År 2017 har benämnts som ett supervalår i Europa där många europeiska länder har gått till val. Den här uppsatsen handlar om hur utvalda europeiska val har gestaltats och hur nyhetsvärderingsprocessen har gått till på redaktionerna i svenska morgon- och kvällstidningar i samband med supervalåret. Valen som har undersökts i den här uppsatsen är det tyska, franska, brittiska, isländska, kosovanska och albanska som alla har haft nationella val år 2017.   Uppsatsens syfte har varit att jämföra den svenska mediebevakningen av nationella europeiska val med utrikesredaktörers uppfattningar kring denna bevakning. I uppsatsen har kvalitativ innehållsanalys och intervjuer använts för införskaffandet av material. Teoretiskt ramverk har varit gestaltningsteori och grindvaktsterori.   Resultatet visar att länder som är med i Europeiska unionen får större plats i svenska medier än länder som inte är medlemmar. Det bekräftar både innehållsanalys och intervjuer. Vi kan se att stora länder som ligger närmare Sverige på flera plan får mer uppmärksamhet i tidningarna. Tyskland, Frankrike och Storbritannien har större påverkan på Sverige än Island, Kosovo och Albanien. Slutsatsen är att närhetsprincipen socialt, ekonomisk, kulturellt och politiskt har spelat en betydande och påtaglig roll för hur svenska medier har rapporterat om europeiska val under supervalåret.

I denna uppsats undersöks vilka språkattityder som kan synliggöras i recensioner av de tre böckerna Till vår ära (2001), Ett öga rött (2003) och Yani (2022), som samtliga är skrivna helt eller delvis på multietniskt ungdomsspråk. Syftet är att analysera hur attityder till multietniskt ungdomsspråk har förändrats sedan början av 2000-talet fram till 2022. Arbetet vilar på centrala begrepp från sociolingvistiken och en kombination av verktyg för att analysera interpersonella drag i en text. Dessa analysverktyg är hämtade från den systemisk-funktionella grammatiken samt teori för metakommunikation och utgör tillsammans uppsatsens metod. De frågeställningar jag avser besvara är vilka attityder till multietniskt ungdomsspråk som kan blottläggas i bokrecensionerna, och hur dessa attityder har förändrats under tidsperioden 2001–2022. Resultaten visar att det har skett en förändring i attityder under den studerade tidsperioden. Det går från en uppfattning om att multietniskt ungdomsspråk visserligen är nyskapande och normbrytande men ändå inkorrekt, ofullständigt och svårläst, till övervägande positiva attityder där språket menas fylla en funktion i boken, och fokus förskjuts mer till läsaren än till språket i sig. Detta kan tänkas höra ihop med en större demografisk förändring i samhället där antalet utlandsfödda ökar, och det multietniska ungdomsspråket inte längre är lika ifrågasatt. Samtidigt framgår det att recensenterna sitter på en position där de kan förhandla om språkets plats i samhället utifrån sin roll som kulturella grindvaktare. Undersökningen visar även att en kombination av metoder från systemisk-funktionell grammatik och metakommunikation fungerar väl för att synliggöra attityder i ett material.