetsvärdering, pressetik, objektivitet, nyhetsartikelns uppbyggnad samt specifika drag för morgon- respektive kvällspress. Undersökningen har visat att majoriteten av de utvalda nyhetsartiklarna har varit av sensations- och negativ karaktär i respektive tidnings rapportering. När det gäller den journalistiska formen/tekniken är det relativt jämnt mellan hur ofta förenkling, personifiering, vinkling och polarisering nyttjats. I Aftonbladet har fokus legat på sakområde ”Ekonomi”, medan Svenska Dagbladets dito har legat på sakområde ”Brott”. Ytterligare en skillnad som har återfunnits är att det i Aftonbladet har aktörerna ”Elitperson” och ”Pensionssparare” fått mest utrymme medan det i Svenska Dagbladet har varit ”Elitperson” och ”Organisation”.</p><p>Mediernas rapportering kring ”AMF- skandalen” har kännetecknats av ett användande av olika tekniker och journalistiska knep som finns till hands. Dock har detta förmodligen inte alltid varit ett medvetet val av tidningarna, utan något som existerat på grund av ”skandalens” karaktär. Ytterligare en slutsats som dragits i diskussionen är att dagstidningsmarknaden och konsumenternas läsvanor förändrats. I sin tur har detta påverkat både morgon- och kvällspressens innehåll till att bli av en mer sensationell karaktär.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Medielandskapet är i ständig förändring. Med den nya digitala tekniken växer fler kommunikationskanaler fram och det blir allt mer tydligt att företag idag måste anpassa sin kommunikationsstrategi efter sina målgruppers sätt att kommunicera. På senare år har det blivit alltmer avgörande att kunna ha en dialog med sin målgrupp och därmed har de sociala medierna fått en allt mer betydelsefull roll.                                                                       <strong></strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Hur uppfattar några av Sveriges största företag traditionella och sociala medier som kommunikationskanaler i en tid då båda existerar? Vi ville även undersöka om nyhetsvärderingarna håller på att förändras när information publiceras i ett socialt medium istället för ett traditionellt.<strong></strong></p><p><strong>Teoretisk ram: </strong>Uppsatsen utgår ifrån teorier som handlar om konvergens, gatekeeping och nyhetsvärdering. Vidare diskuteras även företags medierelationer och kanalval.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsens metodologiska ansats bygger på kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fem företag och analyserades sedan utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. <strong></strong></p><p><strong>Resultat:</strong> Resultatet av vår undersökning visar att några av Sveriges största företag inte anser att deras kommunikation har förändrats nämnvärt sedan sociala medier tillkommit som kommunikationskanal. Det är fortfarande traditionella medier som uppfattas som det säkra och trygga alternativet när det gäller för företagen att nå ut med information till en bred målgrupp. De gör det då genom pressmeddelanden och presskonferenser medan de kommunicerar via sociala medier med hjälp av rörliga bilder, korta och snabba nyheter och för att humanisera företaget. Fördelarna med traditionella medier är att de har en större trovärdighet, företagen vet att de når ut med sitt budskap och att de når många. Dock kan de traditionella medierna ses som en envägskommunikation där det är svårt för företagen att få igång en dialog och veta hur kommunikationen landar hos mottagarna eftersom traditionella medier inte ger någon större feedback. Genom sociala medier ser däremot företagen möjligheter till interaktion, dialog, snabb feedback på om informationen gått fram samt tillfälle att göra en snabb omvärldsbevakning. Samtliga företag ser även sociala medier som ett bra komplement till de traditionella medierna. Däremot ser inte företagen att nyhetsvärderingarna har förändrats avsevärt i och med de sociala mediernas tillkomst.</p>

<p>I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV.</p><p>Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund.</p> / <p>A study of the popular Swedish TV-show "Efterlyst". In this discourseanalytic essay we've choosen to look at how the program portrais the people involved in the crimes and we are especially interested in how people with non-swedish background are described.</p>

Denna studie har undersökt vilken typ av nyhetsmaterial som svenska medier publicerar på Facebook, samt hur publiken svarar på innehållet genom likes och delningar. Syftet med studien har varit att ta reda på om den traditionella nyhetsvärderingen speglas på Facebook, och i så fall om publikens likes- och delningsvärderingar samstämmer med mediernas nyhetsvärdering. Materialet som undersökts i denna studie har bestått av det totala antalet publiceringar under en veckas tid på Aftonbladets, Dagens Nyheters och SVT Nyheters Facebooksidor. Genom en kvantitativ innehållsanalys har data samlats in över vilka nyhetsämnen som varit mest frekventa på Facebook, samt över hur publiken valt att interagera på innehållet genom likes och delningar.     Resultatet visar att den traditionella nyhetsvärderingen speglas i Dagens Nyheters och SVT Nyheters rapportering på Facebook, medan Aftonbladets nyhetsvärdering följer de digitala nyhetsvärderingskriterierna. Publikens like- och delningsmönster beror till stor del av nyhetsmediet.

”AMF-skandalen” uppdagades den 14:e mars år 2009 och var en händelse som följdes av svensk dagspress under våren 2009. Denna studie har haft som syfte att beskriva och få en ökad förståelse för hur och varför Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering kring ”AMF-skandalen” såg ut som den gjorde. Genomförandet av denna studie har varit viktigt för att kunna påvisa hur medierna genom olika tekniker och journalistiska knep, kan påverka allmänhetens bild av nyheter. Frågeställningar som har besvarats i studien är: ”Hur beskrev respektive tidning ‘AMF-skandalen’ i sin rapportering?”, ”Vilka likheter respektive skillnader återfinns i morgontidningen Svenska Dagbladet och kvällstidningen Aftonbladets rapportering?” samt ”Varför såg beskrivningen ut som den gjorde i respektive tidning, med tanke på olika journalistiska knep och tekniker?”. Sammanlagt valdes tio nyhetsartiklar ut, fem från respektive tidning. Med kvalitativ systematisk textanalys som redskap har dessa nyhetsartiklar analyserats utifrån ett analysschema bestående av åtta dimensioner. Resultatet av den empiriska undersökningen har kopplats till teorier kring medielogik, nyhetsvärdering, pressetik, objektivitet, nyhetsartikelns uppbyggnad samt specifika drag för morgon- respektive kvällspress. Undersökningen har visat att majoriteten av de utvalda nyhetsartiklarna har varit av sensations- och negativ karaktär i respektive tidnings rapportering. När det gäller den journalistiska formen/tekniken är det relativt jämnt mellan hur ofta förenkling, personifiering, vinkling och polarisering nyttjats. I Aftonbladet har fokus legat på sakområde ”Ekonomi”, medan Svenska Dagbladets dito har legat på sakområde ”Brott”. Ytterligare en skillnad som har återfunnits är att det i Aftonbladet har aktörerna ”Elitperson” och ”Pensionssparare” fått mest utrymme medan det i Svenska Dagbladet har varit ”Elitperson” och ”Organisation”. Mediernas rapportering kring ”AMF- skandalen” har kännetecknats av ett användande av olika tekniker och journalistiska knep som finns till hands. Dock har detta förmodligen inte alltid varit ett medvetet val av tidningarna, utan något som existerat på grund av ”skandalens” karaktär. Ytterligare en slutsats som dragits i diskussionen är att dagstidningsmarknaden och konsumenternas läsvanor förändrats. I sin tur har detta påverkat både morgon- och kvällspressens innehåll till att bli av en mer sensationell karaktär.

The purpose of this study is to show which content that is most common in the Swedish News Agency TT Nyhetsbyrån’s sports coverage. It also shows if the coverage is concentrated to for example any special sports, clubs, people or topics. This study uses a quantitative content analysis and the result is based on texts from 28 systematically selected days during one year. In total, the study includes 906 texts. The result of this study shows that the sports content of TT Nyhetsbyrån’s news feed is mainly concentrated to two sports, football/soccer and ice hockey. Several studies of other Sports Media show the same result as this study in terms of news content.  One of the conclusions is that the sports coverage is focused on athletes and teams at a professional level. Only a few sports, almost entirely practiced by men, is represented in the reporting. There are also other attributes that seem important for the news coverage. One of the most common attributes is that a big part of the news texts includes Swedish Athletes. Another important attribute is that the news can be related to a country that is close to Sweden in culture.

Denna uppsats är en studie av Svenska Dagbladets agenda och Läkare Utan Gränsers och Röda Korsets informationsflöde med fokus på humanitära kriser. Syftet för vår studie är att ta reda på i vilken utsträckning hjälporganisationernas informationsflöde överensstämmer med Svenska Dagbladets agenda. För att få en heltäckande studie vill vi även ta reda på hur hjälporganisationerna gör för att försöka styra mediernas agenda. Idén till denna studie utvecklades efter att Läkare Utan Gränser presenterade rapporten Kriserna svenskar glömt som visar att flera humanitära kriser som drabbat miljontals människor gått svenskarna förbi. I rapporten diskuterar hjälporganisationen om journalistiken kan vara en anledning till att svenskar inte blir tillräckligt informerade om pågående humanitära kriser. Vår undersökning har utgått från teorin om agenda-setting och utifrån den har studiens frågeställningar utvecklats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi studerat vilka länder som uppmärksammats av hjälporganisationerna under första halvåret 2012 och jämfört detta med hur stort utrymme respektive land fick i Svenska Dagbladet samma period. Totalt har 1185 texter analyserats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvantitativ innehållsanalys. Därefter har en frågeundersökning genomförts gällande hjälporganisationernas mediestrategier. Resultatet av vår studie visar att fördelningen av utrymme är mycket ojämn mellan de länder som ingår i studien, vissa länder förekommer med mycket låg frekvens och andra med mycket hög. Studien visar även att det finns ett samband mellan HDI, Human Development Index, och frekvens i tidningen samt att hjälporganisationerna satsar mer och mer på sociala medier.

Problemformulering och syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad svenska rikstäckande nyhetsmedier delar på Facebook och på så vis se om det finns skillnader mellan olika typer av medier och vad de delar. När allt fler och fler tar del av nyheter på sociala medier ökar vikten av att veta vad för typ av nyhetsmaterial de får ta del av.   Metod och material: Studien utfördes med en kvantitativ innehållsanalys av redaktionellt material delat på Aftonbladets, SVT Nyheters och Dagens Nyheters egna Facebooksidor. Materialet samlades in under perioden 27 november-3 december.  Huvudresultat: Studien har visat att den största andelen av det delade materialet är nyheter. Däremot är en inte obetydlig del av innehållet på mediernas Facebook-sidor opinionsmaterial. Det ämnesområde som framförallt delas av svenska rikstäckande medier är nyheter som handlar om politik och ekonomi. Allra minst delar man sportnyheter. Om man vidare tittar på nyhetsvärderingskriterier är överraskning och underhållning bland de mest förekommande kriterierna. Jämför man medierna skiljer sig kvällstidning mest från de andra. De står för den största andelen underhållning och den minsta andelen nyheter om politik och makthavare.

Vi har undersökt SVTs förortsredaktioners dolda läroplan för att öka förståelsen för de nyhetsvärderande processer som pågår inom SVT när de rapporterar från förorter. Forskningen har bedömt journalistiken har bedömts som oförmögen att gestalta förorten på ett adekvat sätt, eftersom journalisterna ofta saknar erfarenhet av att bo och leva i en förort. Konsekvensen av detta har varit att en skadligt stereotyp bild av förorten förmedlas. Vi vill ta reda på ifall förortsredaktionernas arbete skulle kunna motverka stigmatiseringen av samhället. Vi har studerat vilka ideal, strukturer och konventioner som styr nyhetsvärderingen på SVTs nyöppnade redaktioner i Rinkeby och Södertälje. Genom att analysera journalistiken som kultur har vi kunnat förstå vilka ideal som nyhetsvärderingen följer. Vi redoviserar också hur nyhetsvärderingen går till, vart den tar plats och hur den lärs ut till nyanställda. Slutligen presenterar vi också på vilket sätt förortsredaktionen arbetar i förhållande till förorten som kulturell kontext.

Denna uppsats bygger till största del på en kvantitativ publikundersökning, vars syfte är att undersöka en mindre grupp (Stockholmsbor i åldern cirka 20–40 år) av mediepubliken och deras inställning till och åsikter om livesändningar på webben. Som ett komplement till publikundersökningen intervjuas en chef och en reporter på nyhetsredaktionerna bakom Aftonbladet och Nynäshamns Posten. Syftet med intervjuerna är att utforska hur de arbetar med och hur mycket de satsar på livesändningar. Uppsatsen utgår från teorierna användarforskning, receptionsforskning, nyhetsvärdering och medielogik. Resultatet baseras på 93 enkätsvar och visar att den tillfrågade publiken mer sällan än ofta tar del av livesändningar, och då helst när en riktigt stor händelse har inträffat. Publiken anser att händelser som handlar om kända personer, som till exempel kungliga framträdanden, är minst intressanta att sända live. Aftonbladet har uppmärksammat publikens efterfrågan på livesändningar när stora händelser har inträffat, men menar även att en viktig del i att sända live är snabbheten. Att man är först med en nyhet och kan erbjuda information direkt till tittarna värderas högt. Nynäshamns Postens främsta argument för varför de sänder live är att det är ett nytt sätt att berätta. Resultatet för den grupp vi undersökt visar att utbudet av antalet livesändningar är större än andelen som faktiskt tar del av dem. Däremot anpassar sig redaktionerna efter publikens efterfrågan vad gäller innehållet och prioriterar de händelser som publiken anser är mest relevanta. Undersökningen pekar på att livesändningar fyller en kompletterande, snarare än ersättande, funktion till övrig nyhetsrapportering. Slutligen kan man säga att majoriteten av den tillfrågade publiken har en positiv eller åtminstone neutral inställning till livesändningar på webben.