Flickorna i skolan har visat sig ha ett mindre intresse och engagemang till skolämnet teknik än pojkarna. Ute i samhället är det fler män än kvinnor som har yrken som har med teknik att göra och ser man på de gymnasieprogram vi har i Sverige som har en inriktning till teknik lyser flickorna med sin frånvaro. Normen vi har i Sverige pekar på att teknik tillhör männen/pojkarna. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur genus synliggörs i läromedelsböcker i teknik och forskningsfrågorna är: hur presenteras kvinnligt och manligt i bilder i teknikläromedel? På vilket sätt dementerar eller bekräftar bilderna i teknikläromedel normerna i samhället? För att besvara forskningsfrågorna har vi använt oss av en semiotisk analysmetod, genusperspektivet och socialkonstruktivismen. Vårt resultat visar att de bilder som finns i tre utvalda teknikläromedel till stor del bekräftar den norm som finns i samhället, teknik tillhör män. Männen får både större utrymme i teknikläromedelsböckerna och när kvinnor/flickor syns på bilderna är de inte i fokus eller utför sällan något tekniskt. Vidare forskning hade kunnat vara att skapa ett läromedel i teknik som går emot de normer som finns i samhället och ger flickor och kvinnor mer plats, så att båda könen får lika stort utrymme. Med utgångspunkt i detta hade det varit intressant att jämföra olika skolklasser som använder de läromedel som finns idag kontra med detta nya läromedel för att se om det påverkar eleverna och deras intresse till ämnet teknik.

<p>Denna textanalys är en undersökning av två läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen påbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. </p><p>Mitt resultat i denna undersökning visar på att Bonniers Teknik bäst anpassar sig för att inkludera båda könen i undervisningen. Texten i läromedlet uppvisar stor variation i arbetssätt och anpassning till läsaren. Den exkluderar inte något perspektiv utan ger en jämställd bild av vad teknik innebär.</p>

Denna textanalys är en undersökning av två läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen påbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. Mitt resultat i denna undersökning visar på att Bonniers Teknik bäst anpassar sig för att inkludera båda könen i undervisningen. Texten i läromedlet uppvisar stor variation i arbetssätt och anpassning till läsaren. Den exkluderar inte något perspektiv utan ger en jämställd bild av vad teknik innebär.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka roller som tilldelas flickor/kvinnor och män/pojkar i bilder i läromedel i teknik för mellanstadiet och hur det påverkar konnotationer som skulle kunna uppkomma ur ett normkritiskt perspektiv. Med utgångspunkt i att bilder kan påverka normer och att Skolverket tydligt instruerat att vissa normer ska utmanas har bilder i två läromedel i teknik granskats. Via en förfrågan på Facebook framkom att Boken om teknik och PULS Teknik 4–6 var de vanligast använda läromedlen av de svarande. Ur dessa läromedel valdes två bilder från varje bok som analyserades via semiotisk metod. Bilder från böckerna analyserades med hjälp av ett semiotiskt analysramverk, som delar in analysen i fyra kategorier som berör inre- och yttre kontext samt denotativ- och konnotativ nivå.      Undersökningen visar att bilder i läromedel i teknik för mellanstadiet både har normbrytande och normuppehållande tecken. De varierar i grad ifrån att visa aktiva, självständiga flickor till allvetande mainsplainande män. De konnotationer som skulle kunna uppkomma ifrån dessa går ifrån att flickor kan identifiera sig med teknik till att teknik är en historiskt manlig domän. / The purpose of this essay is to investigate the roles assigned to girls/women and men/boys in educational materials in the technology subject in grades 4-6 and how it affects connotations that could arise from a norm critical perspective. Because images can affect norms and that the National Agency for Educations clearly instructs that certain norms should be challenged, pictures in two teaching materials in technology have been examined. Through an inquiry on Facebook, it was found that Boken om teknik and PULS Teknik 4-6 were the most commonly used teaching materials according to the respondents. Images from the books were analyzed using a semiotic analysis framework, which divides the analysis into four categories that concern internal and external contexts and denotative and connotative levels.      The results show that images in teaching materials in middle school technology have both norm breaking and norm detaining signs. They vary in extent from showing active, independent girls to all-knowing mansplaining men. The connotations that could arise from these goes from those that girls could identify with technology to technology as a historical male domain.