År 2017 har benämnts som ett supervalår i Europa där många europeiska länder har gått till val. Den här uppsatsen handlar om hur utvalda europeiska val har gestaltats och hur nyhetsvärderingsprocessen har gått till på redaktionerna i svenska morgon- och kvällstidningar i samband med supervalåret. Valen som har undersökts i den här uppsatsen är det tyska, franska, brittiska, isländska, kosovanska och albanska som alla har haft nationella val år 2017.   Uppsatsens syfte har varit att jämföra den svenska mediebevakningen av nationella europeiska val med utrikesredaktörers uppfattningar kring denna bevakning. I uppsatsen har kvalitativ innehållsanalys och intervjuer använts för införskaffandet av material. Teoretiskt ramverk har varit gestaltningsteori och grindvaktsterori.   Resultatet visar att länder som är med i Europeiska unionen får större plats i svenska medier än länder som inte är medlemmar. Det bekräftar både innehållsanalys och intervjuer. Vi kan se att stora länder som ligger närmare Sverige på flera plan får mer uppmärksamhet i tidningarna. Tyskland, Frankrike och Storbritannien har större påverkan på Sverige än Island, Kosovo och Albanien. Slutsatsen är att närhetsprincipen socialt, ekonomisk, kulturellt och politiskt har spelat en betydande och påtaglig roll för hur svenska medier har rapporterat om europeiska val under supervalåret.

Den här uppsatsen ämnar göra ett nedslag i den politiska utrikesrapporteringen, och undersöka hur mycket tid som SVT:s Rapport ägnar åt amerikanska presidentvalet i förhållande till det norska stortingsvalet. Uppsatsen ämnar också undersöka om det har skett någon synbar förändring över tid. En kvantitativ innehållsanalys av Rapportsändningar i anslutning till respektive lands val under perioden 1980-2017 ligger till grund för uppsatsen. Det teoretiska ramverket utgörs av medieforskning om nyhetsvärdering och vilka aspekter som gör en händelse till en nyhet, och teorier om globalisering likväl som en homogenisering i anglo-amerikansk riktning av medieinnehållet. Resultatet visar att de amerikanska presidentvalen uteslutande värderas högre än de norska stortingsvalen. Vissa amerikanska presidentval får dessutom mycket högre siffror än andra, vilket kan härledas till teorier om elitcentrering och sensationsaspekter i nyhetsvärderingen, likväl som en globaliserad medievärld.

Sedan mitten av 1990-talet har samtliga tre svenska public service-bolag haft registrerade hemsidor på internet. På dessa 20 år har mycket hänt, internet har fått en allt större betydelse i våra liv, och därmed också för medierna. Studien syftar till att undersöka public service och hur deras publiceringar på internet har förändrats över tidsperioden 2002-2017. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys och har undersökt de två SR-redaktionerna Ekot och P4 Sjuhärad som ett fall av public service. Genom ett kodschema med totalt 15 variabler visar studiens resultat på hur många av publiceringarna på internet som har tillhörande ljudklipp, hur långa dessa ljudklipp är, om nyhetstexterna har tillhörande bild, hur långa artiklarna är, vilka ämnen de handlar om, samt hur detta sett ut över tid. Mycket har hänt på de femton år som den här studien spänner över. Till exempel har bilden fått en större roll. 2002 bildsattes i princip ingen artikel. Idag, femton år senare publiceras nästintill samtliga artiklar med bild. Men mest anmärkningsvärt är ändå att public service allt mer har gått över till ett textformat. Artiklarna som public service publicerar på sina hemsidor är betydlig längre idag jämfört med för femton år sedan.

The purpose of the study was to investigate how the Swedish public service channel SVT, presents sports and athletes in the sports news program Sportspegeln. We have conducted a quantitative content analysis of twelve episodes from a one-year period starting in October 2019 and ending in September 2020. The study showed that male athletes are, by far, the most visible in the program. Regardless of the sport, the male athlete is almost always portrayed as the ideal. Except when it comes to skiing, then it is the women who get to be seen the most.  An interesting connection, as our study showed, is that the gender distribution looks the same if you look among the journalists. In all sports, it is mostly male journalists, except in ski sports where most journalists are women.

Virusutbrottet i den kinesiska mångmiljonstaden Wuhan blev startskottet på en intensiv och utbredd spridning av det nyupptäckta coronaviruset. Under våren år 2020 blev smittan globalt omfattande och pandemin var ett faktum. I samband med att Sverige drabbades av viruset intensifierades den svenska mediebevakningen om ämnet. Uttalanden samt spekulationer om virusets verkan och varaktighet från olika aktörer blev en del av svenska folkets vardag. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Sveriges fyra största tidningar (Aftonbladet, Expressen, DN och SvD) rapporterat om coronaviruspandemin under den avgränsade tidsperioden 15 februari 2020 till och med 15 mars 2020. Studiens frågeställningar behandlar både hur rapporteringen gestaltats i respektive tidning och om vilka aktörer/källor som varit mest framträdande i densamma. De teoretiska ramarna består av olika delar av gestaltningsteorin och teorier om nyhetsvärdering. Metoden som används är kvantitativ innehållsanalys där totalt 120 tryckta artiklar från ovan nämnda tidningar som avhandlar coronaviruset analyseras utifrån variabler som bland annat berör huvudämne, karaktär, typ av källa och gestaltningsform. I stora drag visar studiens resultat på att ovan nämnda tidningars rapportering under denna tidsperiod var homogen och följde ett strömlinjeformat mönster. Rapporteringen behandlade vanligtvis ämnet från ett övergripande perspektiv, artiklarna innehöll överlag en alarmerande karaktär och sjukdom/dödsfall var ett återkommande huvudämne i samtliga tidningar. Även i aktörsaspekten påträffades gemensamma drag i rapporteringen då tidningarna tenderade att ge liknande källor utrymme för att uttala sig i artiklarna.

Uppsatsen handlar om ett dubbelmord som inträffade i Stockholmförorten Sätra. Två män i 20-årsåldern hittades mördade i ett källarförråd och nyheten om händelsen skakade om svenska folket. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur rapportering av dubbelmordet såg ut i både lokal- och rikstäckande media. Teorierna som kommer tillämpas i undersökningen är gestaltningsteorin, nyhetsvärderingsteorierna och det ideala brottsoffret. Metoderna som valts för att genomföra undersökningen var en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. Totalt analyserades 109 artiklar och 21 TV/Video-inslag som handlade om dubbelmordet.  Resultatet av undersökningen visade att det skilde sig mellan de lokala och rikstäckande medierna, främst utifrån händelsens geografiska närhet. De lokala medierna var väldigt försiktiga med hur de beskrev offren och hur mordet gestaltades. Det fanns en stor skillnad på hur dubbelmordet vinklades i publikationerna. De rikstäckande medierna hade sitt fokus på brott och kriminalitet. Fokuset skiftade väldigt mycket från dubbelmordet till andra brott och en framställning av en kriminell förort. Samtidigt som de lokala medierna istället valde att vara mer informerande i sin rapportering och skrev främst om ett Sätra i sorg. Gemensamt för de båda medierna var att polis och åklagare var de aktörerna som mest framträdande i rapporteringen.

Problemformulering och syfte Inom traditionella medier förekommer i regel alltid en eller flera redaktörer. Dessa fungerarsom gatekeepers över vad som ska lyftas fram i medierna och bli till nyheter. I samband medde sociala mediernas intåg så har sättet vi konsumerar medier på förändrats, och medieflödendär användarna både fungerar som redaktörer och konsumenter har blivit allt vanligare.Den mediala strukturen av Reddit gör att framgångsrikt innehåll spontant uppstår genomuppröstningsprocesser genom användarnas kollektiva medvetandet. Detta görs utan någradirekta ingripande från bestämmande redaktörer.Denna studie har undersökt vad som karaktäriserar de mest framgångsrika inläggen i detredaktörslösa mediet r/sweden, och vilka framgångsfaktorer vi kan identifiera för dem. Metod och material Kvantitativ innehållsanalys av de 100 mest uppröstade inläggen på r/sweden under underfyraveckorsperioden 31 mars - 1 maj 2020. Huvudresultat Toppinläggen var ofta relevanta för samtiden , berättades ofta genom humor, hade mångagånger en personlig inramning och ett sanningsanspråk. Flödets innehåll var ofta fragment avinnehåll från andra plattformar. Interaktionen i kommentarsfälten baserades i regel på humor.En tydlig majoritet av toppinläggen var bilder med humoristiska anspråk.

Sweden has both the Swedish Women´s Hockey League and Swedish Hockey League, both play the sport ice hockey but the gender is different. In this quantitative study, I want to analyze if Aftonbladets coverage of the playoff in Swedish Women´s Hockey League and Swedish Hockey League 2017, 2018, and 2019 is the same, or if the different genders affect the coverage in some ways. Today there is more coverage about men playing the sport than women, according to the database Retrievers material which this study is based on. This study analyzes 139 articles, 19 about the playoff in Swedish Women´s Hockey League and 120 about the playoff in Swedish Hockey League. To strengthen this study three different theories were used when the result was analyzed, framing theory, gender theory, and the theory about news evaluation and news selection. There is not much previous research on Swedish media coverage on this topic, while the research field about American media coverage is much broader. Seen from an international perspective and considering the world ranking, the Swedish women´s national team is ranked 9 out of 40 teams compared with the Swedish men´s national team that is ranked 4 out of 54 teams. The Swedish women´s team is ranked lower, but they both are on the top 10 of the lists. The question is, if Aftonbladet reports differently depending on which league it is about. This could give the reader negative stereotypes about the leagues. This study can therefore show that there is an uneven reporting between the Swedish Women´s Hockey League and Swedish Hockey League.  The result of the study shows a difference between the coverage of the Swedish Women´s Hockey League and the Swedish Hockey League in Aftonbladet. The study shows for example that there are more men who write about the Swedish Women´s Hockey League than women who write about the Swedish Hockey League. Besides that many of the results were quite similar, in order to see if the differences occur every season, a bigger amount of material and more seasons need to be analyzed. In order to draw the conclusion that the result is representative for all seasons. Especially considering the small amount of material that has been analyzed about the Swedish Women´s Hockey League in this study.

The aim of this bachelor study is to examine the extent of sensationalism on the front pages of the newspaper and tabloid press in Sweden. The study also examines the variety of news categories and how the news values have evolved over the last ten years. By using a quantitative content analysis one could examine and compare 531 main stories on the front pages of Dagens Nyheter and Aftonbladet – the biggest newspaper and tabloid press in Sweden. The study examines what news topics, main agents and type of sensationalism that was present in the main stories. The results show that a majority of the main stories in both papers included some kind of sensationalism, but that the extent of sensationalism has decreased during the ten year period examined. The main difference between the papers is that main stories from Aftonbladet were more often based on cheap editorial content and contained a higher extent of sensationalism compared to Dagens Nyheter. Politics was the most common news topic in Dagens Nyheter during all three years. Law and crime was the most common news topic in Aftonbladet during 2009 and 2014, while health and lifestyle was the most common news topic during 2019. The differences between Dagens Nyheter and Aftonbladet may have to do with the viral journalism-phenomenon that became huge in 2014. While Aftonbladet started to publish more simple, sensational and cheap editorial main stories, Dagens Nyheter focused on so called long-reads – profound stories on subjects that matters.

Denna studie undersöker hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet rapporterade om subsahariska länder i Afrika under 2009 och 2019 och huruvida den svenska mediebilden av de 48 länderna söder om Sahara har förändrats över tid. Denna uppsats använder en kvantitativ innehållsanalys för att undersöka hur mediebilden av subsahariska länder ser ut i de valda morgontidningarna. Vi undersökte om det finns någon skillnad mellan de olika tidpunkterna om vilka länder och teman som respektive tidning lyfte samt vilka aktörer som oftast valts som intervjupersoner och om det oftast är män eller kvinnor som kommer till tals.  Det teoretiska ramverket är byggt på teorier om gestaltning, nyhetsvärdering samt global journalistik. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att DN och SvD:s mediebild om subsahariska länder varken har blivit mer positiv eller negativ över tid. Rapporteringen har ökat om klimat och livsstil och minskat om humanitär kris. Sydafrika var det mest förekommande landet i båda tidningarna under både 2009 och 2019. Våra resultat visar att de teman som är de mest förekommande samtliga år och i båda tidningarna är politik och sociala frågor. Inom temat sociala frågor fokuserade båda tidningarna mest på subkategorierna sjukdom och kriminalitet. En positiv utveckling som vi har sett är att i båda tidningarna har antalet kvinnor som intervjuperson ökat. De mest förekommande aktörerna i båda tidningarna 2009 och 2019 var politiker, privatpersoner, organisationer och experter.