Vi är alla olika och har olika behov och förutsättningar. Men vi har alla rätt till en likvärdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. Lärarna på en skola i Västsverige kände i takt med att klassen växte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla där de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjälp av aktionsforskning valde lärarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrån deras förutsättningar och behov. Empirin samlades in genom observationer och dagboksanteckningar, vilket sedan analyserades med Libergs (2005) olika kategorier på deltagande. Studiens centrala slutsats är att elevernas deltagande är mer aktivt då läraren tar en mer passiv roll. Då eleverna bygger sitt deltagande på egna erfarenheter och intressen infinner ett större engagemang hos eleverna vilket även genererar en större glädje i gruppen.

Syftet med utvecklingsarbetet är att ge verksamma pedagoger ytterligare verktyg att arbeta med barn och tidig musikutveckling genom att uppmärksamma aspekter och faktorer som spelar en viktig roll. När jag, utifrån läroplanens intentioner om barns delaktighet och kreativitet, har observerat verksamheten på en förskola och jämfört med de resultat som andras forskning visat har en paradox blivit synlig. Är barns musikskapande enbart reproducerande och pedagog-initierat? För att undersöka detta prövade jag följande hypoteser kring vad som kan utgöra kritiska aspekter i undervisning av musikaliskt språk: att pedagogen tänker på aktiviteten som språkinlärning, låter barnen producera istället för att reproducera, lyssnar, upprepar och bekräftar de ljud barnen gör, spelar in och ger direkt återkoppling samt låter barnen röra sig fritt i rummet. Det empiriska materialet i den kvalitativa forskningsmetoden jag valt utgår från filmade observationer samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger. Studien grundar sig på det sociokulturella perspektivet. Resultatet har analyserats utifrån ett kvalitativt perspektiv. Studien visar att pedagogens syfte och förhållningssätt spelar en avgörande roll för barnens skapande och kreativitet. När barnen är producenter påverkar det pedagogens roll både vad gäller att lyssna in det som händer i barngruppen och hur ledarrollen formas. Vidare visar studien att pedagogen genom att filma och direkt återkoppla till barnen skapar en kreativ process där barnen är delaktiga. Barnens material kan sedan användas till att återkoppla och reflektera kring verksamheten. Filmerna kan även utgöra ett verktyg för att se barnens och pedagogens proximala utvecklingszon.

Vi har erfarit att barn kritiserat val av sånger i förskolan och att de uttryckt ett ointresse för några av de traditionella sångerna. Barnens perspektiv är både utifrån förskolans läroplan och tidigare forskning viktigt att utgå ifrån och ta i beaktande. Dock är barnens perspektiv kring musik och sång sällan i fokus bland den tidigare forskningen. Syftet med denna studie är att utifrån ett musikdidaktiskt perspektiv, undersöka och analysera barns uppfattningar om reproducerade sånger och av barnen producerade sånger samt eventuellt samband mellan dessa. Det teoretiska perspektivet är, som det framkommer i syftet, ett musikdidaktiskt perspektiv vilket både rymmer det musikaliska och det didaktiska innehållet. Studien utgår från kvalitativ metod och genomförs med nio barn från en förskola. Barnen får uttrycka sina perspektiv kring sång och sången i förskolan genom samtal men även genom producerande av nya sånger. Resultatet och analysen visar att barnen lyssnar in och värderar olika ljudintryck och att olika delar i en sång har betydelse för dem. Olika innehåll och teman, som djur, fantasifullhet, framträdande, rim, spännande och ”förbjudna” ord, framkommer också som mer intressant eller viktigt. Barnen väver även in mycket reproducerande fenomen i det de själva producerar, ofta i form av karaktärer och personer men även färdiga rytmer.

<p>Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd på en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillåten kopiering av källor på Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lärarna på en utvald högstadieskola i Sverige år 2005. För att uppnå syftet genomförde jag en gruppenkät där 34 lärare deltog och valet av gruppenkäten stod på att den ofta är bruklig inom verksamheter som skolan där flera är samlade och lättare kan nås med ett frågeformulär. Enkätens frågor undersökte förekomsten av, misstänkta eller bevisade, fall av otillåten kopiering och användning av Internetkällor där eleven har haft avsikt att fuska åren 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk på skolan eller kommunen under samma period, hur lärarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lärarna själva känner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkäten lärarnas förslag på hur fuskhanteringen skulle kunna förbättras, i de fall där de anser att den brustit, inför framtiden. Som referensmaterial hade jag två vetenskapliga undersökningar att ställa mina resultat emot, den ena genomfördes med hjälp av både enkät- och intervjumetoden på ett svenskt Universitet, där 25 lärare och 40 studenter deltog, medan den andra var en enkätundersökning som genomfördes med 1000 högstadie- och gymnasielärare runt om i landet. Mitt val av metod är kvantitativ i och med gruppenkäten och den valdes med flertalet jämförbara svar som vinst, men den är också kvalitativ eftersom enkäten rymmer ett visst antal öppna frågor där jag lämnat, mer eller mindre, fritt för informanten att svara utifrån sin stånds- eller synpunkt. Dessa frågor togs fram för att komma så nära hur lärarna ser på skolans verklighet som möjligt. Resultatet visade bland annat att 31 stycken lärare aldrig hade sett något styrdokument som behandlar denna typ av fusk trots att ganska många av informanterna uttryckte just detta behov, att 32 stycken lärare inte hade genomgått någon utbildning som förberett dem för denna typ av fusk och att de 2 som genomgått utbildningen funnit den användbar samt att 21 stycken lärare under perioden misstänkt att deras elever fuskat på detta sätt. Undersökningen visar vidare att 3 stycken lärare var nöjda, 15 var missnöjda och att 16 inte visste hur fusket hanterades idag samt att 28 stycken lärare kände att deras kunskaper i ämnet var otillräckliga mot 5 som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper. Av de som kände att deras kunskaper var otillräckliga saknade en klar majoritet framförallt kunskaper i hur man söker efter originaltexten på Internet och på andra plats efterlystes kunskaper i hur man kan arbeta förebyggande för att undvika fusk av det här slaget. Att varken utbildning eller styrdokument erbjuds lärarna är ganska märkligt när så många informanter efterlyser dem och när fusket verkar vara så omfångsrikt och problematiskt, men vad som är ännu mer märkligt är att av de lärare som kände att deras kunskaper var otillräckliga och som efterlyste kunskaper i hur man eftersöker originalkällor på Internet, tenderade ändå 71 % av dessa att spendera sin tid med att söka just texterna i kampen mot fusket, något som ingen av de informanter som kände att deras kunskaper var tillräckliga tenderade att göra. Detta valde de med otillräckliga kunskaper alltså istället för att arbeta förebyggande genom att välja bort de uppgifter som möjliggör elevers reproducerande av texter. Den tid som avsätts för kontroll av uppgifter borde istället avsättas på att ta fram mer varierande, stimulerande och reflekterande skrivuppgifter för eleverna, anser jag, för vad fusket trots allt gör är ju att blottlägga vår oförmåga att tänka i nya banor som pedagoger.</p>

Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd på en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillåten kopiering av källor på Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lärarna på en utvald högstadieskola i Sverige år 2005. För att uppnå syftet genomförde jag en gruppenkät där 34 lärare deltog och valet av gruppenkäten stod på att den ofta är bruklig inom verksamheter som skolan där flera är samlade och lättare kan nås med ett frågeformulär. Enkätens frågor undersökte förekomsten av, misstänkta eller bevisade, fall av otillåten kopiering och användning av Internetkällor där eleven har haft avsikt att fuska åren 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk på skolan eller kommunen under samma period, hur lärarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lärarna själva känner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkäten lärarnas förslag på hur fuskhanteringen skulle kunna förbättras, i de fall där de anser att den brustit, inför framtiden. Som referensmaterial hade jag två vetenskapliga undersökningar att ställa mina resultat emot, den ena genomfördes med hjälp av både enkät- och intervjumetoden på ett svenskt Universitet, där 25 lärare och 40 studenter deltog, medan den andra var en enkätundersökning som genomfördes med 1000 högstadie- och gymnasielärare runt om i landet. Mitt val av metod är kvantitativ i och med gruppenkäten och den valdes med flertalet jämförbara svar som vinst, men den är också kvalitativ eftersom enkäten rymmer ett visst antal öppna frågor där jag lämnat, mer eller mindre, fritt för informanten att svara utifrån sin stånds- eller synpunkt. Dessa frågor togs fram för att komma så nära hur lärarna ser på skolans verklighet som möjligt. Resultatet visade bland annat att 31 stycken lärare aldrig hade sett något styrdokument som behandlar denna typ av fusk trots att ganska många av informanterna uttryckte just detta behov, att 32 stycken lärare inte hade genomgått någon utbildning som förberett dem för denna typ av fusk och att de 2 som genomgått utbildningen funnit den användbar samt att 21 stycken lärare under perioden misstänkt att deras elever fuskat på detta sätt. Undersökningen visar vidare att 3 stycken lärare var nöjda, 15 var missnöjda och att 16 inte visste hur fusket hanterades idag samt att 28 stycken lärare kände att deras kunskaper i ämnet var otillräckliga mot 5 som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper. Av de som kände att deras kunskaper var otillräckliga saknade en klar majoritet framförallt kunskaper i hur man söker efter originaltexten på Internet och på andra plats efterlystes kunskaper i hur man kan arbeta förebyggande för att undvika fusk av det här slaget. Att varken utbildning eller styrdokument erbjuds lärarna är ganska märkligt när så många informanter efterlyser dem och när fusket verkar vara så omfångsrikt och problematiskt, men vad som är ännu mer märkligt är att av de lärare som kände att deras kunskaper var otillräckliga och som efterlyste kunskaper i hur man eftersöker originalkällor på Internet, tenderade ändå 71 % av dessa att spendera sin tid med att söka just texterna i kampen mot fusket, något som ingen av de informanter som kände att deras kunskaper var tillräckliga tenderade att göra. Detta valde de med otillräckliga kunskaper alltså istället för att arbeta förebyggande genom att välja bort de uppgifter som möjliggör elevers reproducerande av texter. Den tid som avsätts för kontroll av uppgifter borde istället avsättas på att ta fram mer varierande, stimulerande och reflekterande skrivuppgifter för eleverna, anser jag, för vad fusket trots allt gör är ju att blottlägga vår oförmåga att tänka i nya banor som pedagoger.