I den här studien undersöks hur arkeologi framställs i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgångspunkter dels i att det arkeologiska fältet populariseras när det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrån institutionella diskursiva praktiker. Centralt är att relationen mellan nuet och det förflutna får effekter för synen på samhället och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjälp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstädernas dagspress under det gångna året. Båda institutionerna, tidningarna samt arkeologfältet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom då hotet mot kulturarvet står i fokus då tongångarna blir mer inriktade på konservativa värden såsom bevarande och beskyddande. Både de liberala och konservativa diskurserna reproducerar en icke-problematiserande syn på det förflutna och dagens förhållanden och får därför ideologiska bäringar. Studien ser en avsaknad av alternativa förklaringar – motbilder – som istället för att legitimera ifrågasätter gängse uppfattningar om både det samtida och förhistoriska samhället.

<p>Författaren har bytt namn till Jakob Starlander.</p>