<p>Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd på en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillåten kopiering av källor på Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lärarna på en utvald högstadieskola i Sverige år 2005. För att uppnå syftet genomförde jag en gruppenkät där 34 lärare deltog och valet av gruppenkäten stod på att den ofta är bruklig inom verksamheter som skolan där flera är samlade och lättare kan nås med ett frågeformulär. Enkätens frågor undersökte förekomsten av, misstänkta eller bevisade, fall av otillåten kopiering och användning av Internetkällor där eleven har haft avsikt att fuska åren 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk på skolan eller kommunen under samma period, hur lärarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lärarna själva känner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkäten lärarnas förslag på hur fuskhanteringen skulle kunna förbättras, i de fall där de anser att den brustit, inför framtiden. Som referensmaterial hade jag två vetenskapliga undersökningar att ställa mina resultat emot, den ena genomfördes med hjälp av både enkät- och intervjumetoden på ett svenskt Universitet, där 25 lärare och 40 studenter deltog, medan den andra var en enkätundersökning som genomfördes med 1000 högstadie- och gymnasielärare runt om i landet. Mitt val av metod är kvantitativ i och med gruppenkäten och den valdes med flertalet jämförbara svar som vinst, men den är också kvalitativ eftersom enkäten rymmer ett visst antal öppna frågor där jag lämnat, mer eller mindre, fritt för informanten att svara utifrån sin stånds- eller synpunkt. Dessa frågor togs fram för att komma så nära hur lärarna ser på skolans verklighet som möjligt. Resultatet visade bland annat att 31 stycken lärare aldrig hade sett något styrdokument som behandlar denna typ av fusk trots att ganska många av informanterna uttryckte just detta behov, att 32 stycken lärare inte hade genomgått någon utbildning som förberett dem för denna typ av fusk och att de 2 som genomgått utbildningen funnit den användbar samt att 21 stycken lärare under perioden misstänkt att deras elever fuskat på detta sätt. Undersökningen visar vidare att 3 stycken lärare var nöjda, 15 var missnöjda och att 16 inte visste hur fusket hanterades idag samt att 28 stycken lärare kände att deras kunskaper i ämnet var otillräckliga mot 5 som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper. Av de som kände att deras kunskaper var otillräckliga saknade en klar majoritet framförallt kunskaper i hur man söker efter originaltexten på Internet och på andra plats efterlystes kunskaper i hur man kan arbeta förebyggande för att undvika fusk av det här slaget. Att varken utbildning eller styrdokument erbjuds lärarna är ganska märkligt när så många informanter efterlyser dem och när fusket verkar vara så omfångsrikt och problematiskt, men vad som är ännu mer märkligt är att av de lärare som kände att deras kunskaper var otillräckliga och som efterlyste kunskaper i hur man eftersöker originalkällor på Internet, tenderade ändå 71 % av dessa att spendera sin tid med att söka just texterna i kampen mot fusket, något som ingen av de informanter som kände att deras kunskaper var tillräckliga tenderade att göra. Detta valde de med otillräckliga kunskaper alltså istället för att arbeta förebyggande genom att välja bort de uppgifter som möjliggör elevers reproducerande av texter. Den tid som avsätts för kontroll av uppgifter borde istället avsättas på att ta fram mer varierande, stimulerande och reflekterande skrivuppgifter för eleverna, anser jag, för vad fusket trots allt gör är ju att blottlägga vår oförmåga att tänka i nya banor som pedagoger.</p>

Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd på en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillåten kopiering av källor på Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lärarna på en utvald högstadieskola i Sverige år 2005. För att uppnå syftet genomförde jag en gruppenkät där 34 lärare deltog och valet av gruppenkäten stod på att den ofta är bruklig inom verksamheter som skolan där flera är samlade och lättare kan nås med ett frågeformulär. Enkätens frågor undersökte förekomsten av, misstänkta eller bevisade, fall av otillåten kopiering och användning av Internetkällor där eleven har haft avsikt att fuska åren 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk på skolan eller kommunen under samma period, hur lärarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lärarna själva känner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkäten lärarnas förslag på hur fuskhanteringen skulle kunna förbättras, i de fall där de anser att den brustit, inför framtiden. Som referensmaterial hade jag två vetenskapliga undersökningar att ställa mina resultat emot, den ena genomfördes med hjälp av både enkät- och intervjumetoden på ett svenskt Universitet, där 25 lärare och 40 studenter deltog, medan den andra var en enkätundersökning som genomfördes med 1000 högstadie- och gymnasielärare runt om i landet. Mitt val av metod är kvantitativ i och med gruppenkäten och den valdes med flertalet jämförbara svar som vinst, men den är också kvalitativ eftersom enkäten rymmer ett visst antal öppna frågor där jag lämnat, mer eller mindre, fritt för informanten att svara utifrån sin stånds- eller synpunkt. Dessa frågor togs fram för att komma så nära hur lärarna ser på skolans verklighet som möjligt. Resultatet visade bland annat att 31 stycken lärare aldrig hade sett något styrdokument som behandlar denna typ av fusk trots att ganska många av informanterna uttryckte just detta behov, att 32 stycken lärare inte hade genomgått någon utbildning som förberett dem för denna typ av fusk och att de 2 som genomgått utbildningen funnit den användbar samt att 21 stycken lärare under perioden misstänkt att deras elever fuskat på detta sätt. Undersökningen visar vidare att 3 stycken lärare var nöjda, 15 var missnöjda och att 16 inte visste hur fusket hanterades idag samt att 28 stycken lärare kände att deras kunskaper i ämnet var otillräckliga mot 5 som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper. Av de som kände att deras kunskaper var otillräckliga saknade en klar majoritet framförallt kunskaper i hur man söker efter originaltexten på Internet och på andra plats efterlystes kunskaper i hur man kan arbeta förebyggande för att undvika fusk av det här slaget. Att varken utbildning eller styrdokument erbjuds lärarna är ganska märkligt när så många informanter efterlyser dem och när fusket verkar vara så omfångsrikt och problematiskt, men vad som är ännu mer märkligt är att av de lärare som kände att deras kunskaper var otillräckliga och som efterlyste kunskaper i hur man eftersöker originalkällor på Internet, tenderade ändå 71 % av dessa att spendera sin tid med att söka just texterna i kampen mot fusket, något som ingen av de informanter som kände att deras kunskaper var tillräckliga tenderade att göra. Detta valde de med otillräckliga kunskaper alltså istället för att arbeta förebyggande genom att välja bort de uppgifter som möjliggör elevers reproducerande av texter. Den tid som avsätts för kontroll av uppgifter borde istället avsättas på att ta fram mer varierande, stimulerande och reflekterande skrivuppgifter för eleverna, anser jag, för vad fusket trots allt gör är ju att blottlägga vår oförmåga att tänka i nya banor som pedagoger.

Uppsatsen jämför de båda svenska översättningarna av JRR Tolkiens Lord of the Rings: Åke Ohlmarks Sagan om ringen från 1959 och Erik Anderssons Ringens brödraskap från 2004.Syftet är att se vilken översättning som är närmast originalet och författarens intentioner. Genom att jämföra olika uttryck ges en konkret bild av vilken översättning som mest överensstämmer med Tolkiens originaltext.Dessutom tas olika aspekter på översättande i allmänhet upp, likväl som vilka specifika svårigheter som finns i översättandet av bokens olika konstruerade språk.Min slutsats är att Ringens brödraskap är mest trogen originalet och att läsaren i den får mer eget tolkningsuttrymme.