Vi är alla olika och har olika behov och förutsättningar. Men vi har alla rätt till en likvärdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. Lärarna på en skola i Västsverige kände i takt med att klassen växte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla där de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjälp av aktionsforskning valde lärarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrån deras förutsättningar och behov. Empirin samlades in genom observationer och dagboksanteckningar, vilket sedan analyserades med Libergs (2005) olika kategorier på deltagande. Studiens centrala slutsats är att elevernas deltagande är mer aktivt då läraren tar en mer passiv roll. Då eleverna bygger sitt deltagande på egna erfarenheter och intressen infinner ett större engagemang hos eleverna vilket även genererar en större glädje i gruppen.

<p>Den här studien har som syfte att undersöka de yngsta barnens samspel för de barn som ännu inte har ett verbalt språk. Studien har genomförts med videoobservationer och löpande protokoll för att få syn på vad som händer i samspelet mellan barnen. Det som väckte intresset för denna studie var att de yngsta barnen i en grupp på förskolan oftast inte ser ut att leka med någon eller vara i en aktivitet med andra utan att de mestadels ”flyter” omkring i gruppen. Det har i den här studien visats motsatsen av det som till en början ses som en ostrukturerad lek snarare är samspel och lek mellan barnen.</p><p>I tidigare småbarnsforskning anses att det inte förekom något samspel för barn före tre års ålder utan det har hävdats att härmandet är det beteende som var det mest framträdande hos barn i den åldern. Resultatet i den här undersökningen visar på det motsatta förhållandet nämligen att de centrala uttrycken i barns samspel är att de härmar och imiterar varandra när de leker och samspelar med andra barn. Resultatet visar även att samspelen varierar i tid men även olika faser under samspelets gång. Samspel uppkommer oftast av en anledning som t.ex. en leksak eller ett aktivt barn. Det som kan hålla samspelet vid liv kan vara skratt, blickar och ord. För att ett samspel ska avbrytas behövs det oftast inte mycket, det kan vara att samspelet inte bekräftas av en kamrat eller en pedagog kommer och bryter eller att någon ramlar i en springlek.</p><p>De yngsta barnen som även kallas <em>toddlare </em>samspelar med varandra och detta sociala samspel består av olika rutiner och strukturer som bildar deras egen så kallade <em>toddlarkultur. </em>Den mest framträdande i toddlarkulturen är de yngsta barnens umgänge med kamrater och deras kroppsrörelser. Barnen som vistas tillsammans under många år i t.ex. en grupp på förskolan deltar i en så kallad <em>kamratkultur</em>. Med det menas att barnen är en del av den kulturen som skapas på förskolan och att de lär sig att tolka andras men även sina egna sociala positioner. Genom att barnen vistas på förskolan tillsammans med jämnåriga kamrater lär de sig i leken att fungera tillsammans med andra. Därför anses leken vara en viktig del i barnens verksamhet. Även pedagogens roll i barnens vistelse i förskolan är av stor betydelse och även pedagogernas medvetenhet om samspelets betydelse för barnets sociala utveckling.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Nyckelord: <em>Förskola, Härma/Imitera, Kamratkultur, Lek, Samspel, Toddlare .</em></p>

Den här studien har som syfte att undersöka de yngsta barnens samspel för de barn som ännu inte har ett verbalt språk. Studien har genomförts med videoobservationer och löpande protokoll för att få syn på vad som händer i samspelet mellan barnen. Det som väckte intresset för denna studie var att de yngsta barnen i en grupp på förskolan oftast inte ser ut att leka med någon eller vara i en aktivitet med andra utan att de mestadels ”flyter” omkring i gruppen. Det har i den här studien visats motsatsen av det som till en början ses som en ostrukturerad lek snarare är samspel och lek mellan barnen. I tidigare småbarnsforskning anses att det inte förekom något samspel för barn före tre års ålder utan det har hävdats att härmandet är det beteende som var det mest framträdande hos barn i den åldern. Resultatet i den här undersökningen visar på det motsatta förhållandet nämligen att de centrala uttrycken i barns samspel är att de härmar och imiterar varandra när de leker och samspelar med andra barn. Resultatet visar även att samspelen varierar i tid men även olika faser under samspelets gång. Samspel uppkommer oftast av en anledning som t.ex. en leksak eller ett aktivt barn. Det som kan hålla samspelet vid liv kan vara skratt, blickar och ord. För att ett samspel ska avbrytas behövs det oftast inte mycket, det kan vara att samspelet inte bekräftas av en kamrat eller en pedagog kommer och bryter eller att någon ramlar i en springlek. De yngsta barnen som även kallas toddlare samspelar med varandra och detta sociala samspel består av olika rutiner och strukturer som bildar deras egen så kallade toddlarkultur. Den mest framträdande i toddlarkulturen är de yngsta barnens umgänge med kamrater och deras kroppsrörelser. Barnen som vistas tillsammans under många år i t.ex. en grupp på förskolan deltar i en så kallad kamratkultur. Med det menas att barnen är en del av den kulturen som skapas på förskolan och att de lär sig att tolka andras men även sina egna sociala positioner. Genom att barnen vistas på förskolan tillsammans med jämnåriga kamrater lär de sig i leken att fungera tillsammans med andra. Därför anses leken vara en viktig del i barnens verksamhet. Även pedagogens roll i barnens vistelse i förskolan är av stor betydelse och även pedagogernas medvetenhet om samspelets betydelse för barnets sociala utveckling.           Nyckelord: Förskola, Härma/Imitera, Kamratkultur, Lek, Samspel, Toddlare .

Background: Achieving an abnormal return on your investment is something investors are trying to achieve. A lot of attempts have been made to try and find an investment strategy that always generates abnormal returns, although none has been proven to be absolute. Efficient Market Hypothesis (EMH) proponents argue that when it comes to public available information, one could not get an abnormal advantage of this information. Behavioural Finance (BF) proponents however argue that there may still be possible for this due to human psychology. For markets to have the best possibilities for being efficient, it must be a large and competitive market where information transfers rapidly. When analysing aspects necessary for earning abnormal return for outsiders, there are indications that these aspects does exist and it might be profitable to mimic the insiders operating in the Swedish large-cap bank sector. The large-cap bank sector contains of Svenska Handelsbanken (SHB), Nordea, Swedbank and Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Purpose: The purpose of this thesis is to explore whether there exist an opportunity in the Swedish bank sector for outsiders to earn abnormal return based on insiders’ transactions. In the process an indirect test will be made to see if the semi-strong form of efficiency holds for the Swedish bank sector. Method: Observing the movements on the market when the information about insider trading becomes public. The results are tested for both statistical significance and economical significance. Conclusion: The purpose of this study was to try and determine whether or not outsiders could mimic the insider’s transactions in order to earn abnormal return in the Swedish bank sector. However, based on this study this seems not to be possible in the overall sector. The signs that indicated that this would be possible for the Swedish large-cap banks turned out to be false. The result that showed statistical difference from zero was negative and it was therefore concluded that the insider did not predict the future very well. This leads to the conclusion that there are stronger factors than the sign of insiders’ transactions determine the future stock price. Since the insiders could not predict the future stock prices, any attempt from outsiders to try to exploit their information would not be beneficial. This resulted in the BF assumptions of under- and overreaction in the price did not occur in this study and instead the results turned out to be in line with the EMH description of semi-strong markets. / Bakgrund: Att uppnå överavkastning på sin investering är något investerare ständigt försöker uppnå. Många försök har gjorts för att försöka hitta en investeringsstrategi som alltid genererar överavkastningen, dock har inga gjorts som visat sig vara kontinuerliga. Den Effektiva Marknads Hypotesens förespråkare hävdar att när det gäller offentligt tillgänglig information kan man inte få onormal fördel av detta. Dock hävdar förespråkare för Behavioural Finance att detta fortfarande kan vara möjligt och att detta beror delvis på mänsklig psykologi. För att marknader ska ha de bästa möjligheterna för att vara effektiv, måste de vara stora och konkurrenskraftiga där information överförs snabbt. När man analyserar vissa aspekter som är nödvändiga för att tjäna överavkastningen för utomstående, verkar det finnas tecken på att detta skulle kunna vara möjligt genom att imitera insynshandel i den Svenska large-cap bank sektorn. Sektorn består av Handelsbanken (SHB), Nordea, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Syfte: Är att undersöka om det finns en möjlighet för utomstående att få överavkastningen baserad på insynspersonernas transaktioner. I processen görs ett indirekt test för att se om den Svenska banksektorn uppnår semi-stark effektivitet. Metod: Observera rörelserna på marknaden när information om insynshandel blev allmänt. Resultatet testas för både statistisk och ekonomisk signifikans. Slutsats: Syftet med denna studie var att försöka avgöra huruvida utomstående kunde imitera insynspersonernas transaktioner för att tjäna onormal avkastning i den Svenska banksektorn. Baserat på denna studie verkar detta inte vara möjligt i den totala sektorn. De tecken som indikerade att detta skulle vara möjligt för visade sig vara falskt. Resultatet som visade statistisk skillnad från noll var negativt och därför drogs slutsatsen att insynspersonerna inte kunde förutsäga framtiden särskilt väl. Detta leder till slutsatsen att det finns starkare faktorer än insynspersoners transaktioner som avgör framtida aktiekurser. Eftersom insynspersoner inte kunde förutse de framtida aktiekurserna, skulle varje försök från en utomstående att försöka utnyttja detta inte vara fördelaktigt. Detta resulterade i fenomenet av under- och överreaktioner som BF förespråkade, inte förekom i denna studie. Istället visade resultatet sig vara i linje med EMH beskrivningen av semi-starka marknader.