Den 1 juli 2011 grips den svenska frilansjournalisten Martin Schibbye och frilansfotografen Johan Persson efter att olovligt tagit sig in i Ogaden, Etiopien tillsammans med gerillarörelsen Ogadens nationella befrielsefront (ONLF). De blir dömda för terrorbrott och för att olovligt tagit sig in i landet och de dömdes till11 års fängelse. Den 10 september 2012 benådas de och den 11 september är de tillbaka i Sverige och möts på ABF i Stockholm av jubel från journalisterna som samlats. Under den här perioden så har de gått från förövare men främst offer till att bli hjältar för det svenska folket. Den här C-uppsatsen utgår ifrån tesen att Schibbye och Persson blev hjältar på grund av mediernas rapportering av de båda samt att det fanns en process som omvandlade Schibbye och Persson från främst offer till hjältar. Genom en analys av texter från Aftonbladet och Dagens Nyheter kan man se vad det var som gjorde att de båda frilansjournalisterna framställdes som offer respektive hjältar samt när de började omvandlas från offer till hjälte. Studien visar på att det sker en förändring desto längre in i rapporteringen man kommer och desto mer man får fram fakta och man ”lär känna” Schibbye och Persson och förstår deras gärning. Anhöriga har också en stor inverkan i att de till slut blir hjältar då de skapar en emotionaliserande bild av Schibbye och Persson. Studien använder sig främst av två olika teorier inom medie- och kommunikationsvetenskap nämligen medielogik och framing. Genom att applicera de här två teorierna på rapporteringen om Schibbye och Persson kan vi förstå varför det blev som det blev. Studien är också en kvantitativ innehållsanalys, vilket innebär att ett större antal artiklar från fyra olika perioder (gripandet, rättegången, frigivningen och efter frigivningen) har kodats efter olika kategorier såsom vem som kommer till tals, hur man laddar texterna, vilken fas de båda frilansjournalisterna återfinns i samt vilket medielogiskt grepp som används. Dessa kategorier kodas då de spelar roll för hur rapporteringen av Schibbye och Persson tolkades.

Syftet med denna studie är att jämföra hur Dagens Nyheter respektive Aftonbladet rapporterade om de fängslade svenska journalisterna i Etiopien. Martin Schibbye och Johan Persson greps den 1 juli 2011 i Ogadenregionen i östra Etiopien efter att illegalt ha tagit sig in i landet med hjälp av den terrorstämplade gerillan ONLF. Händelsen fick stor uppmärksamhet i svenska medier.  Vi ville med vår undersökning studera om morgontidningar, i vårt fall Dagens Nyheter, tar efter kvällstidningarnas sätt att rapportera om stora händelser. Vi valde ut åtta artikelsidor eller uppslag ur de båda tidningar att analysera och formulerade följande frågeställningar: Hur presenterades nyheterna kring Johan Persson och Martin Schibbyes tillfångatagande, rättegång, dom och frigivning i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet, i de artikelsidor och uppslag som vi valde ut? Vad finns det för likheter och skillnader i de artikelsidor och uppslag vi valt ut från Dagens Nyheter respektive Aftonbladet gällande tabloidisering? Utifrån dessa frågeställningar konstruerade vi en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag där vi ställde vi frågor till texterna som vi hade formulerat utifrån begreppet tabloidisering, för att undersöka om texterna var tabloidiserade. Resultatet visade att det fanns klara tendenser till tabloidsering i de sidor och uppslag vi analyserade i Dagens Nyheter. Detta resultat förklarade vi främst med tidningsbranschens ekonomiska situation. Vi fann även att det fanns stora likheter, både text- och bildmässigt i de undersökta tidningarna. Detta resultat förklarade vi huvudsakligen med medielogiken.

Det som studeras i denna undersökning är hur morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet beskrev utrikesminister Carl Bildt kopplat till de fängslade journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Syftet med undersökningen är att identifiera morgontidningarnas diskurs om Carl Bildt i de olika faserna av rapporteringen kring de fängslade svenskarna journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Detta kommer att undersökas via en kritisk diskursanalys där vi kronologiskt går igenom morgontidningarnas rapportering av Bildt kopplat till Schibbye och Persson från att de fängslades till tiden efter då de var fria. Som delsyfte vill vi granska och diskutera de resultat vi kommer fram till i diskursanalysen. Detta görs för att kunna presentera och kartlägga hur de eventuellt olika diskurserna skiljer sig. Utifrån syftet och delsyftet kommer vi undersöka följande frågeställningar: Hur såg den dominerande bilden och rapporteringen om Bildt ut före respektive efter journalisternas frigivning? Samt: Skiljde sig morgontidningarnas rapportering om Bildt före respektive journalisternas frigivning, i så fall hur?Det vi kom fram till i undersökningen var att diskursen om Bildt vände i samma stund som förutsättningarna för Schibbye och Persson vände då de frigavs. Diskursen gick från negativ till positiv när fakta om Bildt och hans insats kunde utvärderas i retrospekt. Vår huvudsakliga slutsats är att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i detta fall fokuserade mer på det sensationella och skandalösa nyheterna om Bildt, snarare än att vara en neutral och objektiv informationskälla. / This study is covering the reports on the Swedish minister of foreign affairs Carl Bildt in the Swedish morning newspaper Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet regarding the imprisoned journalists Martin Schibbye and Johan Persson. The purpose with this thesis is to identify the discourse in these two morning newspapers about Carl Bildt in the different phases of the reports regarding the journalists Martin Schibbye and Johan Persson. This will be studied throughout a critical discourse analysis. We will cover the reports in chronological order from the date the journalists were caught to when they were free. An extension of the purpose in this study is to inspect and discuss our results. This will be done in order to see and clarify how the discourse found in the results is different from each other. This purpose is leading us to the questions: What was the dominant picture in the reporting about Carl Bildt in the different phases of the case with the imprisoned journalists? And: Did the reporting on Bildt differ from the phase before the journalists release to the phase after the release, in that case how?The main result of this study is that the discourse regarding Bildt changed the same time the conditions of Schibbye and Persson changed. The discourse went from negative to positive when facts about Bildt and his mission came to light. Our main conclusion is that these two morning newspapers in this case was focusing on the sensational and scandalous news about Bildt rather than being a neutral and objective source of information.

<p>Betraktelser - traditionell folkmusik samt ny folkmusik skriven och arrangerad av Alvina Herbinger Rygne. </p><p>Dikter av Alvina Herbinger Rygne</p><p>Medverkande musiker:</p><p>Alvina Herbinger Rygne - fiol</p><p>Sofia Hultqvist Kott - sång, shruti box</p><p>Klara Källström - cello</p><p>Christian Mohr Levisen - vevlira, cittern</p><p>Anna Østerby - dragspel</p><p>(Ljudet startar efter tre minuter i inspelningen.)</p><p></p>