In this study suicide reporting in the swedish evening- and morning papers was compared during a six month coverage. The purpose of this study was to see what similarities and differences that existed in the two different types of newspapers. The content of suicide reporting are important given that several studies show that suicide reporting can influence copycat suicides, where people who take part of the media content can be influenced to copy a reported suicide. A quantitative content analysis was used over six months of suicides articles in the newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The results showed that evening and the morning papers in many ways has similar suicide reporting, the differences that existed was that evening papers to a lesser extent than the morning papers reported on informative articles and evening papers has more articles about suicide events. Evening papers have more frequent articles about suicidal thoughts, and widely known persons attempted to commit suicide, than the morning papers. Both morning and evening newspapers have more cases of suicide where non-famous people were reported. Results from previous studies shows that newspapers report more frequently about suicide methods who are sensational and deviant than if the methods that are commonly used in real life. The picture is consistent with the results from this study, which the newspapers do not describe reality but portray it. Dagens Nyheter is a magazine who stand out in parts of the results. The newspaper has a lower suicide reporting and give suicidal content less space. When the paper touches the subject, it is usually to educate or provide information. Common to all the newspapers in the sample is that they usually monitor suicide by suicidal events.

The purpose of this study was to examine the foreign news flow in Sweden´s largest news agency TT. Since TT has an important position as a news provider to most of Sweden´s local and national news outlets, it was important to examine exactly what their news stories consisted of. The theoretical background of this study consist of theories of news values, agenda setting, dependency theory and the theory about the “news shadow” a lack of coverage leads to. In our quantitative study we have looked at 506 articles taken from the TT news flow during two weeks In November 2013. We have studied which continents and countries the news origins from, who have supplied the text, the topics of the news, which one gets to speak in the text and what general tone the story has. The study shows that the supply of news follows the criteria of news values. It also shows that in some regions of the world the coverage is almost nonexistent. Because of this a media shadow has been cast over regions that have little relationship with Sweden. It also shows that TT depends on other international news agencies for a lot of their foreign news. And that the news is elite centered. Furthermore the study shows that negative news stories are the most common ones. And that more negative news spread from third world countries.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utrikesrapporteringen under 2013 såg ut i lokaltidningen Södermanlands Nyheter (SN) och storstadstidningen Svenska Dagbladet (SvD). Frågorna som ska besvaras handlar om vilka områden och ämnen som läsarna får ta del av i tidningen, och vem som rapporterar om utlandet. För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvantitativ undersökning med kompletterande intervjuer med representanter för SN, SvD och TT Nyhetsbyrån. Materialet som samlades in var 159 texter från SN och 214 texter från SvD, vilket blev totalt 373 texter. Den teoretiska utgångspunkten kretsar främst kring nyhetsvärdering utifrån Galtung och Ruge samt Prakke, agenda-setting, gatekeeping, samt det västerländska mediala beroendet. I resultatet besvaras frågeställningarna genom en analys av texterna, och utrymme ges åt representanter från SN, SvD och TT:s för att bemöta det framkomna resultatet. Undersökningen visade att de länder och världsdelar som ligger nära Sverige, både geografiskt och kulturellt, får större uppmärksamhet i både SN och SvD. Ju längre bort ett land ligger, desto mindre regelbunden uppmärksamhet. Undersökningen visar också att olika ämnen dominerar i olika världsdelar. Exempelvis kretsar rapporteringen om Europa övervägande kring politik, medan rapporteringen kring Mellanöstern domineras av krig. SN använder bara TT:s utrikesnyheter. SvD gör stora uppslag och reportage själva, och använder TT:s material främst som utfyllnad. Vår undersökning visar att 303 av de totalt 373 texterna kommer från TT. Detta trots att SvD har flertalet utrikeskorrespondenter och stringers världen över. En stor del av TT:s utrikesmaterial kommer från de tre stora västerländska nyhetsbyråerna, AP, AFP och Reuters, vilket kan bidra till en västerländsk vinkling på nyheterna.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur den samiska minoriteten har gestaltats i Rapport mellan åren 1980 och 2014. Utöver det syftar studien till att ta reda på om gestaltningen är konfliktorienterad. Samt att undersöka hur Rapport i sin gestaltning av den samiska minoriteten förhåller sig till SVT:s senaste sändningstillstånd med avseende på mångfald i nyhetsurvalet. Undersökningen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av 244 Rapportinslag med samiskt huvudfokus. Studien bygger på teorier om gestaltning och nyhetsvärdering. De variabler som undersöks är: teman, källor och nyhetsprioritering. Resultaten visar att antalet inslag med samiskt huvudfokus har ökat från år 1980 till 2014. Samer och samiska frågor förekommer i Rapport när de uppfyller traditionella nyhetskriterier. Det är vanligast att samer förekommer som källa i egenskap av enskild person och att icke-samer förekommer i egenskap av politiker eller myndighetsperson. Med avseende på Rapports förhållande till SVT:s sändningstillstånd visar studien att Rapport i inslag med samiskt huvudfokus har en variation av teman men att rennäring är det i särklass vanligaste temat. Studien visar även att gestaltningen i stor utsträckning är konfliktorienterad.

Syftet med uppsatsen var att undersö̈ka likheter och skillnader i SVT och Viasats respektive huvudkanals bevakning av vinter-OS 2010 i Vancouver och 2014 i Sotji, då̊ OS i Sotji var det fö̈rsta som sä̈ndes i kommersiell tv i Sverige. Frågestä̈llningarna utgick från vilka idrotter, sä̈ndningstyper och kö̈n de två kanalerna prioriterade, samt vilka orsaker som kan finnas till eventuella likheter och skillnader. Studien baserades på två metoder: En kvantitativ innehållsanalys av båda kanalernas sändningar, sammanlagt 387 timmar tv-material, och kompletterande kvalitativa intervjuer med representanter för respektive kanal. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visade att båda kanalerna är lika sett till vilka sporter de prioriterade, och sett till kö̈nsrepresentationen. Den stö̈rsta skillnaden fanns i sändningstyper, dä̈r TV3 lade mer tid på studiosändningar än SVT, som i sin tur lade mer tid på eftersändningar och sammandrag. De kvalitativa intervjuerna visade att båda kanalerna resonerade på ett liknande sätt kring sina sändningar, vilket förstärker kanalernas likhet. Den teoretiska ramen för uppsatsen innefattade teorier om kommersialisering, nyhetsvärdering, maskulin hegemoni och sportjournalistiken som institution. Samtliga teorier har i olika grad använts för att förklara olika resultat, men störst vikt har lagts vid Peter Dahléns teori om sportjournalistiken som institution. Den viktigaste slutsatsen från resultatet var att de två kanalerna inte skiljde sig särskilt mycket åt i sina respektive bevakningar av OS. En förklaring till det kan vara att sportjournalistiken som institution är kommersiell i sig, och på detta sätt skiljer sig kraftigt från nyhetsjournalistiken.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade Benny Fredriksson under hela rapporteringsförloppet, både före och efter hans död. Vidare avser studien att genom ett fall förstå hur Aftonbladet gestaltar händelser som anses skandalösa. Ur ett större perspektiv avser uppsatsen att bidra till forskning om skandaler. För att uppnå studiens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras: - Vilken information uppmärksammar Aftonbladet vid skandalrapporteringen kring teaterchefen? - Vilka teman går att finna i Aftonbladets gestaltning av en händelse och hur kan de förklara skandalrapportering? Målet med denna studie är att undersöka Aftonbladets rapportering kring Benny Fredriksson utifrån teorier om skandalrapportering, gestaltning och nyhetsvärdering. En fallstudie i form av en kvalitativ innehållsanalys har genomförts på Aftonbladets rapportering kring Benny Fredriksson före och efter hans död. Materialet har bestått av tio artiklar som Aftonbladet har publicerat om Benny Fredriksson under perioderna 5-7 december 2017 och 17- 20 mars 2018. Studiens huvudsakliga resultat visade att enligt Aftonbladet var det många skyldiga till den dåliga arbetsmiljön på Kulturhuset Stadsteatern. Dock skuldbeläggs en person genom häpnadsväckande rubriker och tolkande förklaringar. Studien påvisar att det som uppmärksammas är vad en särskild individ har gjort och att händelserna i ett fall personifieras. Vidare förklarar temana att en utvald person skuldbeläggs trots att flera olika aspekter av fallet presenteras samt att Aftonbladet anser sig själva vara hjälte och en viktig förmedlare av saklig information

Problemformulering och syfte: Under 2015 pågick den största flyktingkrisen, benämnt flyktingsituation i denna studie, sedan andra världskriget, vilken uppmärksammades i stor utsträckning i svenska medier under hösten 2015. Medierna, som majoriteten människor i Sverige dagligen tar del av, ses idag som ett dominerande instrument för information och opinionsbildning i samhället. Forskare är eniga om att medier har en stor del i människors liv och många av forskarna menar att medier påverkar människors åsikter. Syftet med studien är att undersöka hur Dagens Nyheter och Aftonbladet nyhetsrapporterade om flyktingsituationen under två perioder hösten 2015 samt utforska eventuella samband mellan tidningarnas dagordningar och förändringar i opinionen. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters och Aftonbladets nyhetsartiklar. Antalet nyhetsartiklar uppgick i 145. Huvudresultat: Resultatet visar att tidningarna frekvent rapporterade om politik, integration och invandring, i Europa i första perioden medan tidningarna rapporterade mindre frekvent i andra perioden men oftast om samma ämne som i första perioden, fast i Sverige. Rapporteringen skrevs ofta ur en politisk synvinkel. Rapporteringen innehöll även mycket dramatik och ofta gestaltades flyktingsituationen som en flyktingkris. Några tydliga samband mellan tidningarnas dagordningar och förändringar i opinionen går inte att dra några slutsatser om. Det finns dock skillnader mellan perioderna vilket gör att det bör ha påverkat läsarna i någon riktning. I vilken riktning går det dock inte att säga något om.

Denna studie bygger på en jämförelse mellan Nyhetsmorgon och Aftonbladet morgons nyhetsvärdering. En kombination av undersökningsmetoder har använts för att få en bättre förståelse för nyhetsvärderingen på de olika morgonprogrammen. Detta kallas för triangulering där studien är uppbyggd av kvantitativ innehållsanalys, observationsstudie och intervju som metod. Frågeställningarna som besvaras i studien är: Hur ser nyhetsvärderingen ut på Nyhetsmorgon och Aftonbladet morgon? I vilken utsträckning styrs nyheterna av underhållande- eller informativt syfte? Vad finns det för skillnader och likheter mellan det traditionella morgonprogrammet Nyhetsmorgon och det webbaserade morgonprogrammet Aftonbladet morgon? Finns det några likheter och skillnader mellan medielogiken som råder hos Aftonbladet morgon och Nyhetsmorgon? Studien utgår ifrån olika teorier om nyhetsvärdering, bland annat Ghersetti (2012) och Galtung och Ruge (1965). Den generella slutsatsen som kan dras av studien är att morgonprogrammet Aftonbladet morgon som verkar på webben ska producera snabba lättillgängliga nyheter där tittaren inte behöver engagera sig under en längre tid. Webb-tv:n måste även förhålla sig till resten av sajten för att ge ett enhetligt intryck, medan det traditionella morgonprogrammet Nyhetsmorgon inte har detta problem. Nyhetsmorgon producerar fortfarande enligt den här studien långsammare och längre nyheter där kravet om engagemang från tittaren är betydligt större än på Aftonbladet morgon.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka medierapporteringen om Dawit Isaak i svenska tryckmedier. Inledningsvis undersöksöks rapporteringen i samtliga tidningar och viktiga tendenser urskiljs. Därefter fokuserar undersökningen på tre tidningar (Dagens Nyheter, Expressen och Göteborgs-Posten) som på olika sätt varit framstående i rapporteringen. Tyngdpunkten ligger på vilket nyhetsvärde Dawit Isaak haft, hur det förändrats över tid, vilka bakomliggande orsaker som spelar in och vilka effekter det fått på dagordningen. I den tidiga rapporteringen använde tidningarna benämningar och tillspetsningar för att minska det kulturella och geografiska avståndet mellan Dawit Isaak och publiken. En brytpunkt i rapporteringen skedde 2009 då Sveriges största tidningar genomförde en gemensam kampanj för Dawit Isaak. Över sju år efter Dawit Isaak fängslades. Antalet artiklar ökade då från 222 artiklar till 2038 artiklar på ett år. Förutom en förändring i antalet artiklar syns även en markant förändring i placeringen i tidningen, storleken på bilderna, längden på artiklarna och kontexten i vilken Dawit Isaak omnämns. Vi diskuterar sedan resultaten utifrån teorier om nyhetsvärdering och dagordningsmakt. Vi har sett tendenser som antyder att den bristande rapporteringen om Dawit Isaak beror på att tidningarna inte bedömde att en person med dubbelt medborgarskap och utländskt namn i ett afrikanskt land hade tillräckligt högt nyhetsvärde. För att nå denna slutsats har en kvantitativ studie är genomförts för att urskilja hur Dawit Isaak benämnts i olika skeenden av rapporteringen. Sedan genomförde vi en kvalitativ studie på 18 artiklar för att noga studera skillnader i kontext och formuleringar mellan de två tidsperioderna.