This thesis examines how journalistic news values are visualized in crisis reporting in the Swedish television news. The material is chosen with a sampling technique that is referred to as stratified selection, and provides the thesis with 70 newscasts to analyze. A crisis can be defined as a pandemic, act of terror, violence and more. Since the five main crisis situations represented in the thesis differentiate in their characteristics, there has been a distinguishing between acute and developing crisis. Regarding the methodological section, a prestudy with quantitative measurements was made to help the identification of valuable themes, that were later analyzed with a qualitative method to widen the perspective of crisis reporting. To answer the research questions of the thesis, a visual semiotic analysis was added. The use of a visual semiotic analysis contributed to an understanding of four chosen and mainly representative images. By using semiotic tools, such as denotation, connotation, symbolic, index, and iconic, the method helped locate and describe signs with underlying meanings. The thesis concludes that news values, such as elites, cultural closeness and compositing often occurs in acute crisis reporting. Some of the criterias are visualized through shaky videotaping that connotes drama and intensification. This can be explained with the news media's usage of eyewitnessed images in situations where media themselves lack material to portray the very beginning of a chaotic situation. Another result concerns the theme infographic, because of its purpose to create closeness by visually marking distances. Looking at journalistic strategies gives a deeper understanding of journalistic choices concerning their visual crisis reporting.

This study wants to look into how Swedish newspapers (daily and evenings papers) report on Jehovah´s Witnesses and then contrast that image with the organization’s own view about themselves. This I done through a discourse analysis. Further, this study wants to show what consequences this has for the members of the organization and for the majority society. In the analysis of the collected material, four main discourses have been discovered; Love and sexual relations, exclusion and honor issues, blood transfusions and Jehovah´s Witnesses as a separate community. The result of the study shows certain patterns that have been identified, such as the fact that most of the published articles report on previous disappointed members, who do not have an objective attitude towards Jehovah´s Witnesses. Another discovery is how the media tend to report from a secular point of view, which becomes problematic when writing about a religious community with other rules of life and traditions than the secular. The consequences of this is that the media in involved in constructing the image of Jehovah´s Witnesses as a deviant and sometimes dangerous sect.

Only a fraction of events make it into Swedish news media. Previous theories on news values and selection agree on the news factors that enhance news value but new digital formats might be putting the relevance for these news values up for discussion. Younger generations primarily consume news through social media and curate their own personalized news feeds and if journalists don’t adjust their news production after this new climate we might look into democratic consequences for society in general and young people in particular. This study explores the relevance of traditional news factors for news on TikTok. Based on a summary of previous research on news value, ten news factors are proposed for studying news in new digital formats. These ten factors are the main part of the theoretical framework of this study. The study aims to investigate the news supply on TikTok and examine the correlation between news factors and news dissemination. 171 TikTok videos from five Swedish nationwide news channels with TikTok accounts were randomly selected. These videos were coded based on views, shares, and the ten news factors. Regression analysis and a correlation matrix were conducted. The study finds that news factors are present on TikTok, but few correlations exist between these factors and dissemination. Notably, views correlate with geographical proximity and surprising elements. This questions the relevance of traditional news values for user interest on TikTok and questions the role of journalists in the future. Future research could explore the news supply on TikTok based on user feeds instead of traditional news values, given that young people are influenced by their personalized feeds.

This study aims to examine the presence of the Swedish news agency SVT Nyheter on the social media platform TikTok. The platform is relatively new and was not originally designed for news but with time more and more news agencies have started to share their content on TikTok. SVT Nyheter has been active on the platform since November 2022. This study examines all of SVT Nyheters posts since their first one on November 18 2022 to November 18 2023. Previous research on TikTok, and specifically news on TikTok, has mainly looked at a numerous amount of news agencies. The research has shown that many of the news agencies adapts to the logic of TikTok and that working with storytelling on TikTok can foster creativity. This study uses a quantitative content analysis to establish what kind of news SVT Nyheter publishes on TikTok, how they work with the logic of TikTok and how their publishing on TikTok has changed over time, from November 2022 to November 2023. The material consists of 571 TikToks posted by SVT Nyheter. To help interpret the findings the study used theories on media logic and social media logic, the agenda-setting theory as well as theories on news values. The result of this research shows that SVT Nyheter mainly publishes soft news and the top subject of their news is “lifestyle” as well as “crime”. Furthermore the study found that SVT Nyheter in many ways adapted to the logic of TikTok in terms of using subtitles and music in a majority of the videos as well as keeping their videos short. Findings that contradict that SVT Nyheter worked in line with the logic of TikTok is that they did not ask related questions to their audience to try and engage comments, likes or shares. Regarding how their publishing has changed over time the study found that they were relatively consistent in number of videos per month and the most common subjects of news were unchanging. However the study showed that the usage of music decreased over the year, as did the number of hard news.

Aftonbladet, Expressen and TV4 Nyheterna are the largest Swedish news media on TikTok, and this essay focuses on how these media outlets evaluate news and what the news selection looks like on the platform. We proceeded from the theory of commercialization, news evaluation and agenda setting in combination with previous research on news evaluation and news selection on social media to answer our questions. A method triangulation worked well in this essay, where the quantitative part answered the question of news selection, while the qualitative part answered the question of news evaluation. The quantitative part is based on 300 TikTok clips and the qualitative part is based on 5 interviews with journalists. The results show that crime is the most common news genre on the app and that the news evaluation is greatly influenced by the target group and the design of the platform. The result also showed that bad and surprising news are the most recurring news values according to the news selection and that news that takes place in Sweden are the most common. Social, political, and economic issues are the news that engages the audience the most and can be seen in the number of shares, likes and comments. The commercialization of journalism is also prominent in the journalists' evaluation of the news on TikTok, as well as which news is published. However, further research is required to understand the relationship between news rating and news selection on TikTok, as well as additional aspects such as framing and angle.

Denna studie undersöker skillnader i rapporteringen om två olyckor på havet och hur dessa gestaltas i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgsposten. Resultatet visar att migrantbåten Adriana ofta beskrivs med ett kollektivt dödstal eller refereras som en homogen grupp medan offren på ubåten Titan får en grundlig beskrivning av sina ursprung och ekonomiska status. Dessutom namnges dessa oftare än offren på Adriana. Det visade sig även att rapporteringen om ubåten Titan fick mer plats i medierna då det skrevs 75 fler artiklar om den olyckan än olyckan på Medelhavet. Flera olika gestaltningar har undersökts för att försöka svara på hur och om offren beskrevs olika på olyckorna. Slutligen blev det tydligt att offren på ubåten Titan fått en djupare och mer detaljrik historia än de på migrantbåten Adriana. Författarna till artiklarna har även försökt göra olyckorna mer dramaturgiskt intressanta genom att använda värdeladdade uttryck eller genom att försöka peka ut en ansvarig aktör för varje olycka. Studien genomfördes med hjälp av en metodtriangulering där kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys var de centrala metoderna. Detta för att både kunna ta fram resultatet om mängden artiklar i rapporteringen och hur offren i olyckorna beskrevs. Resultatet har i sin tur analyserats med hjälp av nyhetsvärderingens principer, gestaltningsteori och andrafiering tillsammans med tidigare forskning inom angränsande forskningsområden. Tillsammans visade resultaten från dessa metoder att en andrafiering kunde identifieras. Det vill säga att medierna genom sin nyhetsrapportering bidragit till en känsla av utanförskap i flera av artiklarna.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur journalister rapporterar om barnmord. Dels handlar det om hur de tillämpar de pressetiska reglerna i rapporteringen samtidigt som de förhåller sig till nyhetsvärderingskriterierna. Dels handlar det om att studera om det finns en balans mellan dessa perspektiv. Tre fall där 10-åriga flickor var offer under olika år analyserades. Åren var 1992, 2000 och 2008. Metod och material: Metoderna som tillämpas för att analysera materialet är kvantitativ innehålls-analys och tematisk textanalys. Den kvantitativa innehållsanalysen tillämpas på totalt 467 analysenheter. Den tematiska textanalysen som är kvalitativ tillämpas på 18 av de totalt 467 analysenheterna. Materialet bestod av artiklar från lokaltidningarna Östersunds-Posten, Barometern och Södra Dalarnes tidning. Dagens Nyheter dagspress och Expressen kvällspress. Huvudresultatet: Resultatet från de båda analyserna, oavsett tidningstyp, visar att journalisterna i viss mån agerar oetiskt utifrån de pressetiska reglerna. Resultatet kunde tolkas som att de kommersiella faktorerna och nyhetskriterierna var viktigare för journalisterna att beakta istället för att värna om de pressetiska reglerna och därmed de anhöriga. Detta tolkas dels utifrån att tidningarna publicerade information som kunde identifiera gärningsmännen, dels att de rapporterade detaljrikt om hur flickorna hade blivit bragda om livet. / Purpose: The purpose of the study is to investigate how Swedish journalists covered murders in which children were victims. The main question of the study is whether in reporting there was a balance between following the professional ethical rules and the news values. The study follows the coverage of three cases where female children were murdered in small Swedish towns (in 1992, 2000 and 2008), and traces the dynamics of how the reporting has changed.   Method and material: The study applied quantitative content analysis and thematic text analysis to analyse the material. The material of the study was comprised of articles published in the morning newspaper Dagens Nyheter, evening newspaper Expressen and local newspapers Östersund-Posten, Barometern and Södra Dalarnes tidning. 467 units were analysed in the quantitative part, and 18 units – in the qualitative part.   The results: The analysis shows that regardless of the type of the newspaper, the journalists often do not follow the professional Code of Ethics when reporting on murders where children are victims. All the newspapers in all the three cases published information that could allow for identification of the perpetrator and provided the reader with (often unnecessary) details about the murders of the girls. The study shows that the frequency of reporting has increased from the beginning of the 1990s, however, in all the three cases, the media rather based their descriptions of the murders on the news values than on the professional ethical rules. This can potentially be explained by the newspapers’ orientation at commercial benefits rather than protection of the next of kin to the murdered.

Titel: Dagspressens gestaltning av Sveriges vanligaste hälsoproblem Författare: Ida Sjöholm Kurs, termin, år: Medie- och kommunikationsvetenskap VT 2016 Problemformulering och syfte: Psykisk ohälsa är ett vanligt hälsoproblem i Sverige och det finns en tabu kring ämnet, därför är det viktigt att se hur media ställer sig till frågan. Media ska bidra med kunskap och information, därmed är det viktigt att studera hur deras rapportering och gestaltning ser ut. Syftet med studien är att ta reda på detta men även undersöka om det finns någon skillnad i kvällspressen och morgonpressens rapportering och gestaltning, det vill säga Aftonbladet och Svenska Dagbladet på webben. Syftet med studien är även att bidra till forskningen om hur ett aktuellt ämne som psykisk ohälsa gestaltas i svensk dagspress. Metod och material: Studien utgår från en kvantitativ metod, där en innehållsanalys av 170 artiklar görs. Artiklarna är från Aftonbladet och Svenska Dagbladets webbsidor under år 2015. Huvudresultat: Vanligast var att psykisk ohälsa kopplades ihop med brott och våld, vilket det var i båda tidningarna. Vinklingar som förekom mest var personifiering och konkretion och majoriteten av artiklarna innehöll negativa inslag. Aftonbladet vinklade sina artiklar mer än Svenska Dagbladet. Minoriteten av artiklarna nämnde inte namnet på en psykisk sjukdom/symptom, det var även en minoritet som skrev fakta om sjukdomarna eller skrev ut kontaktuppgifter till sjukvården eller annan hjälp. Viktiga källor så som drabbade, anhöriga och medicinska experter förekom även i en minoritet av artiklarna. Nyckelord: psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, psykiskt symtom, nyheter, nyhetsvärdering, medielogik, gestaltning, kvantitativ innehållsanalys, vinkling, morgonpress och kvällspress.

Syftet med denna studie är att jämföra hur Dagens Nyheter respektive Aftonbladet rapporterade om de fängslade svenska journalisterna i Etiopien. Martin Schibbye och Johan Persson greps den 1 juli 2011 i Ogadenregionen i östra Etiopien efter att illegalt ha tagit sig in i landet med hjälp av den terrorstämplade gerillan ONLF. Händelsen fick stor uppmärksamhet i svenska medier.  Vi ville med vår undersökning studera om morgontidningar, i vårt fall Dagens Nyheter, tar efter kvällstidningarnas sätt att rapportera om stora händelser. Vi valde ut åtta artikelsidor eller uppslag ur de båda tidningar att analysera och formulerade följande frågeställningar: Hur presenterades nyheterna kring Johan Persson och Martin Schibbyes tillfångatagande, rättegång, dom och frigivning i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet, i de artikelsidor och uppslag som vi valde ut? Vad finns det för likheter och skillnader i de artikelsidor och uppslag vi valt ut från Dagens Nyheter respektive Aftonbladet gällande tabloidisering? Utifrån dessa frågeställningar konstruerade vi en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag där vi ställde vi frågor till texterna som vi hade formulerat utifrån begreppet tabloidisering, för att undersöka om texterna var tabloidiserade. Resultatet visade att det fanns klara tendenser till tabloidsering i de sidor och uppslag vi analyserade i Dagens Nyheter. Detta resultat förklarade vi främst med tidningsbranschens ekonomiska situation. Vi fann även att det fanns stora likheter, både text- och bildmässigt i de undersökta tidningarna. Detta resultat förklarade vi huvudsakligen med medielogiken.

Syftet med undersökningen är att analysera varifrån nyheterna har sitt ursprung och hur återanvändandet av nyheter ser ut i fyra av de största riksmedierna under en arbetsvecka. De fyra medier som ingår i undersökningen är Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sveriges Televisions Rapport och Sveriges Radios Ekot. I undersökningen ingår 356 analysenheter och det är en kvantitativ undersökning. För att förstå och analysera resultatet har teorierna gatekeeping, mediernas kommersialisering och nyhetsvärdering använts. Undersökningens resultat visade bland annat att 27 procent av analysenheterna består av köpt eller kopierat material från nyhetsbyråer eller material som är omskrivet från andra medier. Undersökningen visar också att det är stora skillnader mellan olika medietyper. Den största andelen material från nyhetsbyråer kom från tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (såväl procentuellt som i absoluta tal). Både Ekot och Rapport hade en betydligt lägre frekvens byråmaterial som de hänvisade till. Såväl radio- som tv-materialet är det ofta svårt att hitta ursprunget till, därför faller mycket material under ”går ej att avgöra”.