• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"Det tar tid att skriva" : En undersökning om hur några elever i läs- och skrivsvårigheter hanterar skrivuppgifter i gymnasieskolan / "It takes time to write" : A study on how students with reading and writing difficulties handle essays in upper secondary school

Sjödin, Elisabeth January 2015 (has links)
Dagens samhälle ställer allt högre krav på hög utbildning och därmed hög läs- och skrivförmåga. Det är skolans ansvar att varje elev får förutsättningar för att delta i samhällsliv och arbetsliv. Det ställer ökade krav på läs- och skrivsvårigheter hos elever.  Syftet med denna studie är att studera hur elever i läs- och skrivsvårigheter beskriver att de hanterar större skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Hur gör de för att lyckas? Fokus är elevernas berättelse. Som metodansats har hermeneutik valts. Datainsamlingsmetod är semistrukturerade intervjuer. Sex informanter från olika program, både teoretiska och praktiska, har intervjuats. Resultatet visar att elever får mycket hjälp av kamrater, lärare och speciallärare, men även av anhöriga. En del av studiens teoridel bekräftas, men eftersom denna studie tar upp hur elever beskriver sina strategier, kommer delvis en ny bild fram. Vad lärare kan göra är främst att ge stöttning i olika delar i skrivprocessen. Tydlig struktur på uppgiften och frågeställningar som ger struktur är några exempel.
2

Grundskollärares syn på skrivuppgifter : En intervjustudie om grundskollärares erfarenheter av arbetet med skrivande och skrivuppgifter

Johansson, Nadja, Älvebratt, Linn January 2018 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka hur grundskollärare arbetar med skrivande och skrivuppgifter på lågstadiet. Detta undersöker vi genom kvalitativa intervjuer med sex stycken grundskolelärare som undervisar i F-3 i svenska. Under intervjuerna ställer vi samma frågor till samtliga lärare, genom detta kan vi sedan analysera och jämföra den data som vi får på ett rättvist sätt. Vid analysen av vår data använder vi oss av den tematiska innehållsanalysen för att analysera och så att resultatet blir så tydligt som möjligt. Dessa intervjuer visar att alla lärare tar hänsyn till elevernas aktuella intressen och kunskaper vid utformandet av skrivuppgifter. Samtliga lärare tar hänsyn till elevernas olika förkunskaper och anpassar undervisningen till de olika nivåerna som eleverna ligger på. Vidare visar resultatet att ett övervägande antal av lärarna väljer att arbeta med skrivuppgifter på samma sätt med alla uppgifter. Detta gör att eleverna känner sig trygga i arbetssättet och kan fokusera mer på själva uppgiften än på strukturen runt omkring den. Resultatet visar även att det är viktigt att elevernas texter har en mottagare så skrivandet blir mer verklighetsförankrat för eleverna, genom detta blir skrivandet mer betydelsefullt än om texten endast stannar hos läraren. Genom denna studie har vi funnit flera faktorer som påverkar arbetet kring skrivuppgifter, bland annat elevgruppens nivåer, arbetslagets sätt att arbeta, resurser från skolan samt lärarnas egna tolkningar av LGR 11 och dess kunskapskrav.
3

”Palla göra något svårt” : En undersökning av elevers resonemang vid valet av skrivuppgift på nationella provet i Svenska B

Shahsavar, Negin January 2011 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift på nationella provet i svenska B. Vad är viktigast när de gör sitt val och vad får detta för skrivpedagogiska konsekvenser? Könsmässiga skillnader i elevernas resonemang tas också upp och diskuteras. De teoretiska utgångspunkterna belyser elevers skrivande på gymnasiet och deras inställning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas. Underlaget för undersökningen utgörs av en enkät som genomfördes bland 138 elever i åk 2 och 3 på en gymnasieskola i en liten svensk stad. Enkäten består av två delar. Eleverna har först fått rangordna olika alternativ efter vad de tycker är viktigast när de väljer uppgift på nationella provet och kommentera denna rangordning. Därefter har de fått välja mellan ett antal fiktiva uppgifter och motivera detta val. Undersökningens resultat visar att eleverna är mycket betygsorienterade när de väljer uppgift. Det är också viktigt för eleverna att uppgiften möjliggör en anknytning till egna erfarenheter och till ett mer personligt och fritt skrivande. De anser att uppgiftstypen krönika passar detta bäst. Artikeln och krönikan är de mest populära uppgifterna i enkätundersökningen, medan manusuppgiften är minst populär. Krönikan tycks på grund av sina mer personliga drag därmed ha tagit över de nu avlägsnade berättande uppgifternas popularitet. Det har också framkommit att de fiktiva kontexter som anges i de olika uppgifterna på nationella provet, i många fall avgör elevernas val. Situation och mottagare tycks följaktligen betyda mycket för eleverna i deras textproduktion medan genreangivelser har relativt liten betydelse.
4

Legitimering av diskursiva skrivuppgifter i läroböcker : En kvalitativ studie om fyra läroböckers legitimeringar av skrivuppgifter i ämnet svenska på högstadiet

Eriksson, Alexander, Wilson, Daniel January 2024 (has links)
Abstract: I denna uppsats analyseras skrivuppgifter i fyra läroböcker i ämnet svenska på högstadiet. Syftet med uppsatsen är att visa på hur och på vilket sätt diskursiva skrivuppgifter legitimeras i fyra undersökta läroböcker. Debatten om läromedel har de senaste blivit alltmer aktuell. Detta märks dels på de statliga utredningar som genomförts samt det lagförslag som regeringen nyligen lagt fram om stärkt tillgång till läromedel (Prop. 2023/24:21). Regeringen framhåller att ökad tillgång på läromedel i skolan kommer bidra till en god kunskapsutveckling och ökad likvärdighet. En god kunskapsutveckling och ökad likvärdighet förutsätter att yrkesverksamma lärare förstå hur och varför skrivuppgifterna legitimeras i läroboken. Det blir därför viktigt att analysera och förstå hur och varför en diskursiv skrivuppgift i en lärobok legitimeras. Uppsatsen utgår från en socialkonstruktivistisk syn på språket och använder Theo van Leeuwens teoretiska ramverk om legitimering. Av resultatet framgår att läroböckerna använder sig av olika typer av legitimeringar i skrivuppgifterna. Auktoritetslegitimering sker i hög utsträckning och i kombination med rationalitetslegitimering och morallegitimering. Den höga frekvensen av auktoritetslegitimering kopplas till det nära förhållandet till skolans styrdokument. Läroböckerna ger uttryck för det kompensatoriska inslaget genom användning av rationalitetslegitimering. Slutligen återfinns morallegitimering i form av abstraktioner vilket visar på en ansats att återge skrivuppgifter med autenticitet och förberedelse för livet efter skolan.
5

De skolrelaterade texttypernas skrivuppgifter och deras samband med det nationella provet / Writing tasks of school-related text types and their relation with the national exam

Pettersson, Eleonor January 2022 (has links)
By combining qualitative and quantitative methods, this study investigates which writing tasks Swedish as a second language teachers use in their teaching of the different school-related text types, how they justify their choices and adaptations of the writing task, and whether any connections can be seen to the national tests in Swedish as a second language writing tasks. The material used is survey responses and previous national tests whose results are then analysed through theories, such as genre pedagogy and Ivanic writing discourses to answer these questions. Previous research shows how factors such as writing task design and real readers can contribute to writing development in students. Previous research also shows how to work with text types in a language development way and how writing instruction is influenced by teachers' writing discourses. This paper shows from the survey responses that a trend among writing tasks in the different text types can be seen and how 8 out of 10 can be linked to previous national tests in Swedish as a second language. The results show that the teachers' reasons for their choice of writing tasks could be linked to previous national tests, to their suitability in writing the text type and the teacher's writing discourse. The teachers' adaptations of the writing tasks have been more about their way of working than the design of the writing task, but adaptations such as simplified language and adapted language have been mentioned. These results are important because they indicate how established genre pedagogy and its circular model have become in Swedish as a second language teaching and how much influence the national test in Swedish as a second language has on the teachers' choice of writing tasks in the different text types.

Page generated in 0.0638 seconds