No description available.

Den här studien undersöker vad de nyheter som får spridning på Facebook har för ursprung. De frågeställningar som studien svarar på är: Varifrån kommer nyheterna vi läser via Facebook? Vilka är källorna? Vi tittar även på vilka författarna av de spridda artiklarna är, samt kopplar det till journalistrollens betydelse. I studien undersöks också vilken typ av nyheter som får mest spridning och diskuterar huruvida det kan påverka vår världsuppfattning. Den här undersökningen har utgått ifrån Mats Larsson och Larsåkes kvantitativa metod, två undersökningar har gjorts under 14 dagar, mellan den 30 mars och 12 april 2016. Studien är baserad på materialet som finns att tillgå på sajten socialanyheter.se. Sociala Nyheter samlar de sammanlagt mest delade, gillade och kommenterade nyheterna på Facebook och inkluderar 26 svenska nyhetsbolag. En av undersökningarna gjordes på de tre nyheter som toppade på Facebook varje dag under dessa 14 dagar, vilket blir sammanlagt 42 artiklar. Den andra är mer generell och inkluderar alla de artiklar som finns med på nyhetsflödet på socialanyheter.se varje dag. Sammanlagt blir det 635 artiklar och det är ursprunget samt ämnet som har undersökts på dem. Utöver det görs en beskrivning av de tre nyheter som fick allra mest spridning under de två veckor som undersökning. Vi går in på vad de handlar om och diskuterar hur det kan komma sig att just dessa artiklar fått mest spridning. Som grund för vår studie har vi använt gatekeepingteorin, teorin om filterbubblan samt dagordningsteorin. Resultatet visar att det främst är nyheter från Aftonbladet och Expressen som sprids på Facebook. Det visar också att det mest är originalnyheter, skrivna av journalister på nyhetsbolag, som får störst spridning. Endast 3 av 42 artiklar är rippat material, alltså taget material från icke-journalisiska källor, som Youtube och kommersiella webbplatser. Av de nyheter som är rewrites, alltså omskrivningar, kommer majoriteten från andra nyhetsbolag.

Den här uppsatsen utgår från frågeställningar vilka tillsammans skapar en bild om hur journalisters relation till polisen ser ut. Frågorna pendlar mellan hur journalister utför kontakten med polisen till hur innehållet i artiklar ser ut och syftar till att skapa en förståelse av relationen mellan aktörerna. Uppsatsen är en fallstudie som utgår från en kvantitativ innehållsanalys, samt intervjuer med journalister. Fallet som valts är Nacka kommun och därför analyseras artiklar från tidningarna Nacka Värmdö posten och Mitt i Nacka, vilka är ortens lokaltidningar. Ämnet i uppsatsen är relativt outforskat, trots det finns det en teori som föreslås av Göran Palm till att användas för att analysera relationen mellan journalister och dess källor. Teorin kallas för det kritiska perspektivet. Uppsatsen utgår också från andra teorier om maktförhållanden samt journalisters relationer till sina källor. Den kvantitativa delen kommer fram till att de flesta artiklarna som publicerats om brott i Nacka är; notiser, okritiska, informerande, neutrala, utan synliga källor och utan kritiskt innehåll. Intervjuerna som gjorts visar att det i stor utsträckning är journalisterna som kontaktar polisen. Resultatet tyder på att polisen i Nacka kommun har mycket makt i medierna. Det gäller i de flesta fallen men teorierna som uppsatsen utgår från används för att bedöma vilken grad av övertag polisen har. Övertaget verkar finnas i en oroväckande hög grad i Nacka kommun, då tidningarna oftast okritiskt använder polisen som källa och sällan använder ett kritiskt öga kontrollerar polisens arbete.

No description available.

Syftet med föreliggande studien är att fördjupa kunskapen om hur F-3 lärare resonerar kring att undervisa om källkritik i SO-ämnet. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats med ett pragmatiskt perspektiv. Genomförandet sker med semistrukturerade intervjuer med fem F-3 lärare. Där F-3 lärarnas resonemang om källkritik i undervisningen för årskurs F-3 inom So-ämnet lyfts. Resultatet identifierar hur F-3 lärare resonerar för att utveckla elevers källkritiska förmåga, vilket innehåll de väljer att använda i sin undervisning om källkritik och vilka metoder som används för att utveckla elevers källkritik gentemot källors tillförlitlighet. Slutsatser visar på F-3 lärares upplevelser kring vikten av den källkritiska undervisningen och de möjligheter som elevers källkritiska förmåga medför.

The boundary between the Pliocene and the Quaternary marks a major transition in Earth’s climate, before which relatively warm climate prevailed and after which large scale glaciation of the Northern Hemisphere developed. In China a record of windblown dust deposits on the Chinese loess plateau forms loess sequences. These loess and red clay sequences cover the boundary between the Pliocene and Quaternary and a key question that needs to be answered is where the dust that has formed the loess comes from over this sequence transition and whether large global climate changes were matched by changes in dust source over this period. This can be hard to answer as often there are several places that may contribute dust to form a loess sequence. The goal of this project will be to investigate material from this boundary from the Chinese loess plateau to find out if there is a change in dust source. This will be achieved through XRF-analysis of several loess samples from a Quaternary-Pliocene site to examine the chemical components of the material, and with this information find out if it is possible to see a change in provenance. Weathering effects of the sequence will also be analyzed using the results. Analysis from the ratio of Al/Si, K/Al, Ti/AL and Ti/K indicates a possible change in dust source as the amount of Al increase compared to the other elements in the red clay. Proxies of weathering however gave vague or incomplete results. / Gränsen mellan Pliocen och Kvartär utgör en stor förändring av jordens klimat, då tidigare ett relativt varmt klimat hade dominerat ersattes nu av storskaliga glaciationer som utvecklades i den norra hemisfären. I Kina ligger ett arkiv av lufttranporterat stoft deponerat som löss på de kinesiska lössplatån för att forma löss sekvenser. Dessa sekvenser med löss och röd lera täcker gränsen mellan Pliocen och Kvartär och nyckelfrågan som måste besvaras är varifrån det stoft som bildat lössen kommer ifrån över denna övergång i sekvensen och om storskaliga globala klimatförändringar hade en inverkan på stoftkällan under denna period. Detta kan bli svårt att besvara då det oftast finns flera platser som kan bidra med stoft för att forma löss sekvenser. Målet med detta projekt kommer vara att undersöka material från denna gräns från den kinesiska lössplatån för att ta reda på om det finns en förändring i stoftkälla. Detta kommer utföras genom att göra en XRF-analys på flera lössprover från Kvartär-Pliocen för att undersöka den kemiska sammansättningen av materialet, och med denna information ta reda på om det är möjligt att se en ändring av källa för materialet. Även vittringseffekter i sekvensen kommer bli analyserade med hjälp av resultaten. Analys av förhållandet mellan Al/Si, K/Al, Ti/Al och Ti/K indikerade på en möjlig förändring av källa då mängden av Al ökade i den röda leran jämfört med övriga grundämnen. Undersökning av vittring gav däremot oklara eller ofullständiga resultat.

Mawira Sitima is a thermal spring located in the village Sitima outside of Liwonde,Malawi. The spring is used by many of the local villagers to take baths, play around and wash clothes. Washing using detergents in springs may cause harm to the aquatic ecosystems and worsen the water quality, which might pose a health risk to people swimming in the spring. This study compared physico-chemical properties of Mawira Sitima and the soil and plants around it with standards, guidelines and other studies to assess thewater quality of the spring. The water quality of another hot spring, Mawira Liwonde, was also assessed and compared to Mawira Sitima to investigate the potential for recreationaluse of Mawira Sitima. The findings were then used to produce recommendations for future monitoring of relevant variables in the spring. The results indicate that the current water quality of Mawira Sitima is of no concern for the local health and has all basis to be of recreational use. A monitoring system including electrical conductivity, water temperature, pH, total phosphorous, copper, manganese, and iron was recommended based on correlations and trends. Monitoring of extreme meteorological conditions, such as heavy rainfall or drought, were also recommended. / Mawira Sitima är en varm källa belägen i byn Sitima utanför Liwonde, Malawi. Källan används av lokalbefolkningen för att bada, leka och tvätta kläder. Att tvätta med tvättmedel i källor kan skada de akvatiska ekosystemen och försämra vattenkvaliteten vilket kan leda till hälsorisker för de som använder källan. I denna studie jämfördes fysikaliska och kemiska parametrar i Mawira Sitima, och jorden och plantor runtom den, med standarder, riktlinjer och andra studier för att utvärdera vattenkvaliteten i källan. Vattenkvaliteten i en annan källa, Mawira Liwonde, utvärderades också och jämfördes med Mawira Sitima i syftet att undersöka potenitalen för fritidsbruk av Mawira Sitima. Undersökningsresultaten användes sedan för att föreslå ett framtida övervakningssystem av relevanta variabler i källan. Resultaten i studien visar på god vattenkvalitet i Mawira Sitima och stora möjligheter för fritidsbruk. Övervakningssystemet föreslogs innefatta elektrisk konduktivitet, vattentemperatur, pH, totalfosfor, koppar, mangan och järn baserat på korrelationer och trender. Även extremväder såsom stora mängder regn eller extrem torka rekommenderades ingå i övervakningssytemet

Den här samtalsanalytiska studien undersöker hur skämtandets gränsdragningar sker inom den sociala kontexten av en livesänd komikerpodcast. Genom att undersöka skrattets källa och utifrån vilka olika performativa roller saker sägs har studien ringat in hur det ser ut när manliga komiker kommer överens om vad man får skämta om. Genom att studera skrattens källa och utifrån vilken roll komikerna talar har tre olika humoraktiviteter synliggjorts interaktionellt. Studien har visat hur retningar, olämpligheter och skämtberättande som ett interaktivt event fungerar som verktyg för humorn, det är inom dessa sekvenser vi finner det skrattbara. Sekvenserna visar också hur komikerna rör sig mellan olika roller för att kunna skämta, men eftersom skrattet inte behöver betyda ett ställningstagande kan vi aldrig vara helt säkra på dess funktion. Studien har visat hur man genom att ringa in humoraktiviteter och spåra det skrattbara kan komma väldigt nära en förståelse för den sociala komikerkontexten och vad som är okej att skämta om i en komikerpodcast. Studien har visat att gränsen för skämtandet dras vid rasistiska skämt, men studien visade också hur spiraler av olämpligt skämtande är det som lockar till längst skratt. Genom att studera rollerna har det synliggjorts hur programledaren och de gästande komikerna konstruerar sig själva som clownfigurer för att kunna experimentera och leka fram olika sociala identiteter.

<p>Uppsatsens intentioner har varit att belysa förkristna kultplatser i Hälsingland och söka svara på frågorna:</p><ul><li>Var ägde den förkristna kulten rum?</li><li>Hur gick kultutövningen till på dessa platser?</li><li>I vilket förhållande stod den världsliga makten och religionen till varandra?</li></ul><p>Undersökningen har begränsats till Norr-, Söderala, Hög och Tuna samt Jättendal. Dessa betraktas som de mest centrala delarna av de större bebyggelseorter som menas varit rådande under yngre järnåldern.</p><p>Man kan utan större svårighet se att traditionell utomhuskult funnits inom samtliga undersökningsområden. Kulten får antas på dessa platser ha letts av den något mera lokale stormannen/goden. Den form av kult som bedrevs torde ha varit av någorlunda likartad karaktär oberoende av plats. Vad man med fördel bör hålla åtskilt angående utomhuskult är dels, offrande och överlämnande vid Hargar och Lundar som kan visa på ett mera religiöst tänkande i modern bemärkelse. Där kan skönjas en ödmjukare och mera underkastande bön om nåd inför gudamakterna. Medan exempelvis processioner på kultåkrar i mitt tycke vittnar om ett försök till betvingande av makterna, alltså närmar man sig här magins område. Förfäderskult vid högar visar på ett behov av ättens stärkande och då är vi inne på ättesamhällets legitimering av makt.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd på en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillåten kopiering av källor på Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lärarna på en utvald högstadieskola i Sverige år 2005. För att uppnå syftet genomförde jag en gruppenkät där 34 lärare deltog och valet av gruppenkäten stod på att den ofta är bruklig inom verksamheter som skolan där flera är samlade och lättare kan nås med ett frågeformulär. Enkätens frågor undersökte förekomsten av, misstänkta eller bevisade, fall av otillåten kopiering och användning av Internetkällor där eleven har haft avsikt att fuska åren 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk på skolan eller kommunen under samma period, hur lärarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lärarna själva känner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkäten lärarnas förslag på hur fuskhanteringen skulle kunna förbättras, i de fall där de anser att den brustit, inför framtiden. Som referensmaterial hade jag två vetenskapliga undersökningar att ställa mina resultat emot, den ena genomfördes med hjälp av både enkät- och intervjumetoden på ett svenskt Universitet, där 25 lärare och 40 studenter deltog, medan den andra var en enkätundersökning som genomfördes med 1000 högstadie- och gymnasielärare runt om i landet. Mitt val av metod är kvantitativ i och med gruppenkäten och den valdes med flertalet jämförbara svar som vinst, men den är också kvalitativ eftersom enkäten rymmer ett visst antal öppna frågor där jag lämnat, mer eller mindre, fritt för informanten att svara utifrån sin stånds- eller synpunkt. Dessa frågor togs fram för att komma så nära hur lärarna ser på skolans verklighet som möjligt. Resultatet visade bland annat att 31 stycken lärare aldrig hade sett något styrdokument som behandlar denna typ av fusk trots att ganska många av informanterna uttryckte just detta behov, att 32 stycken lärare inte hade genomgått någon utbildning som förberett dem för denna typ av fusk och att de 2 som genomgått utbildningen funnit den användbar samt att 21 stycken lärare under perioden misstänkt att deras elever fuskat på detta sätt. Undersökningen visar vidare att 3 stycken lärare var nöjda, 15 var missnöjda och att 16 inte visste hur fusket hanterades idag samt att 28 stycken lärare kände att deras kunskaper i ämnet var otillräckliga mot 5 som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper. Av de som kände att deras kunskaper var otillräckliga saknade en klar majoritet framförallt kunskaper i hur man söker efter originaltexten på Internet och på andra plats efterlystes kunskaper i hur man kan arbeta förebyggande för att undvika fusk av det här slaget. Att varken utbildning eller styrdokument erbjuds lärarna är ganska märkligt när så många informanter efterlyser dem och när fusket verkar vara så omfångsrikt och problematiskt, men vad som är ännu mer märkligt är att av de lärare som kände att deras kunskaper var otillräckliga och som efterlyste kunskaper i hur man eftersöker originalkällor på Internet, tenderade ändå 71 % av dessa att spendera sin tid med att söka just texterna i kampen mot fusket, något som ingen av de informanter som kände att deras kunskaper var tillräckliga tenderade att göra. Detta valde de med otillräckliga kunskaper alltså istället för att arbeta förebyggande genom att välja bort de uppgifter som möjliggör elevers reproducerande av texter. Den tid som avsätts för kontroll av uppgifter borde istället avsättas på att ta fram mer varierande, stimulerande och reflekterande skrivuppgifter för eleverna, anser jag, för vad fusket trots allt gör är ju att blottlägga vår oförmåga att tänka i nya banor som pedagoger.</p>