Den här C-uppsatsens syfte är att undersöka Dagens Nyheter och Aftonbladets strategier kring flerkanalspublicering och jämföra de två medieföretagens plattformsanpassning. Undersökningen består av en kombination av kvalitativa samtalsintervjuer och kvantitativ innehållsanalys. Den kvalitativa undersökningen gjordes med tre medarbetare från Aftonbladet och tre medarbetare från Dagens Nyheter. I den kvantitativa innehållsanalysen undersöktes webb- och printversioner under två dagar - den 26 och den 27 november 2013. De undersökta artiklarna handlade om den då aktuella kidnappningen av två svenska journalister i Syrien. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att både Aftonbladet och Dagens Nyheter strävar efter att nyheten i sig ska bestämma i vilken kanal den ska publiceras. Båda medieföretagen har en ambition att tidningen ska vara en plattform för fördjupning och eget material, medan webben ska erbjuda bland annat webb-tv, bildspel och chatt. Den kvantitativa undersökningen visar att Aftonbladet utnyttjar möjligheterna att ha webb-tv, live-sändningar och bildspel på webben, medan Dagens Nyheter mestadels publicerar artiklar med bara text och ibland bild. Ytterligare visar den kvantitativa undersökningen att båda medieföretagen ofta använde sig av kloning, det vill säga att innehållet från en kanal läggs över till en annan kanal helt utan ändringar. Uppsatsens slutsats, mycket kortfattat, är att Aftonbladet och Dagens Nyheter har en ambition att anpassa innehållet efter plattformen. Studien visar dock att de både medieföretagen har en del de måste arbeta med för att nå sina mål.

Den här studien undersöker vad de nyheter som får spridning på Facebook har för ursprung. De frågeställningar som studien svarar på är: Varifrån kommer nyheterna vi läser via Facebook? Vilka är källorna? Vi tittar även på vilka författarna av de spridda artiklarna är, samt kopplar det till journalistrollens betydelse. I studien undersöks också vilken typ av nyheter som får mest spridning och diskuterar huruvida det kan påverka vår världsuppfattning. Den här undersökningen har utgått ifrån Mats Larsson och Larsåkes kvantitativa metod, två undersökningar har gjorts under 14 dagar, mellan den 30 mars och 12 april 2016. Studien är baserad på materialet som finns att tillgå på sajten socialanyheter.se. Sociala Nyheter samlar de sammanlagt mest delade, gillade och kommenterade nyheterna på Facebook och inkluderar 26 svenska nyhetsbolag. En av undersökningarna gjordes på de tre nyheter som toppade på Facebook varje dag under dessa 14 dagar, vilket blir sammanlagt 42 artiklar. Den andra är mer generell och inkluderar alla de artiklar som finns med på nyhetsflödet på socialanyheter.se varje dag. Sammanlagt blir det 635 artiklar och det är ursprunget samt ämnet som har undersökts på dem. Utöver det görs en beskrivning av de tre nyheter som fick allra mest spridning under de två veckor som undersökning. Vi går in på vad de handlar om och diskuterar hur det kan komma sig att just dessa artiklar fått mest spridning. Som grund för vår studie har vi använt gatekeepingteorin, teorin om filterbubblan samt dagordningsteorin. Resultatet visar att det främst är nyheter från Aftonbladet och Expressen som sprids på Facebook. Det visar också att det mest är originalnyheter, skrivna av journalister på nyhetsbolag, som får störst spridning. Endast 3 av 42 artiklar är rippat material, alltså taget material från icke-journalisiska källor, som Youtube och kommersiella webbplatser. Av de nyheter som är rewrites, alltså omskrivningar, kommer majoriteten från andra nyhetsbolag.

Problemformulering och syfte: Medier påverkar människors tyckande och tänkande genom vad de väljer att visa för tittarna. Barn och unga blir i dag medieanvändare i mycket yngre åldrar än tidigare generationer. Syftet med undersökningen var att undersöka Lilla Aktuellts nyhetsurval under 2015. Vi ville undersöka hur väl de följde de traditionella kriterierna för nyhetsvärdering, hur variationen är mellan informativa och utbildande inslag gentemot underhållning och vilka som fick komma till tals i inslagen. Metod och material: Undersökningen är en kvantitativ innehållsanalys av 41 avsnitt av Lilla Aktuellt från året 2015. Avsnitten valdes ut efter ett stratifierat urval. Huvudresultat: Vårt resultat visar att kriterierna för vad som blir nyheter följs till viss mån men att inslagen i Lilla Aktuellt inte stämmer in på majoritet av medieforskaren Håkan Hvitfelts lista över vad som kan göra att något blir nyheter. Många av inslagen hade kort geografiskt och kulturellt avstånd vilket är två punkter Hvitfelts lista. ”Nöje/Kultur” var den kategori som hade flest inslag tätt följt av ”Skola”. Att det var så många inslag om skolan kan bero på att målgruppen för Lilla Aktuellt är barn i åldrarna 8–12 år och deras vardagar kretsar mycket runt skolan. Informativa och utbildande inslag är de som är dominerande gentemot de inslagen av underhållande karaktär. 77 procent av alla inslag var informativa och utbildande. Barn, både pojkar och flickor, är de som till största del får komma till tals i inslagen. Det kan vara så eftersom Lilla Aktuellts redaktion tänker att barn lättare kan ta till sig information om det är ett annat barn som berättar.

<p>Vi har genom en kvantitativ studie undersökt vad journaliststudenter som nyss påbörjat samt är på väg att avsluta sin utbildning på utbildningsprogrammen <em>Journalistik och multimedia </em>samt <em>Journalistik med samhällsstudier </em>vid Södertörns högskola har för inställning till journalistyrket, dess etik och ideal, samt hur de ser på nyhetsvärdering. Denna studie har genomförts i fyra olika klasser under hösten 2009, där sammanlagt 89 enkätsvar ligger till grund för uppsatsen. </p><p>Vår teoretiska utgångspunkt har varit teorier kring socialiseringsprocessen som sker under en utbildning, och om detta är ett resultat av utbildningens del i en professionaliseringsprocess av journalistyrket.</p><p>Resultatet visar att utbildningen påverkar studenterna i en riktning som gör att de står närmare yrkesverksamma journalister i åsikter och inställning till yrket, samt att de har en mer nyanserad uppfattning om vad som förväntas av dem i yrkeslivet.</p><p>Våra slutsatser är att studenternas syn på yrket och sin framtida yrkesroll förändras till att vara mer verklighetsanpassad. Studenternas etiska ställningstaganden är mer förenliga med de normer som lärs ut inom utbildningen. Däremot påverkas inte studenternas ideal genom utbildningen, men dessa är troligtvis starka redan innan påbörjade studier. Vad gäller nyhetsvärdering är även denna mer verklighetsanknuten. Sammantaget är dessa förändringar resultatet av utbildningens socialiseringsprocess, där föreläsningar, kurslitteratur, seminarier, lärarnas värderingar och klassens sammansättning alla är påverkande faktorer.</p>

No description available.

Vi har genom en kvantitativ studie undersökt vad journaliststudenter som nyss påbörjat samt är på väg att avsluta sin utbildning på utbildningsprogrammen Journalistik och multimedia samt Journalistik med samhällsstudier vid Södertörns högskola har för inställning till journalistyrket, dess etik och ideal, samt hur de ser på nyhetsvärdering. Denna studie har genomförts i fyra olika klasser under hösten 2009, där sammanlagt 89 enkätsvar ligger till grund för uppsatsen.  Vår teoretiska utgångspunkt har varit teorier kring socialiseringsprocessen som sker under en utbildning, och om detta är ett resultat av utbildningens del i en professionaliseringsprocess av journalistyrket. Resultatet visar att utbildningen påverkar studenterna i en riktning som gör att de står närmare yrkesverksamma journalister i åsikter och inställning till yrket, samt att de har en mer nyanserad uppfattning om vad som förväntas av dem i yrkeslivet. Våra slutsatser är att studenternas syn på yrket och sin framtida yrkesroll förändras till att vara mer verklighetsanpassad. Studenternas etiska ställningstaganden är mer förenliga med de normer som lärs ut inom utbildningen. Däremot påverkas inte studenternas ideal genom utbildningen, men dessa är troligtvis starka redan innan påbörjade studier. Vad gäller nyhetsvärdering är även denna mer verklighetsanknuten. Sammantaget är dessa förändringar resultatet av utbildningens socialiseringsprocess, där föreläsningar, kurslitteratur, seminarier, lärarnas värderingar och klassens sammansättning alla är påverkande faktorer.

No description available.

I den här studien har vi undersökt hur inrikesmaterialet i norrländska dagstidningar har förändrats. Tyngdpunkten ligger på att beskriva om och i så fall hur kommersialiseringens effekter tar sig uttryck i svensk dagspress. Eftersom Tidningarnas Telegrambyrå (TT) har en viktig position som nyhetsbyrå i Sverige har de också en framträdande roll i vår studie. För att förstå och analysera resultatet använder vi allmänna teorier om kommersialisering, nyhetsvärdering och gatekeeping. Det är en kvantitativ studie där 1315 texter tryckta i 10 tidningar under tre separata veckor utgör våra analysenheter. Text är ett samlingsbegrepp för både artiklar och notiser. Vi gör nedslag i en vecka vardera för åren 1985, 1999 och 2011. Vi har mätt antalet texter, hur ofta samma text publicerades i flera tidningar, vem som har producerat texterna och förekomsten av bilder. Vi jämför de tidningar som låter urvalet ske hos den egna redaktionen och de tidningar som låter urvalet ske externt, hos TT Spektra eller centralt hos en koncern. Studien visar att antalet inrikestexter i tidningarna har minskat totalt sett. Den stora merparten av texterna är producerade av TT och samma text publiceras i större utsträckning i allt fler tidningar. Användandet av bilder har ökat kraftigt. Vi kopplar resultatet till aspekter av kommersialiseringens effekter och visar att dessa effekter är mer tydliga bland de tidningar som låter urvalet av inrikestexter ske externt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om ett nationalistiskt budskap förekommer i tre svenska morgontidningars rapportering om fyra uppmärksammade extraordinära händelser inom svensk idrott. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvalitativ textanalys och dels en intervjuundersökning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i teorier som grundar sig i journalistiska arbetsmetoder så som gatekeeping-teorin och tidigare forskning om nationalism och sport som teorin om National Sporting Heroes. I den kvalitativa textanalysen var syftet att undersöka hur sportjournalister vid Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Sydsvenskan rapporterade om de fyra uppmärksammade svenska idrottshändelserna: Tennisspelaren Mats Wilanders kokainskandal, häcklöperskan och bobåkaren Ludmila Engquists dopningskandal, Sverige och Danmarks 2-2-match i fotbolls-EM 2004 och brottaren Ara Abrahamians pallprotest i Peking-OS 2008. Den centrala forskningsfrågan var om det funnits ett nationalistiskt budskap i rapporteringen och hur det i så fall kom till uttryck. För att få en tydligare bild av hur journalister som skrev artiklar om de fyra utvalda idrottshändelserna reflekterar över hur de rapporterade genomförde vi en andra delstudie med kvalitativa samtalsintervjuer med journalister som undersökningsdeltagare. Ett viktigt syfte med denna delstudie var att fånga in de verksamma journalisternas reflektioner över hur nyhetsvärderingen går till på de undersökta tidningarnas sportredaktioner vid skandaler och bragder. Utöver dessa två delstudier, som alltså är undersökningens empiriska del, har vi även gjort några nedslag i utländsk press för att få en bild av hur utländska medier rapporterade om de fyra undersökta idrottshändelserna. Undersökningens resultat visar att de undersökta tidningarna, förmedlade ett tydligt nationalistiskt budskap i sin rapportering om de fyra idrottshändelserna med uttalade starka åsikter i såväl krönikor som i artiklar. Vidare är ett resultat att de journalister som deltog som intervjupersoner inte har en samstämmig bild av hur de uppfattar och förhåller sig till nationalism som begrepp och företeelse. Undersökningens resultat visar också att intresset för de fyra aktuella idrottshändelserna förefaller ha varit låg i utlandet jämfört med hur dessa händelser uppmärksammades i svenska medier.

No description available.