Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i f-3 beskriver sitt arbete medhållbar utveckling i sin egen undervisning i de olika So-ämnena, samt attundersöka lärares attityder och innebörder till begreppet hållbar utveckling ochderas uppfattning om sin undervisning med detta innehåll. Metoden som användesför att besvara studiens frågeställningar var kvalitativa intervjuer och genomfördesgenom att intervjua sex stycken lärare. Det insamlade materialet analyserades meden fenomenografisk analys utifrån ett hermeneutiska perspektiv.Resultatet som framkom av studien var att alla informanterna ansåg att hållbarutveckling var ett väldigt viktigt begrepp att arbeta med och till viss del ävenämnesövergripande. Utifrån resultatet framkom det att informanterna arbetade medhållbar utveckling i undervisningen utifrån samma innehåll och det utfördes i storadrag på liknande sätt. Det framkom att även fast många var intresserade av ämnethållbar utveckling så skedde en stor del av undervisningen kring hållbar utvecklingpå grund av att det har kommit in på ett tydligare och bredare sätt i läroplanen. / <p>SO</p>

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur omställningen från undervisning i skolan till digital distansundervisning har sett ut och sedan applicera det på SO-ämnet. Detta kommer göras genom att se hur lärare utformar undervisningen, vad den digitala kompetensen har för betydelse, vad det finns positiv och negativt med distansundervisning och hur de sociala aspekterna påverkat elever. Genom olika databaser har vi funnit vetenskapliga texter från flera olika länder. Forskning vi har funnit har lyft fram flera olika aspekter lärare bör ha i åtanke vid distansundervisning samt hur viktig kommunikation är för lärande. Det vi har kommit fram till visar att omställningen har varit väldigt lik runt om i världen men dålig digital infrastruktur, bristande kommunikation och social deprivation har påverkat lärandet negativt. I vår framtida profession tar vi med oss detta då det kan bli aktuellt med digital distansundervisning då pandemier kan återkomma.

The purpose of this study was to examine the relationship between two concepts, language development/language acquisition and inclusion. We examined a number of different articles and different studies made by different scientists, with the purpose of examining whether or not the two concepts in fact actually had a scientific relationship. Furthermore this text is written with a background in the subject of social science and therefore most if not all results and conclusions will have a connection to social studies/science. The method used consisted mainly of doing systematic research as well as evaluating a variety of sources found on different databases such as, Libseach, SwePub, ERC etc. In the results section of this text we present the results of what we accumulated while reading different reports and theses. The results include among other things different perspectives that were commonly mentioned in a lot of different reports and theses such as the sociocultural perspective, approaches to language development and subject concepts. The final part of this text is a discussion and a conclusion, where conclusions are drawn from the results and we discuss possible problems with the method used as well as what can be done in order to further investigate this subject.

Syftet med föreliggande studien är att fördjupa kunskapen om hur F-3 lärare resonerar kring att undervisa om källkritik i SO-ämnet. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats med ett pragmatiskt perspektiv. Genomförandet sker med semistrukturerade intervjuer med fem F-3 lärare. Där F-3 lärarnas resonemang om källkritik i undervisningen för årskurs F-3 inom So-ämnet lyfts. Resultatet identifierar hur F-3 lärare resonerar för att utveckla elevers källkritiska förmåga, vilket innehåll de väljer att använda i sin undervisning om källkritik och vilka metoder som används för att utveckla elevers källkritik gentemot källors tillförlitlighet. Slutsatser visar på F-3 lärares upplevelser kring vikten av den källkritiska undervisningen och de möjligheter som elevers källkritiska förmåga medför.