I denna studie har fyra svenskläromedel för gymnasiet studerats i syfte att kartlägga hur olika medier framställs. Utrymmet de ges, konstruktionen av medierna och deras konkurrerande samspel har stått i fokus. En kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ brukstextanalys kombinerades för att uppnå syftet med studien och ett medieekologiskt perspektiv har applicerats när resultaten diskuterats. Resultatet visar att svenskämnets traditioner har ett starkt fäste i läromedlen och att text och muntlig kommunikation ges det största utrymmet i samtliga böcker. Konkurrensen är tydlig och de övriga medierna utgör endast 11 % av böckernas gemensamma utrymme. Det är dessa 11 % som analyserats på djupet. Medierna framställs på mycket varierande sätt om än många av medierna inkluderas utan att avhandlas som ett eget ämnesinnehåll. I regel framställs de analyserade medierna som avhängiga av traditions-medierna – texten och den muntliga kommunikationen. Inkluderingen av de analyserade medierna sker ofta med koppling till textproduktion, textläsning eller muntlig framställning av olika slag.

I denna studie undersöks om det finns skillnader mellan programinriktade svenskläromedel, i avseendet hur uppgifterna i svenskläromedlen är utformade. Mer specifikt undersöks skrivuppgifter i svenskläromedel ämnade för yrkesförberedande program, högskoleförberedande program och alla gymnasieprogram. Genom att genomföra en kvantitativ datainsamling av skrivuppgifter i 15 olika programinriktade svenskläromedel fann studien att läromedel ämnade för yrkesförberedande program oftare innehöll skrivuppgifter som förväntade sig skrivande i form av återberättande eller refererande karaktär. Studien fann också att läromedel ämnade för högskoleförberedande program oftare innehöll skrivuppgifter som förväntade sig skrivande i form av resonerande, diskuterande, problematiserande, utredande, analyserande och förklarande karaktär. Utformningen på dessa uppgifter visade också att uppgifter i läromedel ämnade för yrkesförberedande program var färre och kortare än uppgifterna i läromedel ämnade för högskoleförberedande program. Mot den bakgrunden kan slutsatsen också dras att den tänkta läsaren i läromedel ämnade för yrkesförberedande program förväntas vara återberättande medan den tänkta läsaren i läromedel ämnade för högskoleförberande program förväntas vara analyserande.