Syftet med undersökningen är att analysera varifrån nyheterna har sitt ursprung och hur återanvändandet av nyheter ser ut i fyra av de största riksmedierna under en arbetsvecka. De fyra medier som ingår i undersökningen är Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sveriges Televisions Rapport och Sveriges Radios Ekot. I undersökningen ingår 356 analysenheter och det är en kvantitativ undersökning. För att förstå och analysera resultatet har teorierna gatekeeping, mediernas kommersialisering och nyhetsvärdering använts. Undersökningens resultat visade bland annat att 27 procent av analysenheterna består av köpt eller kopierat material från nyhetsbyråer eller material som är omskrivet från andra medier. Undersökningen visar också att det är stora skillnader mellan olika medietyper. Den största andelen material från nyhetsbyråer kom från tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (såväl procentuellt som i absoluta tal). Både Ekot och Rapport hade en betydligt lägre frekvens byråmaterial som de hänvisade till. Såväl radio- som tv-materialet är det ofta svårt att hitta ursprunget till, därför faller mycket material under ”går ej att avgöra”.

Problemformulering: Det amerikanska valet år 2016 har gått till historien. Det stod mellan två oväntade kandidater, Hillary Clinton som var USA:s första kvinna att kandidera till president. Den andra kandidaten var Donald Trump, en framgångsrik affärsman utan politisk bakgrund. Segrare blev Donald Trump, vilket förbluffade världen. Presidenten började sin första dag med att kritisera medier för att dem ska använda sig utav “Fake News” när det publicerar nyheter. Det är presidentens begrepp “Fake News” som lade idén för vår studie. Syfte: Studien ämnar undersöka huruvida Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters utformning och gestaltningar i nyheter framställs och därmed presenteras för medborgarna samt huruvida de två valda tidningarna framställer President Trump. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys har genomförts bestående av totalt 40 analysobjekt från Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Huvudresultat: Nyheters logik och berättartekniker, nyheters beskrivande innehåll samt nyheters utformning utgör i samverkan med varandra, i större och mindre utsträckning, en god grund för hur individer väljer sin informationskälla och uppfattar verkligheten. Dessa skapar även förutsättningar för mediernas betydelse i samhället och vilken påverkan de har på individer i samhället. Utan medialiseringen och nyhetsvärderingen tenderar gestaltningen i nyhetsrapportering inom politik att bli intetsägande. Vidare är de politiska aktörerna och medierna beroende av varandra och samspelet mellan varandra för att fånga uppmärksamheten hos individer i samhället.

Begreppet no go-zoner har använts av utländska medier för att beskriva invandrartäta socioekonomiskt utsatta bostadsområden runtom i Europa. Det är förorter som bland annat har haft problem med organiserad kriminalitet, bilbränder och stenkastning mot blåljuspersonal. Sedan 2007 har det i Sveriges förorter uppstått minst ett upplopp per år men uttrycket no go-zoner användes i svenska nyhetsmedier först 2014 efter att polisen släppte en rapport som kartlade dessa utsatta områden. Det är inte en term som polisen själva använder men det gav upphov till debatt om huruvida begreppet bör användas, vad som ligger till grund för problematiken i förorterna och möjliga åtgärder. Studien syftar till att undersöka de svenska nyhetsmediernas kommunikation om svenska förorter som no go-zoner för att synliggöra underliggande betydelser och lyfta fram de tolkningsmöjligheter som finns i diskussionen. Med hjälp av en kvalitativ textanalys besvaras följande frågeställningar: Hur ser diskussionen om no go-zoner ut? Vilka betydelser kan urskiljas ur diskussionen? Hur kan man förstå debatten kring användandet av begreppet no go-zoner i Sverige i relation till tidigare forskning? Studien tar stöd av socialkonstruktivistism och framingteori för att visa hur texterna vinklas och tematiseras medan medielogiken och nyhetsvärderingar förklarar varför texterna ser ut som de gör. Studien visar att diskussionen karakteriseras av politiska ideologier, kontroll och ordning i samhället samt kulturella skillnader. Begreppet har politiserats och underbygger polariseringen mellan partier och grupper. Som tidigare forskning visar resultaten att narrativet om invandrare upprepas, där de antingen är ett hot mot ordningen i samhället och den svenska kulturen eller ett offer för brister i politik och samhällets strukturer. I linje med tidigare forskning har studien visat att skildringen av svenskar och invandrare förblir ett narrativ om vi och dem. Samtidigt återspeglas problematiska situationer i förorterna på bilden av invandrare, det vill säga, både platsen och dess invånare stigmatiseras med markörer som annorlunda, kriminell, farlig och okontrollerad.

År 2017 publicerades en artikel av svensk massmedia i samband med metoo- rörelsen. Artikeln rörde sexuella övergrepp av en känd profil med mycket makt inom svensk finkultur. Mannen hade nära samband med den välkända institutionen Svenska Akademien. Redan 1997 uppmärksammades anklagelserna gentemot mannen av kvällstidningen Expressen. Trots det hanterades inte anklagelserna förrän en ny artikel publicerades av Dagens Nyheter 21 år senare. Studien undersöker dels varför nyheten fick plats på medieagendan både 1997 samt 2017 samt om de två artiklarna vinklats. Studien undersöker sambandet mellan media och PR-utövare. Rapporteringen studeras genom teorierna om nyhetsvärderingens glasögon och tar utgångspunkt i marknadskommunikation. Studiens analysavsnitt utgörs först av en övergripande kvalitativ innehållsanalys, därefter följer en ytterligare mer djupgående kvalitativ innehållsanalys av Expressens och Dagens Nyheters artiklar. De första två analysmetoderna ämnar till att besvara varför händelsen fått plats på medieagendan, enligt nyhetsvärderingsteorier. Vidare används en tredje kvalitativinnehållsanalytisk metod som ämnar att på en mer tolkande nivå granska om och hur de tvåartiklarna vinklades i media. På så sätt besvaras studiens båda forskningsfrågor. De största skillnaderna mellan hur artiklarna framställs låg i vem som fick komma till tals samt hur stort utrymme och den grad av seriositet händelsen gavs då den publicerades. Artiklarna skildes även åt i fråga om värdeladdade ordval samt i hur journalisten valde att framställa texten. En stor skillnad var också i vilken tid händelsen uppmärksammades. Studien granskade en händelse där tiden utvisat att hur en nyhetsartikel framställs kan påverka allmänhetens bild av verkligheten samt allmänhetens inställning till en institution. Genom studien vill vi belysa att nyhetsmedia utgör en central roll i samhället och att de ansvarar för att delge en sanningsenlig och verklighetstrogen bild av omvärlden. Därför är det viktigt att uppmärksamma olika versioner av samma händelse som publicerats i media, vilket är vad studien ämnat att göra. / As a part of the emersion of the so called metoo -movement in 2017, an article was published by the Swedish mass media. The article concerned allegations of sexual abuse against a highly esteemed and powerful profile within the Swedish cultural scene. The accused man had a close connection to the well known institution the Swedish Academy. The study is based on marketing communication and focuses on the relationship between news media and public relations-strategists. Claims of sexual abuse had previously been brought to attention by the evening newspaper Expressen in 1997. Even so, the accusations were not dealt with until the second article was published by Dagens Nyheter 21 years later. The study investigates partly why these events were selected to be published as news both in 1997 and in 2017.Furthermore, the study investigates whether the two articles were angled according to theories of newsworthiness. The first part of the study's analysis consists of an overall qualitative content analysis, then it continues with a further more in-depth qualitative content analysis of Expressen's and Dagens Nyheter's articles. The first two methods of analysis aim to answer the first research question, why the event took place on the media agenda, according to theories of newsworthiness. In order to answer the study’s second research question a third qualitative content analysis model is used. It aims to examine how the two articles were angled in the media at a more interpretative level. The study dealt with an event where time has shown that the same event could cause different outcomes and consequences for PR-strategists depending on what insight the public gain through news media and depending on how the news article was produced. We found that the main differences between the articles were; who got to speak and how much space and the degree of seriousness the event was given when it was published. We wish to shed light on the fact that the news media play a central role in informing society and that they are responsible for sharing a truthful and realistic image of the world. Therefore, it is important to pay attention to the possible lack of such truthful versions in the media. Two articles published by the media have been addressed in the study. The study is written in Swedish.

Denna studies syfte är att undersöka hur public service-kanalen SVT och den kommersiella TV-kanalen TV4 har valt att rapportera om kriget i Ukraina under våren 2022 och även att se om och eventuellt hur de två kanalernas rapportering skiljer sig åt eller liknar varandra. Forskningsfrågorna som har undersökts är 1. hur har tv-kanalerna SVT och TV4 valt att rapportera om kriget i Ukraina? och 2. på vilka sätt skiljer sig kanalerna åt respektive liknar varandra i rapporteringen?. Studiens resultat har byggts på en kvantitativ innehållsanalys av nyhetssändningarna Morgonstudion, Aktuellt, Rapport kl: 18.00 och Rapport kl: 22.30 hos SVT samt Nyhetsmorgon, Nyheterna kl: 19.00 och Nyheterna kl: 22.00 hos TV4 under den avgränsade tidsperioden 2022-03-03 till 2022-03-09, som innefattar den andra veckan från det att kriget först bröt ut. Detta innebär att totalt 47 sändningar med 491 inslag om kriget har analyserats. För att kunna forma en förståelse för materialet användes följande teorier: gestaltningsteorin, kris– och konfliktjournalistik, fredsjournalistik, nyhetsvärdering och nyhetsmedielogik. I resultatet framkommer det att kanalernas nyhetsvärderingen samt innehåll under den avgränsade perioden var väldigt liknande. Ingenting i SVT eller TV4s innehåll om kriget, inom den avgränsade perioden, gör några större avvikelser från den andra kanalens innehåll. En stor del av rapporteringen hos båda kanalerna har fokuserat på konsekvenserna för de ukrainska civila invånarna och ingen av kanalerna har i stora drag lutat åt något annat än neutralitet i sin rapportering. Analysen har dock visat att i kanalernas morgonsändningar har den kommersiella kanalen TV4 haft en större tendens att beblanda nyheter om kriget med andra nyheter. SVT:s morgonprogram har istället fortsatt lägga ett stort fokus på kriget.

Syftet med denna studie är, utifrån ett journalistiskt perspektiv, att undersöka hur kvällspressen rapporterade och framställde Ikea och det knivdåd som ägde rum på företagets varuhus i Västerås, den 10 augusti 2015. Åtta nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressens webbplatser har analyserats. Metoden som har använts är en kvalitativ innehållsanalys med hermeneutisk analysstrategi, för att detaljerat undersöka nyhetsartiklarna genom deras rubriker, ingresser, mellanrubriker och brödtexter. Som analysverktyg användes nyhetsvärderingsteorin och medielogikens dramaturgiska teori. Resultatet visar att Aftonbladet och Expressen uppfyller sju av åtta nyhetskriterier i nyhetsvärderingsteorin vid rapporteringen om knivdådet på Ikea. Rapporteringen presenterade, bland annat, kulturell och geografisk närhet mellan händelsen och publiken. Rapporteringen fokuserade på hur olika vittnen (inklusive Ikeas personal) upplevde knivdådet, samt hur Ikea agerade efter händelsen. Resultatet visar också att berättarteknikerna i medielogikens dramaturgi presenterar Ikea som ytterligare ett offer i sammanhanget då Ikea framställs som chockade, empatiska och ansvarsfulla. Knivdådet framställs som oförutsägbart och chockerande. Utifrån resultatet kan vi dra slutsatsen att det unika och chockerande knivdådet på Ikea hade högt nyhetsvärde och därför bedömdes händelsen som intressant för publiken att ta del av. Ikea framställdes inte på ett kritiskt sätt, eftersom Ikea agerade empatiskt och ansvarsfullt omedelbart efter händelsen. / The purpose of this study is, from a journalistic perspective, to examine how the Swedish newspapers reported and presented Ikea and the knife attack that took place at the company's department store in Västerås, Sweden, on August 10, 2015. Eight news articles from the websites of the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen have been analyzed. Using a qualitative content analysis with a hermeneutic strategy the news articles has been analyzed in detail by their main headlines, leads, intermediate headlines and body texts. The News Value theory and the Media Dramaturgy of the Media Logic theory were used as analytic tools for this study. The result shows that the Swedish newspapers reported about the knife attack at Ikea by fulfilling seven out of eight news criterias from the News Value theory. The news reports presented, among other things, cultural and geographical proximity between the event and the audience. The news reports were also focused on how witnesses (including Ikeas staff) experienced the knife attack, and how Ikea took action after the event. Another result shows that the Media Logic Dramaturgy portrayed Ikea as another victim in the context of the event, since Ikea was portrayed as shocked and empathic. The knife attack was portrayed as unpredictable and shocking. Based on the results, one conclusion is that the unique and shocking knife attack at Ikea were newsworthy and therefore appraised as an interesting event for the audience to read about. Ikea was not presented in a critical way because Ikea acted empathetic and responsible immediately after the event.

No description available.

Uppsatsen undersöker hur kvällstidningen Aftonbladet gestaltar våldtäkt i sin nyhetsrapportering. De våldtäkter som studien kommer att analysera är våldtäkter som inträffat på festivalområden, avgränsat till de på Bråvallafestivalen 2016, samt övriga överfallsvåldtäkter som inträffat under sommaren 2016. Studien kommer även att undersöka potentiella likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen av dessa två typer av våldtäkt. Analysmaterialet består av tre rapporterande artiklar om festivalvåldtäkter respektive tre om överfallsvåldtäkter. Genom att utgå från teorier såsom Christies teori om det ideala offret, gestaltningsteorin, medielogikens dramaturgi och teorin om nyhetsvärdering, i samband med en kvalitativ innehållsanalys, analyseras respektive artikels textuella innehåll utefter fem olika teman. Dessa teman är hur rubrik och ingress konstrueras, hur offret gestaltas, hur gärningsmannen gestaltas, hur miljön gestaltas, och vilka andra aktörer som lyfts fram samt hur de lyfts fram. Analysresultaten, av de tre respektive tre artiklarna, sammanfattas sedan utefter den våldtäktstyp de behandlar, för att sedan jämföras med varandra.Resultaten av den tematiska analysen visar på att Aftonbladets framställning av festivalvåldtäkter till viss del skiljer sig från tidningens framställning av överfallsvåldtäkter. Genom användandet av mindre värdeladdade ord och mer neutrala beskrivningar i artiklarna om festivalvåldtäkt, framstår bland annat offren som mindre oskyldiga, gärningsmännen som mer passiva och distanserade, medan miljön kan tolkas som mindre respektabel, i jämförelse med artiklarna om överfallsvåldtäkt. Denna framställning kan tolkas normalisera de våldtäkter som inträffar på festivalområden. / The essay examines how the Swedish tabloid newspaper Aftonbladet portrays rape in their news reports. The rape cases that the study is going to analyze are rape that has occurred at festivals, delimited to Bråvallafestivalen 2016, as well as other cases of assault rape taking place during the summer of 2016. The study will also examine potential similarities and differences between the news reports of these two types of rape.By using theories such as Christie’s theory of the Ideal Victim, the Framing theory, the Dramaturgy of the Media Logic, and the News Value theory, in combination with a qualitative content analysis, the textual content of each article is analysed based upon five themes. These themes are how the headline and preamble are constructed, how the victim is portrayed, how the perpetrator is portrayed, how the environment is portrayed, and which other actors that are being mentioned as well as how they are being mentioned.The results of the thematic analysis shows that some differences do exist, when it comes to how Aftonbladet portrays rape at festivals in comparison to assault rape. By using less emotive words and more neutral descriptions in the articles about festival rape, the victims appear as less innocent, the perpetrators as more passive and aloof, while the environment could be perceived as less respectable, as compared to the articles about assault rape. This portrayal can be interpreted as normalizing the rapes that take place at festivals.

This study examines whether the breakthrough of push notifications has affected journalism, and what characterizes the editorial content of push notifications. The study focuses specifically on the two Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. Qualitative interviews have been conducted where two people from each newspaper, who in various ways encounter push notifications in their daily work, had the opportunity to share their experiences in the area. These interviews have then been supplemented with a quantitative content analysis, where the two newspapers push notifications are categorized based on specific variables and variable values. The study's theoretical framework is based on theories of news evaluation, news selection and editorial routines. Combined with previous research on what makes news, differences between morning and evening press as well as the consequences of the push notifications, the results of the study is discussed. The conclusions are that the work with push notifications is demanding, competitive and keeps a high tempo. The goal of being first with the push notification can lead to the verification process being down prioritized. There is also a connection that shows that too many push notifications increase the number of news application-uninstallations. In addition, it is concluded that the newsworthiness behind Aftonbladet and Dagens Nyheters push notifications to some extent follows the same pattern as when it comes to news in general. Based on theory and previous research, push notifications seem to be an extension of what characterizes morning and evening press. Both Aftonbladet and Dagens Nyheter focuses on the news that is typical for respective newspapers. However, the push notifications place higher demands when it comes to befit the whole audience. / Denna studie undersöker huruvida pushnotisernas genombrott påverkat journalistiken, samt vad som karaktäriserar det redaktionella innehåll som sänds ut via pushnotiser. Studien fokuserar specifikt på de två svenska dagstidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts där två personer från respektive tidning, som på olika sätt kommer i kontakt med pushnotiser i sitt dagliga arbete, haft möjlighet att berätta om sina erfarenheter i området. Dessa intervjuer har sedan kompletterats med en kvantitativ innehållsanalys, där dagstidningarnas pushnotiser kategoriserats utifrån bestämda variabler och variabelvärden. Studiens teoretiska ramverk har utgångspunkt i teorier om nyhetsvärdering, nyhetsurval och redaktionella rutiner. Utifrån dessa teorier, samt tidigare forskning om vad som blir nyheter, skillnader mellan morgonpress och kvällspress samt notisernas konsekvenser, diskuteras studiens resultat. Slutsatsen som dras är att arbetet med pushnotiser är krävande, tävlingsinriktat och håller ett högt tempo. Målet att vara först ut med pushnotisen kan leda till att verifikationsprocessen nedprioriteras. Det finns även ett samband som visar på att för många pushnotiser ökar antalet avinstallationer av nyhetsapplikationen. Utöver detta dras slutsatsen att nyhetsvärderingen bakom Aftonbladets och Dagens Nyheters pushnotiser till viss del följer samma mönster som när det kommer till nyheter generellt. Utifrån teori och tidigare forskning har pushnotiserna visat sig vara en förlängning av vad som karaktäriserar morgonpress respektive kvällspress, där Aftonbladet respektive Dagens Nyheter fokuserar på de nyheter som följer deras profilering. Pushnotiserna ställer emellertid högrekrav på att lämpa sig för hela läsarkretsen.

The aim of this study was to examine the differences and similarities between how Swedish national press and Swedish local press cover the two topics climate and environment. To fulfill this aim the study strived to answer the questions: How much does Swedish local press and Swedish national press write about environmental issues and climate issues? What differences and similarities can be found in the way that Swedish national press and Swedish local press frame environmental issues and climate issues?   The study contains both a quantitative analysis and a qualitative analysis. This was done to show both how much was written about environmental issues and climate issues in the analyzed newspapers, but also to examine in what way the newspapers framed environmental issues and climate issues in their articles. The most remarkable result of the study is that only about every fiftieth article deals with environmental and climate issues. This corresponds to 2.2 percent of the newspaper's content. The study shows that Swedish local press contains more articles focused on environmental issues and climate issues, but the Swedish national press frames environmental issues and climate issues as more important news. The result of the study shows that the Swedish newspapers in general tends to put a big part of the blame for the climate changes on the ordinary Swedish citizens. The study also shows that Swedish media uses people and cities as role models to provoke changes and actions towards a better environment.