Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur journalister rapporterar om barnmord. Dels handlar det om hur de tillämpar de pressetiska reglerna i rapporteringen samtidigt som de förhåller sig till nyhetsvärderingskriterierna. Dels handlar det om att studera om det finns en balans mellan dessa perspektiv. Tre fall där 10-åriga flickor var offer under olika år analyserades. Åren var 1992, 2000 och 2008. Metod och material: Metoderna som tillämpas för att analysera materialet är kvantitativ innehålls-analys och tematisk textanalys. Den kvantitativa innehållsanalysen tillämpas på totalt 467 analysenheter. Den tematiska textanalysen som är kvalitativ tillämpas på 18 av de totalt 467 analysenheterna. Materialet bestod av artiklar från lokaltidningarna Östersunds-Posten, Barometern och Södra Dalarnes tidning. Dagens Nyheter dagspress och Expressen kvällspress. Huvudresultatet: Resultatet från de båda analyserna, oavsett tidningstyp, visar att journalisterna i viss mån agerar oetiskt utifrån de pressetiska reglerna. Resultatet kunde tolkas som att de kommersiella faktorerna och nyhetskriterierna var viktigare för journalisterna att beakta istället för att värna om de pressetiska reglerna och därmed de anhöriga. Detta tolkas dels utifrån att tidningarna publicerade information som kunde identifiera gärningsmännen, dels att de rapporterade detaljrikt om hur flickorna hade blivit bragda om livet. / Purpose: The purpose of the study is to investigate how Swedish journalists covered murders in which children were victims. The main question of the study is whether in reporting there was a balance between following the professional ethical rules and the news values. The study follows the coverage of three cases where female children were murdered in small Swedish towns (in 1992, 2000 and 2008), and traces the dynamics of how the reporting has changed.   Method and material: The study applied quantitative content analysis and thematic text analysis to analyse the material. The material of the study was comprised of articles published in the morning newspaper Dagens Nyheter, evening newspaper Expressen and local newspapers Östersund-Posten, Barometern and Södra Dalarnes tidning. 467 units were analysed in the quantitative part, and 18 units – in the qualitative part.   The results: The analysis shows that regardless of the type of the newspaper, the journalists often do not follow the professional Code of Ethics when reporting on murders where children are victims. All the newspapers in all the three cases published information that could allow for identification of the perpetrator and provided the reader with (often unnecessary) details about the murders of the girls. The study shows that the frequency of reporting has increased from the beginning of the 1990s, however, in all the three cases, the media rather based their descriptions of the murders on the news values than on the professional ethical rules. This can potentially be explained by the newspapers’ orientation at commercial benefits rather than protection of the next of kin to the murdered.

Syftet med studien var att med kvalitativ forskningsmetod undersöka vilka tankar och känslor allmänheten som brukar poddar och dokumentärer som behandlar mord- och rättegångar har kring själva tittar/lyssnarupplevelsen och hur deras förtroende för rättsväsendet påverkas efter denna konsumtion, samt undersöka hur allmänheten och polisen påverkas av negativ media om rättsväsendet/polisen ur allmänhetens synpunkt. Elva personer intervjuades och intervjudatan analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att allmänheten påverkas av att lyssna/titta på poddar och dokumentärer om mord och/eller rättegångar på ett eller annat sätt. En del menade att förtroendet för rättsväsendet sjönk. Alla respondenterna ansåg att dessa typer av medier väckte känslor, dock var dessa känslor relativt individuella. Respondenterna hade liknande åsikter om hur polis och allmänheten påverkas av negativ media. De var överens om att de påverkar förtroendet för polisen och skadar deras arbete samt att allmänheten påverkas mer negativt än vad polisen gör.  Slutsatsen är att konsumtionen av poddar och dokumentärer som behandlar mord- och rättsfall kan spela en viktig roll för att forma individers attityd och uppfattningar om rättsväsendet.