<p>In recent decades, public relations and news management have become increasingly important in organizations’ communication efforts. This thesis aims to show how the Kalmar municipality works with this type of strategic communication to build the Kalmar brand and how their communication efforts can be improved. The thesis is mainly based on theories concerning Public relations and News Management but also the medias impact on forming opinion. An important issue throughout the thesis is that all theories must be related to the fact that the study concerns an organization in the public sector and the obligations that comes with that fact. To get insight into how the Kalmar municipality works, a number of qualitative interviews have been used. The interviews were conducted with representatives from both Kalmar municipality, and from the local press in order to create a comprehensive picture of the problem area. The results have shown that there are flaws in the way Kalmar municipality work with PR and News Management. Changes that would improve their situation are such as a closer relations to the press, focus more energy on understanding how the media organization work and how they value news and a more structured internal communication in order to give a common outward picture of the city of Kalmar.</p>

In recent decades, public relations and news management have become increasingly important in organizations’ communication efforts. This thesis aims to show how the Kalmar municipality works with this type of strategic communication to build the Kalmar brand and how their communication efforts can be improved. The thesis is mainly based on theories concerning Public relations and News Management but also the medias impact on forming opinion. An important issue throughout the thesis is that all theories must be related to the fact that the study concerns an organization in the public sector and the obligations that comes with that fact. To get insight into how the Kalmar municipality works, a number of qualitative interviews have been used. The interviews were conducted with representatives from both Kalmar municipality, and from the local press in order to create a comprehensive picture of the problem area. The results have shown that there are flaws in the way Kalmar municipality work with PR and News Management. Changes that would improve their situation are such as a closer relations to the press, focus more energy on understanding how the media organization work and how they value news and a more structured internal communication in order to give a common outward picture of the city of Kalmar.

I den här studien har det undersökts huruvida två lokaltidningar i Stockholmsförort upprätthåller en lokal bevakning. Baserat på tidigare forskning och teorier gällande lokaljournalistikens nedmontering har denna studie för avsikt att undersöka hur lokaljournalistiken ser ut i två kommuner i Stockholmsområdet. Studien är enbart representativ för de tidningar den här undersökningen omfattar, Nacka Värmdö Posten och HuddingeDirekt och det sökord som använts. Studien ska ge en överblick i hur rapporteringen ser ut i två jämnstora kommuner med avstamp i artiklar vars innehåll är av kommunbevakande karaktär. Syftet är att kunna kartlägga om det finns brister i den lokala bevakningen utifrån en hypotes om att rapporteringen är bristande och ojämn i dessa två utvalda lokaltidningar. Den valda tidsperioden för undersökningen är 1 januari 2019 till den 31 december 2019, med sökorden Nacka kommun respektive Huddinge kommun. Den kvantitativa innehållsanalysen visade att rapporteringen i Nackas lokaltidning varit något högre än i Huddinges lokaltidning under den valda tidsperioden. Vidare gjordes ett urval av de artiklar som den kvantitativa analysen gav. Därefter valdes fyra artiklar ut för vidare analys, två av dessa artiklar valde respektive tidning ut och de andra två valdes ut av studien. Av dessa kunde en kvalitativ textanalys genomföras på de fyra artiklarnas innehåll. Artiklarna bestod av två från HuddingeDirekt och två från Nacka Värmdö Posten. Denna analys visade att det även fanns en viss skillnad i det producerade innehållet från respektive tidning. Dessa skillnader är baserade på normer, värderingar och skribentens sätt att skapa relation till läsaren. Resultatet som undersökningens gav visade att det finns vissa skillnader i tidningarnas rapportering av lokal bevakning samt i innehållet i de valda artiklarna.

Huvudresultat: Resultatet visar att det huvudsakliga skälet för informanterna att ta del av nyheter är för att få direkta upplysningar om omvärlden samt att stilla nyfikenhet och allmänt intresse. Det visar sig också att nätet är den främsta kanalen för att ta del av nyheter. Nyhetsmedier är dock bara ett sätt för unga att hålla sig informerade om sin omvärld, de använder också personliga nätverk för detta, både Facebook och genom att prata med kompisar och familj. Lokala nyheter anses av vissa vara intressanta, hos andra saknas intresset helt. Igenkänning en gemensam nämnare för vad som väcker känslor och intresse hos informanterna gällande nyheter, även nyheter med dramatisk eller underhållande prägel intresserar. Det kommer fram att de unga läser nyheter på nätet annorlunda än i andra medieformer, vilket visar att nya användningsmönster för nyhetskonsumtion bildas på nätet. Analysen visar att de lokala medieproducenterna som vill intressera en yngre publik bör jobba mycket framställningen av bilder och rubriker och ge dessa en dramatisk prägel, fokusera på att skapa igenkänning mot just de yngre och vad de kan identifiera sig med, samt vara snabba med uppdateringar.

Det svenska väljarbeteendet har förändrats med åren. Allt fler byter mellan olika partier och beslutet för vart rösten hamnar tas allt senare in i valrörelsen. Medierna är medborgarnas främsta källa till information och den lokala dagstidningen är den källa som flest människor använder sig av. Då orienteringsbehovet är som störst bland medborgarna, som i samband med val, ökar mediernas makt att påverka. I denna studie var syftet att undersöka hur lokala medier gestaltar den politiska rapporteringen i samband med valrörelser, hur det journalistiska förhållningssättet såg ut och om det skett någon förändring över tid. Studien har genomförts med en kvantitativ innehållsanalys på landsortstidningarna Östgöta Correspondenten och Nya Wermlands-Tidningen med material från de två sista veckorna vid valrörelserna 2002 och 2010. Resultatet visade att det är den sakpolitiska gestaltningen och det beskrivande journalistiska förhållningssättet som dominerar den lokala politiska rapporteringen. Den spelgestaltade journalistiken ökade något mellan åren men annars var skillnaderna inte speciellt stora. / The Swedish electoral behavior has changed over the years. An increasing number of people switch between different parties and the decision for each vote is taken later and later into the election campaign. The media is the main source of information for the citizens, and the local newspaper is the source that most people use. When the need of orientation is strong among the citizens, like during the election, medias power to influence increases. In this study the purpose was to investigate how the local media framing political news during election campaigns, how the journalistic approach looked like and if there was any changes over time. The study was conducted by a quantitative content analysis of the provincial newspapers Östgöta Correspondenten and Nya Wermlands-Tidningen with material from the last two weeks of the election campaign in 2002 and 2010. The results showed that it is the issue oriented framing and the descriptive journalistic approach that dominates the local political reporting. The game framed journalism increased slightly between years, but otherwise the differences were not very large.

This thesis aims to investigate how local newspapers in Sweden frame newsstories involving asylumseekers and how the asylseekers in those stories are constructed from a postcolonial theoryperspective. Furthermore this thesis aims to analys and show the connection between the written word in the articles and a larger, social dimension where ideologies compete for cultural hegemony. To match the aims of this thesis we used a critical discourse analysis, more specificly one influenced by van Dijks socio-cognitive CDA and applied it to five articles from three different newspapers.Our analysis showed that the articles constructed the asylumseekers as Others, and created a dinstinct line between the asylumseekers and the other participants in the texts. This line, based on a constructed community including the article, the reader and some of the participants but excluding the asylumseekers, got significant meaning in the articles when the asylumseekers got identified as a homogenic social group. A perspecive coming from the constructed community and not from themselfes and therefor denying the asylsumseekers their right to define themselves.