Studien avser att belysa kriminalvårdens syn på barnperspektivet gällande medföljande barn med sin frihetsberövade mamma i anstalt. Vidare avser studien att belysa samverkan mellan kriminalvården och socialtjänsten i dessa ärenden, utifrån barnets bästa. Studien är baserad på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma från fyra av kriminalvårdens kvinnoanstalter som kommit i kontakt med medföljande barn i anstalt. Författarnas teoretiska utgångspunkt har varit att analysera resultatet av intervjuerna utifrån ett anknytningsteoretiskt förhållningssätt. Resultatet visar att kriminalvården har en god kännedom om och kan tillgodose barns grundläggande behov i spädbarnsålder, men saknar i dagsläget resurser att tillgodose behoven hos äldre barn. Vidare visar resultatet att en god samverkan mellan kriminalvården och socialtjänsten är en förutsättning för att vistelsen på anstalt ska bli så bra som möjligt för barnet, och att det finns mer att önska av nuvarande samarbete mellan myndigheterna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två terrordåd har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrordåden är attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Köpenhamn i februari samma år. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Hur skildras de båda händelserna i Aftonbladet? Hur framställs offer respektive förövare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det några likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det gäller närhetsprincipen? Jag har dessutom valt att undersöka hur Aftonbladet har förhållit sig till de pressetiska reglerna. För att besvara mina frågeställningar har jag valt att utgå från de två första dagarna av rapporteringarna, samt två sammanhängande dagar en vecka efter rapporteringens första dag. Detta har motiverats med en tes om att diskussionen om yttrandefriheten ska vara tydligare en tid efter händelserna inträffat. Materialet omfattar såväl nyheter, ledare, krönikor och debattartiklar och har analyserats med en kvalitativ ansats. Samtliga 45 artiklar kommer först att analyseras med en övergripande tematisk analys. Därefter har en mer djupgående granskning genomförts, då med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys där fokus har lagts på en lexikal nivå. De teoretiska ramarna för studien är journalistik och demokrati, yttrandefrihet, journalistisk etik samt teorier om hate speech. Jag har också valt att undersöka hur närhetsprincipen, domesticering och personifiering har yttrat sig i rapporteringarna. Min studie har visat att rapporteringen delar ett gemensamt fokus på de misstänkta gärningsmännen. Det är också främst i rapporteringen kring dessa som Aftonbladet har begått pressetiska snedsteg. Vad det gäller porträtteringen av offer får den svenska konstnären Lars Vilks en tydlig huvudroll i dramat då han personifierar alla offer. Här är det också tydligt att nyheterna har domesticeras. I fallet Charlie Hebdo får alla enskilda offer i princip samma utrymme, även om attacken huvudsakligen beskrivs som en attack mot det fria ordet. I fallet Charlie Hebdo genomsyras rapporteringen av en diskussion om yttrandefrihet, medan den i rapporteringen om Köpenhamnsdåden är mer implicit uttryckt. Däremot har analysen visat att det finns ett behov av att omformulera den journalistiska etiken i takt med att nyheter tenderar att bli allt mer globala.

År 2017 har benämnts som ett supervalår i Europa där många europeiska länder har gått till val. Den här uppsatsen handlar om hur utvalda europeiska val har gestaltats och hur nyhetsvärderingsprocessen har gått till på redaktionerna i svenska morgon- och kvällstidningar i samband med supervalåret. Valen som har undersökts i den här uppsatsen är det tyska, franska, brittiska, isländska, kosovanska och albanska som alla har haft nationella val år 2017.   Uppsatsens syfte har varit att jämföra den svenska mediebevakningen av nationella europeiska val med utrikesredaktörers uppfattningar kring denna bevakning. I uppsatsen har kvalitativ innehållsanalys och intervjuer använts för införskaffandet av material. Teoretiskt ramverk har varit gestaltningsteori och grindvaktsterori.   Resultatet visar att länder som är med i Europeiska unionen får större plats i svenska medier än länder som inte är medlemmar. Det bekräftar både innehållsanalys och intervjuer. Vi kan se att stora länder som ligger närmare Sverige på flera plan får mer uppmärksamhet i tidningarna. Tyskland, Frankrike och Storbritannien har större påverkan på Sverige än Island, Kosovo och Albanien. Slutsatsen är att närhetsprincipen socialt, ekonomisk, kulturellt och politiskt har spelat en betydande och påtaglig roll för hur svenska medier har rapporterat om europeiska val under supervalåret.

Skolan och skolvalet har varit omdebatterad under en lång tid och det råder skillnader gällande hur olika personer anser att dessa faktiskt fungerar, vissa menar på att det fungerar utmärkt medan andra menar att förändringar behöver genomföras i det svenska skolsystemet. Därav är det intressant att undersöka hur vårdnadshavare anser att metoden för skolplaceringar fungerar i praktiken. Syftet med studien är att undersöka hur vårdnadshavare i Borås stad anser att den relativa närhetsprincipen fungerar som metod för skolplacering av barn. Studien fokuserar på skolplaceringar av små barn, mer specifikt på övergången från förskola till förskoleklass då detta blir barnets första möte med skolan. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med sex vårdnadshavare i Borås. Det som framkom efter genomförd studie var att vårdnadshavarna förstår och har respekt för att ett system för skolplacering måste finnas men att de som blev påverkade av den relativa närhetsprincipen inte ansåg att det gick rätt till i deras fall. Det framkom också att vårdnadshavarna ansåg att principen som gäller i dagsläget inte tar hänsyn till barnens låga ålder och att de inte känner att de fått tillräckliga svar eller förklaringar från förvaltningens sida på varför deras barn inte fick den platsen som de önskade och som låg närmast deras hem.

Survey's purpose is to illustrate why and how the process happened when Piteå relocated its commercial port away from Skuthamn to the new construction on Haraholmen 1950-1973. How decision-makers worked to achieve their goals, how the work changed and what incentives motivated them to act. The results showed that the decision was taken not to retain the existing commercial port in large part due to Skuthamns physics attributes, which made it impossible to ship large deep vessels from there. The reason that the decision about the port took such a long time was due to a local political conflict which was based on interest in the ownership of Haraholmen. The reason for the location of the trading port became Haraholmen had political backgrounds. The study's methodology is qualitative and describes the events chronologically. / Undersökningens syfte är att belysa varför och hur processen gick till när Piteå flyttade sin kommersiella hamn bort från Skuthamn och byggde upp den nya internationella handelshamnen på Haraholmen 1950-1973. Hur beslutsfattarna arbetade för att nå sina mål, hur förändrades deras arbetsmetoder med tiden och vilka incitament som motiverade dem att agera. Resultaten visade att beslutet som fattades att inte behålla den befintliga kommersiella hamnen Skuthamn som Piteås handelshamn till stor del berodde på att Skuthamns fysiska attribut omöjliggjorde transporter dit med stora djupgående fartyg. Anledningen till att beslutet om hamnen tog så lång tid berodde på en lokalpolitisk konflikt som grundade sig i vilken aktör som innehade äganderätten av markområdet på Haraholmen. Anledningen till lokaliseringen av handelshamnen på Haraholmen hade sin bakgrund i statens transportpolitik. Metoden som använts är kvalitativ och beskriver händelserna kronologiskt.