The aim with this study is to analyze the different parts of the Swedish syllabus and writing assignments in textbooks used in Swedish education for children in first grade. The analysis is based on Ivanič’s (2004) article and framework for different aspects of language and discourses of writing. The study analyzes in what extent the discourses of writing are expressed in the different parts of the syllabus and in the textbooks. Further in the study the textbooks are analyzed from a qualitative perspective to notice the expressions of the discourses. The analysis is based on discourse analysis and Ivanič’s (2004) discourses of writing. The syllabus and the textbooks are analyzed in two stages – a quantitative and a qualitative. The results of the study show that all discourses are expressed in the different parts of the syllabus – but in various ways. In the parts that is addressed to grade 1–3 the skills discourse of writing and the genre discourse of writing dominates. The analysis of the textbooks shows that there is a variation between the tasks. The skills discourse of writing is dominating in the textbooks with 68 % of all pages. The result show that there partially is a conformity between the syllabus and the textbooks. Finally, the result is discussed in relation to relevant literature and previous studies. / Syftet med denna undersökning är att analysera hur skrivdiskurser uttrycks i kursplanen i svenska för årskurs 1–3 samt i skrivuppgifter i fyra läromedel för svenska i årskurs 1. Analysen utgår från Ivanič (2004) teoretiska ramverk för språklager och skrivdiskurser. Undersökningen analyserar i vilken omfattning skrivdiskurserna uttrycks i kursplanens olika delar och i de valda läromedlen. Vidare analyseras läromedlen ur ett kvalitativt perspektiv för att få syn på hur skrivdiskurserna uttrycks i läromedlens uppgifter. Metoden i undersökningen är diskursanalys och utgår från Ivanič (2004) skrivdiskurser. Kursplanen och läromedlen analyseras i två faser - en kvantitativ och en kvalitativ. Analysens resultat visar att samtliga skrivdiskurser uttrycks i kursplanens delar, men i varierande grad. I kursplanens delar som syftar till undervisning i årskurs 1–3 är färdighets- och genrediskursen dominerande. Analysen av läromedlen visar att det finns stor variation mellan läromedlens uppgifter. I läromedlen är färdighetsdiskursen dominerande och står för 68 % av alla sidor i de analyserade läromedlen. Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att det till viss del finns en överenstämmelse mellan kursplanen och läromedlen men det råder stor variation inom och mellan läromedlen. Slutligen diskuteras undersökningens resultat i relation till relevant litteratur och tidigare studier inom ämnet.

Sofia Elgström och Josefine Eriksson (2023). Synsätt på skrivande: En undersökning av skrivuppgifter i läromedel för förskoleklass och årskurs 1–3. Svenska, självständigt arbete i svenska, grundnivå 15 högskolepoäng, inriktning F–3, hösttermin 2023. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Vår uppsats har analyserat skrivuppgifter i läromedlet Livet i Bokstavslandet (2015, 2016, 2017 och 2018), för fyra olika årskurser: förskoleklass till årskurs 3. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om de möjligheter som läromedel riktade mot de tidiga skolåren erbjuder i arbetet med att utveckla elevers skrivande. För att få syn på vilka möjligheter läromedlen erbjuder kommer uppsatsen att analysera synsätt på skrivande samt hur dessa är fördelade på de olika arbetsböckerna. Analysen utgår från Ivanič (2004) ramverk över olika skrivdiskurser genom en kvalitativ-, och kvantitativ metod. Resultatet visar att alla Ivanič (2004) diskurser förekommer förutom den sociopolitiska diskursen. Det visar också att skrivdiskurserna: färdighet-, genre-, och kreativitet i helhet är mer dominerande än andra. Processdiskursen och diskursen om sociala praktiker kommer endast till uttryck i ett fåtal skrivuppgifter, och dessa återfinns endast i arbetsböckerna för årskurs 2 och 3.

The aim of this study has been to examine if there is alignment between the national exam for writing in Swedish – ages 9 to10 – and main study materials for writing in Swedish intended for the school years leading up to the test. This study also aims to compare two different learning materials writing assignments with one another to find possible similarities and differences. The study focuses on writing assignments in one traditional (printed) textbook series and one digital study material. The material is analyzed according to Ivaničs theory about discourses of writing and learning to write. The results are compared to answer the following questions: In what way is there, or is there not, alignment – based on Ivanič’s theory of writing discourses– between the writing assignments in the national exam for ages 9 to 10, and the writing assignments found in printed and digital study materials? What are the similarities and the differences between the writing assignments in the printed and digital study materials based on Ivanič’s theory of writing discourses? The results show that there is some alignment between the writing assignments in the national exam and the study materials, however not a high one. The printed study material has a higher alignment than the digital one. The results also show that there are similarities between the writing assignments in the printed and the digital study materials. They both focus a lot on a skills and genre discourse. However, there are a lot of differences. The printed study material contains a process discourse while the digital study material does not. The printed material also contains more hybrids containing a combination of writing discourses.

<p>Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd på en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillåten kopiering av källor på Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lärarna på en utvald högstadieskola i Sverige år 2005. För att uppnå syftet genomförde jag en gruppenkät där 34 lärare deltog och valet av gruppenkäten stod på att den ofta är bruklig inom verksamheter som skolan där flera är samlade och lättare kan nås med ett frågeformulär. Enkätens frågor undersökte förekomsten av, misstänkta eller bevisade, fall av otillåten kopiering och användning av Internetkällor där eleven har haft avsikt att fuska åren 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk på skolan eller kommunen under samma period, hur lärarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lärarna själva känner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkäten lärarnas förslag på hur fuskhanteringen skulle kunna förbättras, i de fall där de anser att den brustit, inför framtiden. Som referensmaterial hade jag två vetenskapliga undersökningar att ställa mina resultat emot, den ena genomfördes med hjälp av både enkät- och intervjumetoden på ett svenskt Universitet, där 25 lärare och 40 studenter deltog, medan den andra var en enkätundersökning som genomfördes med 1000 högstadie- och gymnasielärare runt om i landet. Mitt val av metod är kvantitativ i och med gruppenkäten och den valdes med flertalet jämförbara svar som vinst, men den är också kvalitativ eftersom enkäten rymmer ett visst antal öppna frågor där jag lämnat, mer eller mindre, fritt för informanten att svara utifrån sin stånds- eller synpunkt. Dessa frågor togs fram för att komma så nära hur lärarna ser på skolans verklighet som möjligt. Resultatet visade bland annat att 31 stycken lärare aldrig hade sett något styrdokument som behandlar denna typ av fusk trots att ganska många av informanterna uttryckte just detta behov, att 32 stycken lärare inte hade genomgått någon utbildning som förberett dem för denna typ av fusk och att de 2 som genomgått utbildningen funnit den användbar samt att 21 stycken lärare under perioden misstänkt att deras elever fuskat på detta sätt. Undersökningen visar vidare att 3 stycken lärare var nöjda, 15 var missnöjda och att 16 inte visste hur fusket hanterades idag samt att 28 stycken lärare kände att deras kunskaper i ämnet var otillräckliga mot 5 som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper. Av de som kände att deras kunskaper var otillräckliga saknade en klar majoritet framförallt kunskaper i hur man söker efter originaltexten på Internet och på andra plats efterlystes kunskaper i hur man kan arbeta förebyggande för att undvika fusk av det här slaget. Att varken utbildning eller styrdokument erbjuds lärarna är ganska märkligt när så många informanter efterlyser dem och när fusket verkar vara så omfångsrikt och problematiskt, men vad som är ännu mer märkligt är att av de lärare som kände att deras kunskaper var otillräckliga och som efterlyste kunskaper i hur man eftersöker originalkällor på Internet, tenderade ändå 71 % av dessa att spendera sin tid med att söka just texterna i kampen mot fusket, något som ingen av de informanter som kände att deras kunskaper var tillräckliga tenderade att göra. Detta valde de med otillräckliga kunskaper alltså istället för att arbeta förebyggande genom att välja bort de uppgifter som möjliggör elevers reproducerande av texter. Den tid som avsätts för kontroll av uppgifter borde istället avsättas på att ta fram mer varierande, stimulerande och reflekterande skrivuppgifter för eleverna, anser jag, för vad fusket trots allt gör är ju att blottlägga vår oförmåga att tänka i nya banor som pedagoger.</p>

Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd på en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillåten kopiering av källor på Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lärarna på en utvald högstadieskola i Sverige år 2005. För att uppnå syftet genomförde jag en gruppenkät där 34 lärare deltog och valet av gruppenkäten stod på att den ofta är bruklig inom verksamheter som skolan där flera är samlade och lättare kan nås med ett frågeformulär. Enkätens frågor undersökte förekomsten av, misstänkta eller bevisade, fall av otillåten kopiering och användning av Internetkällor där eleven har haft avsikt att fuska åren 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk på skolan eller kommunen under samma period, hur lärarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lärarna själva känner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkäten lärarnas förslag på hur fuskhanteringen skulle kunna förbättras, i de fall där de anser att den brustit, inför framtiden. Som referensmaterial hade jag två vetenskapliga undersökningar att ställa mina resultat emot, den ena genomfördes med hjälp av både enkät- och intervjumetoden på ett svenskt Universitet, där 25 lärare och 40 studenter deltog, medan den andra var en enkätundersökning som genomfördes med 1000 högstadie- och gymnasielärare runt om i landet. Mitt val av metod är kvantitativ i och med gruppenkäten och den valdes med flertalet jämförbara svar som vinst, men den är också kvalitativ eftersom enkäten rymmer ett visst antal öppna frågor där jag lämnat, mer eller mindre, fritt för informanten att svara utifrån sin stånds- eller synpunkt. Dessa frågor togs fram för att komma så nära hur lärarna ser på skolans verklighet som möjligt. Resultatet visade bland annat att 31 stycken lärare aldrig hade sett något styrdokument som behandlar denna typ av fusk trots att ganska många av informanterna uttryckte just detta behov, att 32 stycken lärare inte hade genomgått någon utbildning som förberett dem för denna typ av fusk och att de 2 som genomgått utbildningen funnit den användbar samt att 21 stycken lärare under perioden misstänkt att deras elever fuskat på detta sätt. Undersökningen visar vidare att 3 stycken lärare var nöjda, 15 var missnöjda och att 16 inte visste hur fusket hanterades idag samt att 28 stycken lärare kände att deras kunskaper i ämnet var otillräckliga mot 5 som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper. Av de som kände att deras kunskaper var otillräckliga saknade en klar majoritet framförallt kunskaper i hur man söker efter originaltexten på Internet och på andra plats efterlystes kunskaper i hur man kan arbeta förebyggande för att undvika fusk av det här slaget. Att varken utbildning eller styrdokument erbjuds lärarna är ganska märkligt när så många informanter efterlyser dem och när fusket verkar vara så omfångsrikt och problematiskt, men vad som är ännu mer märkligt är att av de lärare som kände att deras kunskaper var otillräckliga och som efterlyste kunskaper i hur man eftersöker originalkällor på Internet, tenderade ändå 71 % av dessa att spendera sin tid med att söka just texterna i kampen mot fusket, något som ingen av de informanter som kände att deras kunskaper var tillräckliga tenderade att göra. Detta valde de med otillräckliga kunskaper alltså istället för att arbeta förebyggande genom att välja bort de uppgifter som möjliggör elevers reproducerande av texter. Den tid som avsätts för kontroll av uppgifter borde istället avsättas på att ta fram mer varierande, stimulerande och reflekterande skrivuppgifter för eleverna, anser jag, för vad fusket trots allt gör är ju att blottlägga vår oförmåga att tänka i nya banor som pedagoger.

This study investigates how six writing-instructions aimed at third-year students in upper secondary school, resulting in high student performance, are designed. The aim was to identify common patterns of speech acts and text activities in the writing-instructions and to examine how clearly these communicate what is expected of students. To address this, a qualitative analysis of the six writing-instructions was conducted using tools from systemic-functional grammar: speech act and the concept of text activity. The analysis results show that the writinginstructions primarily communicate through the speech acts of statement and command. The speech act statement is used to provide information about the requirements and expectations of the task, while the speech act command structures the instructional part. The congruent use of speech acts demonstrates that all writing-instructions clearly convey their message. The framing text activity of explanation is used in all writing-instructions, providing a clear guidance, and writing frameworks, and is clarified and reinforced by the embedded text activity of description. The study results suggest that writing-instructions that clearly communicate expected content, structure, and writing frameworks correlate with higher student performance. Further research could expand this study with either a larger sample or in combination with an interview study.