The aim of this study was to examine how Swedish tabloids value and prioritize news on different platforms and what kind of pictures they primarily publish on these platforms. The study answered the three following questions: what type of news do Swedish tabloids publish on Instagram? What kind of pictures Swedish tabloids publish on Instagram? And, what are the differences regarding tabloid news for Instagram compared to the tabloids’ front pages. The method used to answer the research questions was quantitative content analysis and our empirical materials consists of 783 social media posts and news articles. Based on a quantitative categorical scheme, we have analyzed the Swedish tabloids' Instagram pages and the front pages during the course of two months. Our study established that the most prominent news on Instagram is news that we have chosen to call soft news (news that does not inform or educate the reader), news regarding celebrities/elite were also found preeminent. The pictures that were most widely published on the Swedish tabloids' Instagram pages were pictures of celebrities/elites and montage pictures. The biggest difference when we compared the Instagram posts and the front pages was that, on the tabloids' Instagram pages, soft news is published to a greater extent than on the front pages. It also turned out that celebrity news is significantly more often published on the Swedish tabloids’ front pages compared to Instagram.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur nyhetsvärdering skiljer sig på kommersiella och ickekommersiella nyhetsprogram. De analysenheter som har valts är TV4Nyheterna och Rapport, SVT. </p><p>SVT och TV 4 står tillsammans för mer än 75 procent av svenska folkets TV-tittande. Under en veckas tid studerades TV4Nyheternas 19:00-sändning och Rapports 19:30-sändning. Båda nyhetsprogrammen har 30 minuters-sändningar med undantag för Rapports lördagssändning som är 15 minuter och TV4Nyheternas helgsändningar på 25 min och 20 minuter. Anledningen till att 19:00 och 19:30-sändningen valdes var för att de har flest tittar. Nästan en halv miljon ser varje dag TV4Nyheterna och drygt 1 300 000 svenskar ser varje dag Rapports 19:30-sändning.</p><p>Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Jag ville undersöka vad som var statistiskt mätbart med variabler och ta bort egna värderingar från analysen och behålla objektivitet i största möjliga utsträckning. Den kvantitativa analysen har gjort efter ett kodschema där nyhetsinslagen kategoriseras efter ämne, längd, placering i programmet och vilka aktörer som får uttala sig (kön, ålder, etnicitet).</p><p>I resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen kunde det tydas stora likheter i nyhetsurval.</p><p>Båda nyhetsprogrammen rapporterade mest om ekonomi och arbetsmarknad. Båda redaktionerna ansåg under den undersökta perioden att brott, ekonomi och politik var de nyheter som skulle placeras först i programmet. Den största skillnaden i nyhetsprogrammens nyhetsvärderingar låg i nyhetsämnet krig, oroligheter och konflikt. Det är TV4Nyheternas fjärde största nyhetsämne och TV4 har fyra gånger mer krigsrapportering än Rapport. Anledningen till att TV4Nyheterna rapporterar om krig kan vara att det är billigt att köpa in krigsbilder från andra byråer och lockar yngre mer köpstark målgrupp. Krigsnyheter är den ämnesval som det sänds minst av i Rapports nyhetssändningar.</p><p> </p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur nyhetsvärdering skiljer sig på kommersiella och ickekommersiella nyhetsprogram. De analysenheter som har valts är TV4Nyheterna och Rapport, SVT.  SVT och TV 4 står tillsammans för mer än 75 procent av svenska folkets TV-tittande. Under en veckas tid studerades TV4Nyheternas 19:00-sändning och Rapports 19:30-sändning. Båda nyhetsprogrammen har 30 minuters-sändningar med undantag för Rapports lördagssändning som är 15 minuter och TV4Nyheternas helgsändningar på 25 min och 20 minuter. Anledningen till att 19:00 och 19:30-sändningen valdes var för att de har flest tittar. Nästan en halv miljon ser varje dag TV4Nyheterna och drygt 1 300 000 svenskar ser varje dag Rapports 19:30-sändning. Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Jag ville undersöka vad som var statistiskt mätbart med variabler och ta bort egna värderingar från analysen och behålla objektivitet i största möjliga utsträckning. Den kvantitativa analysen har gjort efter ett kodschema där nyhetsinslagen kategoriseras efter ämne, längd, placering i programmet och vilka aktörer som får uttala sig (kön, ålder, etnicitet). I resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen kunde det tydas stora likheter i nyhetsurval. Båda nyhetsprogrammen rapporterade mest om ekonomi och arbetsmarknad. Båda redaktionerna ansåg under den undersökta perioden att brott, ekonomi och politik var de nyheter som skulle placeras först i programmet. Den största skillnaden i nyhetsprogrammens nyhetsvärderingar låg i nyhetsämnet krig, oroligheter och konflikt. Det är TV4Nyheternas fjärde största nyhetsämne och TV4 har fyra gånger mer krigsrapportering än Rapport. Anledningen till att TV4Nyheterna rapporterar om krig kan vara att det är billigt att köpa in krigsbilder från andra byråer och lockar yngre mer köpstark målgrupp. Krigsnyheter är den ämnesval som det sänds minst av i Rapports nyhetssändningar.

Uppsatsens syfte är att genom kvalitativa intervjuer, som ställs i ett jämförande perspektiv, för att svara på frågeställningen: Uppsatsen kommer att utgå från teorier som är applicerbara inom journalistyrket inom en organisation. Teorier kommer vara nyhetsvärdering, vad är det som gör en nyhet till en nyhet. Organisationer drivs framåt utav olika mål, ekonomiska och publicistiska. Hur arbetar dessa mål ihop med vad publiken vill få ut av en nyhetsorganisation, då publiken har helt nya möjligheter att bidra genom medborgarjournalistik och deltagarjournalistik. Ska man se medieanvändare som en extra tillgång, eller är det ett hot för nyhetsorganisationen, om det stämmer vad medborgarjournalistiken säger att vem som helt kan vara journalist? Det presenteras resultat från åtta stycken kvalitativa intervjuer med journalister på lokaltidningar i Sverige. Journalisterna får ge deras bild av hur de upplever yrkesrollen och dess förändringar. Vilken syn har de på medborgarjournalister och om det känner att det utgör något hot för journalistrollen. Efter guidning genom central forskning och metod kommer slutsatsen att journalistrollen inte är ett överflödigt yrke, arbetet som journalister producerar och att det finns vikt i vilken källa nyheterna kommer ifrån. / This essay is based on central theories within journalism in an organization. Highlighted theories will we news evaluation, what issues makes it into news. Organization is driven by different goals, the economic goal and the publicist goals. How does the organization work with these goals joined with what the audience want from the organization when the audience has new possibilities to contribute through citizen’s journalism and participatory journalism? Is it possible to se the media user as a threat to or an extra asses for the news organisation when, according to citizen journalism anyone can call them self a journalism without any specific education. The result will be presented from eight qualitative interviews with journalist on local newspapers in Sweden. This is to present how the journalist perceives the changes in journalism as a profession. How do they see the citizen journalists, as an extra recourse or a threat? After guidance through central research and preformed Interviews the essay comes to the conclusion that the role as a journalism in not an excessive role. The work that a journalist produces is important and it is necessary which source the news comes from.

<p>C-uppsats, 15 poängMedie- och Kommunikationsvetenskap, 61-90 poängSammanfattningSofie Hjelm, MKV 5"Dramat där alla är förlorare"-en fallstudie av Blekinge Läns Tidnings rapportering av Rödebydramat"The drama without winners"-a case study of Blekinge Läns Tidnings coverage of the Rödeby shootingHösten 2007 hamnade den lilla byn Rödeby och delar av Karlskrona kommun i fokus i landets samtliga medier. Anledningen var att en sen oktoberkväll sköt en pappa i desperation och förvirring mot en grupp pojkar som befann sig i hans trädgård. En av pojkarna avled på gräsmattan, en annan skottskadades allvarligt.Det var en av nyhetshändelse som ställde hårdare och större krav än vanligt på allsidig nyhetsförmedling, objektivitet och etiska ställningstaganden.Blekinge Läns Tidning (BLT) är den ledande tidningen i Blekinge, med mer än femtio procents hushållstäckning i Karlskrona, Ronneby och Sölvesborg. Även i Karlshamn är tidningen stark, med 47 procents täckning. Svagast är man i Olofström, där tidingen täcker 34 procent av hushållen.Det här är en fallstudie av BLT:s rapportering av dramat, från skotten till domslutet i tingsrätten. Det som undersöks är objektivitet, neutralitet och i viss mån den etiska nivån i rapporteringen. Utgångspunkterna som har stor betydelse för studien är bland andra Hvitfelts teorier om nyhetsvärdering, Westerståhls objektivitetsmodell och de pressetiska regler som utformas av Pressens Samarbetsnämnd och som gäller samtliga medier i Sverige.Frågeställningarna handlar om parternas utrymme, enskilt och i relation till varandra, hur de benämns och om BLT:s objektivitet i rapporteringen. Metoden som används är kvantitativ innehållsanalys.Genrellt sett så är BLT överlag objektiv och allsidig i rapporteringen. Tidningen håller en hög etisk nivå och samtliga parter ges utrymme och citeras. Däremot brister BLT något ifråga om benämningarna på de inblandade, där värderingar stundtals smyger sig in. I enlighet med god pressetik är BLT försiktig med såväl namn- som bildpublicering. Merparten av de namn som förekommer är de som bärs av mer eller mindre offentliga personer, och majoriteten av publicerade bilder föreställer inte någon av de inblandade parterna.                                                                                                                                                                        Nyckelord: Objektivitet, kvantitativ innehållsanalys, etik, nyhetsvärdering, Rödeby, Blekinge Läns Tidning</p>

C-uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka vilka egenskaper som utmärker de opinionsartiklar som delas mest på Facebook. Merparten av uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där vi har analyserat åtta artiklar med hjälp av retorisk analys, nyhetsvärderingsteori samt modeller för hur en opinionstext bör utformas. Dessutom innehåller uppsatsen en kvantitativ undersökning av de artiklar som delas mest på Facebook. Där har vi bland annat undersökt var artiklarna är publicerade, vilka ämnen de handlar om och vilken genre de tillhör. I den kvalitativa undersökningen kom vi fram till att de mest delade opinionsartiklarna handlade om aktuella frågor som berör många människor. Det fanns också alltid någon aspekt eller egenskap i texten som gjorde att den utmärkte sig, såsom att skribenten var en elitperson eller skrev utifrån egen erfarenhet.  I den kvantitativa undersökningen kom vi bland annat fram till att en klar majoritet av alla artiklar som delas på Facebook är publicerade av kvällstidningar. Undersökningen visade också att den vanligaste typen av artikeln var nyhetsartiklar som utgjorde 69 % av urvalet, 23 % av urvalet var opinionsmaterial. Den slutsats vi drar från den kvalitativa undersökningen är att de mest delade artiklarna oftast är skrivna utifrån personlig erfarenhet. Vi tolkar det som att den personliga erfarenheten förstärker skribentens trovärdighet, ethos, och att det bidrar till att läsarna blir mer benägna att dela artikeln. De slutsatser vi drar från den kvantitativa undersökningen är att de ämnen som de mest delade artiklarna handlar om påverkas av vad som händer i omvärlden, och således ändras över tid. Nyckelbegrepp: delningar, retorisk analys, nyhetsvärdering, SPADER-och SAFT-modellen, opinionsartiklar, Facebook.

Syftet med denna studie är att undersöka skärningspunkten mellan traditionella nyhetskanaler och Facebook för att se vilken roll Facebook spelar för de lokala nyhetsaktörerna i Helsingborg. Vi har undersökt Helsingborgs Dagblad, Lokaltidningen Helsingborg, SVT Nyheter Helsingborg och SR P4 Malmöhus för att se hur deras arbetsprocess, nyhetsinnehåll och publikinteraktion påverkas av Facebook. Eftersom medierna besitter makt att sätta dagordningen för vad människor får för information har vi använt oss av teorier kring nyhetsvärdering, nyhetsurval och agendasättande i vår studie. För att i ett större perspektiv se vilken roll Facebook spelar för den lokala journalistiken i Helsingborg har vi även använt oss av medieekologisk teori. Vår undersökning består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen är en innehållsanalys av de fyra lokala nyhetsaktörernas innehåll, där vi jämfört publiceringen i traditionella kanaler med publiceringen på Facebook. Vi har även undersökt publikens reaktioner på det publicerade innehållet. Den kvalitativa delen består av fyra intervjuer med en representant från varje undersökt nyhetsaktör. Syftet har bland annat varit att få mer information om hur de uppfattar att Facebook påverkar deras arbetsprocess. Resultaten visar att Facebook påverkar de traditionella nyhetsaktörerna på orten, men i olika grad. Den tydligaste skillnaden är att Facebook spelar en större roll för de kommersiella tidningarna än för public service-aktörerna. Det publicerade innehållet skilde sig åt mellan de olika kanalerna. Ett framträdande resultat var att brott och rättsfrågor dominerade på Facebook, vilket kan förklaras med att det är snabba händelsenyheter som väcker känslor och engagerar publiken. Resultaten visar att nyhetsaktörerna tycker sig komma närmare sin publik genom Facebook, och att publiken har ökade möjligheter att påverka nyhetsaktörernas nyhetsvärdering, nyhetsurval och agendasättande.

Problem: Tre särskilda PR-event fick spridning i svenska tidningsmedier under 2013 och 2014. Vad i den journalistiska processen gör att särskilda händelser blir uppmärksammade nyhetsfenomen? Hur blir särskilda event nyheter och hur ser nyhetsvärderingen ut ur ett sociokulturellt perspektiv? Teori: Jag använde nyhetsvärdering och sociokultur som teoretiska ingångar för att belysa problemet. Nyhetsvärdering beskriver hur journalister arbetar efter grundregler som kan få oss att förstå nyheters komplexitet. Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier, medielogik, dagordningsteorin samt framing är teorier för att värdera nyheter. Sociokulturella teorier om myter och ideologier används för att tolka kulturella värden i eventen som nyheter. Metod: Kvantitativ metod användes för insamling och kartläggning av sociokulturella kriterier. En kvalitativ textanalys ställdes mot den kvantitativa undersökningen. Jag gjorde då en kulturanalytisk nyhetsvärdering med hjälp av Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier: frekvens, tröskelvärde, tydlighet, relevans, konsonans, överraskande, kontinuitet, bra blandning, elitnationer, elitaktörer, personifiering och negativitet. De kriterier som artiklarna uppfyllde tolkades sociokulturellt utifrån kulturanalytiska perspektiv och journalistiska arbetsrutiner. Resultat: Diagram visar i hur stor utsträckning sociokulturella kriterier nämns i respektive nyhet. Kriterierna visade sig vara stereotypa karaktärer, sociala institutioner och platser samt ordval. Nyhetsvärderingen visade samband med sociokulturella teman som är typiska för en rådande kultur, i fallet den kultur som finns i den publik svenska tidningsmedier riktar sig till. Studien visar att det är möjligt att med sociokultur i samspel med nyhetsvärde kan förklaras varför vissa event blir virala nyheter i svensk massmedia. Diskussion: Tillslut argumenterar jag för att de tre eventen har särskilda kulturella kriterier gemensamt och som kan beskrivas som ett syntagm utifrån ett kulturellt paradigm. Syntagmet sätts i system utifrån vad massmedia och publik ingår i för föreställningsvärld och vad den innehåller för myter om vad som är viktigt. Den särskilda föreställningsvärlden liknas vid paradigmet som syntagmet skapas ifrån, vilket går att beskriva samtliga event med.

Detta är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag som undersöker hur högstadieelever skattar sin egen sök- och källkritiska förmåga. Detta har sedan jämförts med hur de presterar i verkligheten när de söker och värderar information. Studien undersöker även om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan årskurserna 7, 8 och 9. Studien är genomförd med hjälp av en webbenkät där eleverna fått skatta sin egen förmåga i ett antal olika påståenden. Vid sista frågan ska eleverna själva söka information i en aktuell samhällsfråga, ange sina källor och motivera sina val. Resultatet visar att de flesta elever skattar sig som bra eller mycket bra på att söka och granska information på nätet. I verkligheten presterar de dock inte så bra som de själva angett. Få elever har använt fler källor än en och få har även lyckats motivera sina val på ett källkritiskt sätt. Pojkar tenderar att skatta sin egen förmåga högre än flickor. I praktiken syns dock ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Årskurs 7 både skattar sin förmåga lägst, och presterade lägst, vilket kan förklaras med att de gått i skolan färre år än årskurs 8 och 9. Sammantaget innebär detta resultat att sök och källkritik fortsatt är ett viktigt ämne att undervisa om i den svenska skolan och det finns skäl att fundera på hur detta görs på bästa sätt.

No description available.