Bakgrund: Ett gemensamt radionät har nyligen byggts och ambulans, polis och räddningstjänst ska på detta sätt kommunicera med varandra. Syfte: Syftet var att se om ett radiokommunikationssystem (RAKEL) har förändrat ambulansverksamhetens möjlighet till samverkan med ambulansenheter, polis och räddningstjänst i Stockholms län och om det förbättrat patientsäkerheten. Syftet var också att utvärdera utbildning och informationsinsatser som givits i samband med införandet av RAKEL. Metod: Ambulanspersonal arbetandes i Stockholms län som använt RAKEL fick möjlighet att besvara en enkät. Enkäten besvarades av 73 personer. Studien var en empirisk studie med prospektiv, kvantitativ jämförande design.   Resultat: Ca en fjärdedel ansåg att användarvänligheten var låg, systemet uppfattades av majoriteten som i normal till hög grad användarvänligt. Det var blandade åsikter om RAKEL underlättat samverkan över länsgränser. Samverkan med polis upplevts underlättats men samverkan med räddningstjänsten upplevts inte underlättats av RAKEL. Få ansåg att de fått tillräckligt med information. De flesta ansåg att de behövde mer utbildning. Många ansåg att systemet ökade patientsäkerheten.   Slutsats: Inför införandet av nytt kommunikationssystem behöver de tilltänkta användarna mycket information och utbildning. Rutiner för samverkan genom RAKEL behöver förtydligas. / Background: A common radionet have recently been developed to facilitate communication between ambulance, police and rescue services.   Aim: The aim was to determine whether a radio communications system (RAKEL) has changed the ambulances possibility for interaction with ambulance, police and rescue services in the county of Stockholm and if it improved patient safety. The aim was also to evaluate education and information efforts in conjunction of introduction of RAKEL.  Method: Ambulance staff working and using RAKEL in Stockholm County had the opportunity to answer a questionnaire. The questionnaire was answered by 73 people. The study was an empirical study with prospective, comparative quantitative design. Result: About a quarter felt that userfriendliness was low, the majority perceived the system normal to high degree user-friendly. There were mixed opinions regarding if RAKEL facilitated interaction between muncipalities. Interaction with the police was perceived facilitated, interaction with the emergency services was not perceived facilitated by RAKEL. A few believed they had received enough information. Most felt that they needed more training. Many felt that the system increased patient safety. Conclusion: Prior to the introduction of new communication systems the users-in-mind needs a lot of information and education. Procedures for interaction through RAKEL need clarification.

In 2008, The Swedish Armed Forces acquired the communication system Rakel solely for its co-ordination between military and civilian service. When the armed Forces at an early stage adopted the system, it was decided that Rakel should serve as the main radio communication system for some units. The acquisition of Rakel for tactical use thereby opposed its original purpose. The aim of this thesis is to examine if this decision has a rational or an organizational cause. Allison´s and Zelikow´s Rational Actor Model and Governmental Politics Model are the two models applied to the two separate sub- acquisitions of Rakel as a main communication system. The study concludes that the combination of the two models is to be preferred in order to explain the decision of the Swedish Armed Forces. The two models were employed when investigating military police units and military airbases. For the military police, the choice of using Rakel as tactical communications was explained as the political resultant of the end-users strive to use Rakel. Whereas in the airbase case, Rakel were seen as the rational choice in accordance with the intended acquisition goals.

Bakgrund: Att kunna kommunicera på ett säkert och enkelt sätt är en förutsättning för att kunna samverka och utföra en säker och snabb insats vid olycka. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av kommunikation via Rakel-systemet och kommunikationskanalen för räddningstjänst, ambulans, polis och SOS (RAPS). Metod: Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med sju specialistutbildade sjuksköterskor. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i tre kategorier; Det är frustrerande när kommunikationen inte fungerar; Systemet är en trygghet och ett hjälpmedel för ambulanssjuksköterskor; Det behövs mer utbildning och övning. Slutsats: För en bra samverkan vid omhändertagande av patienter krävs god kommunikation mellan samtliga aktörer, mer utbildning och övningar samt utveckling av befintliga rutiner och riktlinjer.

SAMMANFATTNING Ambulanssjukvården har på några decennier gått från att vara en transportorganisation till en egen specialitet inom sjuksköterskeyrket. Under början av 2000-talet utvecklades ett radiokommunikationssystem, Rakel, för samhällsinstanser som arbetar med skydd och säkerhet. Huvudmotiv bakom införandet av Rakel var att öka medborgarnas trygghet. Med systemet skulle fler liv kunna räddas samtidigt som samhällsekonomin skulle komma att gynnas, och idag används Rakel av ambulanssjukvården i alla Sveriges landsting/regioner. För ambulanssjuksköterskan är Rakel ett centralt system, då denne i sina arbetsuppgifter har hantering av kommunikationsutrustning, samverkan och ledning av sjukvårdsinsatser. Ambulanssjuksköterskan är samtidigt ansvarig för den vård som ges samt för upprätthållandet av patientsäkerheten, vilket gör det intressant att veta hur ambulanssjuksköterskorna upplever att Rakel påverkar patientsäkerheten. Kunskaperna på området tycks idag vara begränsade. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av Rakel ur ett patientsäkerhetsperspektiv. En kvalitativ intervjustudie genomfördes där tio ambulanssjuksköterskor berättade om sina upplevelser utifrån studiens syfte i semistrukturerade intervjuer. Den data som samlades in bearbetades med manifest innehållsanalys. I resultatet beskrev ambulanssjuksköterskorna hur de använde Rakel för kommunikation med larmcentralen, annan ambulanspersonal och samverkan med andra instanser. Upplevelsen var att brister fanns i kompetensen kring Rakel, vilket fick till följd att systemets fulla potential ej utnyttjades. Den utbildning och övning inom Rakel som ambulanssjuksköterskorna erhållit upplevdes som otillfredsställande och samövning med räddningstjänst, polis och akutmottagning efterfrågades. Samtliga ambulanssjuksköterskor beskrev Rakel som i grunden positivt för patientsäkerheten, där snabb och effektiv kommunikation i det vardagliga arbetet möjliggjordes. Täckningen och möjligheten att föra krypterade samtal med bevarande av sekretessen upplevdes som positivt. Ambulanssjuksköterskorna upplevde dock att patientsäkerheten kunde hotas, då utrustningen var förlegad och trasig, kompetensen var bristfällig och sekretessen hotades av att privat avsedda samtal hördes på publika talgrupper. Det framkom att ambulanssjuksköterskorna upplevde en attityd där Rakel betraktades som mindre viktigt än annan utrustning, med följd att brister i såväl kompetens som utrustning accepterades i högre utsträckning. Slutsatsen blev att ambulanssjuksköterskorna upplevde att Rakel påverkar patientsäkerheten positivt. Systemet möjliggjorde effektiv kommunikation med bibehållen sekretess mellan enheter inom ambulanssjukvården, larmcentral och samverkande instanser. Ett behov fanns dock av utbildning, övning och översyn av Rakel-utrustningen, då ambulanssjuksköterskorna ansåg att brister förelåg på dessa områden. Dessa brister upplevdes kunna hota patientsäkerheten då kommunikationen hindrades eller nådde andra mottagare än den som kommunikationen var avsedd för. Ambulanssjuksköterskorna upplevde att det fanns en utbredd attityd att Rakel inte var lika viktigt som annan utrustning, med följd att brister tolererades i högre utsträckning.

Introduktion: Dagens sjukvård består av olika vårdkedjor där larmcentralen och ambulanssjukvården utgör den första länken för många patienter. Larmcentralen ansvarar för att ta emot, hantera och prioritera nödsamtal som sedan dirigeras ut till ambulansverksamheten. God interprofessionell kommunikation är en förutsättning för att länken ska vara intakt och därmed främja en patientsäker vård. Den forskningsbrist som råder i området motiverar studiens genomförande.   Syfte: Att beskriva förutsättningar för kommunikation mellan ambulansdirigenter och ambulanspersonal utifrån ambulansdirigenters och ambulanssjuksköterskors erfarenheter.   Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Ett bekvämlighetsurval tillämpades och tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes. Analysen utgick ifrån en latent innehållsanalys i enlighet med Lundman och Hällgren Graneheim (2012).   Resultat: Ett tema formades ur den latenta analysen, vilket benämns Mot samma mål trots olika förutsättningar. Resultatet redovisas utifrån två huvudkategorier; teknikens förtjänster och begränsningar samt personliga förmågor. Dessa bygger på sex underkategorier som beskriver informanternas erfarenheter gällande kommunikationen dem emellan. Underkategorierna benämns vara beroende av kommunikationsteknik, behov av samtal, bemötande, hantera stress, ifrågasättande och bristande tillit samt förståelse för varandras uppdrag. Det framkom att fungerande teknik och korrekt hantering av den är centralt för kommunikationen. Oavsett vad rutiner säger så finns det i vissa situationer ett behov av muntlig kommunikation. De personliga egenskaperna påverkar hur kommunikationen fortlöper.   Slutsats: Tekniken måste fungera och personalen måste vara välutbildade inom det tekniska handhavandet. Möjligheten till hospitering inom de båda verksamheterna anses vara av stor vikt för att bidra till en ökad förståelse, vilket på sikt kan förbättra den interprofessionella kommunikationen mellan dem. / Introduction: Today's health care consists of different care chains where SOS Alarm and the ambulance service constitute the first link for many patients. SOS Alarm is responsible for receiving, manage and prioritize emergency calls which are then routed out to the ambulance. Good interprofessional communication is a prerequisite for the link to be intact and thereby achieve a safe care for the patient. The lack of research in the area justifies the implementation of this study.   Aim: To describe the conditions for communication between ambulance conductors and ambulance staff based on the experiences of ambulance conductors and ambulance nurses.   Method: The study is a qualitative interview study with an inductive approach. A convenience sample was applied and twelve semi-structured interviews were conducted. The analysis was based on a latent content analysis in accordance with Lundman and Hällgren Graneheim (2012).   Result: A theme was formed from the latent analysis, which is called Towards the same goals despite different conditions. The result is reported on two main categories: The benefits and limitations of the technology as well as personal abilities. These are based on six subcategories which describes the informants' experiences regarding communication between them. The subcategories are called dependency on communication technology, need for conversation, attitude, dealing with stress, questioning and lack of confidence, and understanding of each other's assignments. It emerged that working technology and proper handling of it are central to communication. Regardless of what routines say, there is a need for oral communication in certain situations. Personal qualities affect how communication progresses.   Conclusion: Is that the technology must be working and the staff must be well-trained in the technical handling. The possibility of visits in each other’s organizations are considered to be of great importance to contribute to a greater understanding, which ultimately can improve communication between them.

<p>Den här uppsatsen är en studie om problematiken som den gamla analoga polisradions tystnad och det nya, digitala radiokommunikationssystemet Rakels införande innebär för massmedierna. Länge har det varit möjligt för gemene man att med enkel utrustning, lagligt, avlyssna bland annat polisens radiokommunikation. Det nya digitala systemet, som har fått namnet Rakel, gör det omöjligt för utomstående att ta del polisens radiokommunikation. Rikspolisstyrelsen har i sina riktlinjer för hur massmedierna skall behandlas i och med införandet av Rakel, betonat att webben är den bästa kanalen för att snabbt och enkelt sprida information om händelser.</p><p>Uppsatsen belyser de förändringar som sker i massmediernas sätt att arbeta för att nå den information som tidigare gick att få via avlyssning av polisens radiokommunikation. En ny situation uppstår, där massmedierna får lita mer på den information som ges av polisen.</p><p>Flera teorier, exempelvis kultivationsteorin, förklarar vilken stor påverkan massmedierna har på människors verklighetsuppfattning. Därför kan det anses vara viktigt att massmedierna dels ger en rättvis bild av rättssamhället, men även en granskande journalistik riktad mot samhällets makthavare som i den här studiens fall är polisen. Ett organ med rätt att bruka våld.</p><p>Undersökningen bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med representanter från massmedierna i de län som har använt Rakel längst: Skåne, Blekinge och Kalmar län. I dessa län har en mindre, kvantitativ undersökning genomförts på de nämnda polisdistrikten, där antalet registrerade händelser hos polisens kommunikationscentraler har jämförts med antalet publicerade händelser på de olika polismyndigheternas webbplatser.</p><p>Resultaten i denna undersökning visar att det finns en oro mot förändringen som Rakel innebär för nyhetsrapporteringen. Framför allt finns ett problem i att det inte längre är massmedierna som får göra urvalet av vilka händelser som blir nyheter. Istället har polisen tagit en roll som i medieteorier kallas för en gatekeeper, som väljer vad som ska komma till massmediernas kännedom.</p>

Den här uppsatsen är en studie om problematiken som den gamla analoga polisradions tystnad och det nya, digitala radiokommunikationssystemet Rakels införande innebär för massmedierna. Länge har det varit möjligt för gemene man att med enkel utrustning, lagligt, avlyssna bland annat polisens radiokommunikation. Det nya digitala systemet, som har fått namnet Rakel, gör det omöjligt för utomstående att ta del polisens radiokommunikation. Rikspolisstyrelsen har i sina riktlinjer för hur massmedierna skall behandlas i och med införandet av Rakel, betonat att webben är den bästa kanalen för att snabbt och enkelt sprida information om händelser. Uppsatsen belyser de förändringar som sker i massmediernas sätt att arbeta för att nå den information som tidigare gick att få via avlyssning av polisens radiokommunikation. En ny situation uppstår, där massmedierna får lita mer på den information som ges av polisen. Flera teorier, exempelvis kultivationsteorin, förklarar vilken stor påverkan massmedierna har på människors verklighetsuppfattning. Därför kan det anses vara viktigt att massmedierna dels ger en rättvis bild av rättssamhället, men även en granskande journalistik riktad mot samhällets makthavare som i den här studiens fall är polisen. Ett organ med rätt att bruka våld. Undersökningen bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med representanter från massmedierna i de län som har använt Rakel längst: Skåne, Blekinge och Kalmar län. I dessa län har en mindre, kvantitativ undersökning genomförts på de nämnda polisdistrikten, där antalet registrerade händelser hos polisens kommunikationscentraler har jämförts med antalet publicerade händelser på de olika polismyndigheternas webbplatser. Resultaten i denna undersökning visar att det finns en oro mot förändringen som Rakel innebär för nyhetsrapporteringen. Framför allt finns ett problem i att det inte längre är massmedierna som får göra urvalet av vilka händelser som blir nyheter. Istället har polisen tagit en roll som i medieteorier kallas för en gatekeeper, som väljer vad som ska komma till massmediernas kännedom.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida polisens webbpublicering av information om inträffade brott och olyckor är ett verktyg som journalister kan använda i sin rapportering om händelsenyheter. Detta studeras med orsak av att polisradion som tidigare gav journalister insyn i polisens verksamhet har stängts ned i och med införandet av kommunikationssystemet Rakel.Polisens webbplats har av Rikspolisstyrelsen pekats ut som det verktyg som i möjligaste mån ska ersätta polisradion som mediekanal. I studien jämförs sex län av olika storlek och som haft Rakel infört i länet sen olika långt tid tillbaka. Sex dagar för varje län undersöks, tre som kan antas vara ”hektiska” och tre vanliga, eller lugna, dagar. Varje dag undersöks uppdelad i fyra tidsintervaller, för att möjliggöra identifiering av skillnader mellan exempelvis natt och dag. En jämförelse av polismyndigheternas webbpubliceringar med deras dygnslistor för samma dagar visar att information om i snitt 8 procent av alla händelser publiceras på polisens hemsida. Dessa händelser publiceras med en tidsfördröjning på i snitt tre timmar. Vidare visar studien att representationen av händelser på polisens webbplats inte överensstämmer med representationen av händelser på dygnslistorna. Slutprodukten av det urval polismyndigheterna är inte olikt nyhetsvärderingskriterierna som finns inom medierna, det vill säga att exempelvis dramatiska olyckor med personskada har en större chans att bli publicerade på polisens webb än trafikolyckor med vilt där ingen person skadats. Slutsatsen som dras från resultaten är att en för liten andel av de händelser som inträffar publiceras på polisens hemsida, och med för lång fördröjning, för att webbuppdateringarna ska vara ett fullgott verktyg för journalister i deras händelserapportering. Genom att applicera klassiska medieteorier så som gatekeepingteorin, nyhetsvärderingskriterierna och spegelteorin på polisen dras slutsatsen att Rakel i viss mån inneburit att polisen övertagit en del av mediernas gatekeepingfunktion. I studien diskuteras också möjliga effekter av en begränsad information från polisen. Där pekas bland annat ett försvårande för medier att granska statsmakten ut, men även möjliga ekonomiska konsekvenser för medier samt risk för spekulationer och otrygghet hos allmänheten.Till sist ges förslag till vidare studier inom området.

Teracom ansvarar för underhåll, drift och kundstöd för Rakelnätet sedan 30 mars 2015. RAKEL är ett kommunikationssystem som används av medarbetare inom samhällsviktiga verksamheter. Teracom har ett system som tar emot data av trafiken över RAKEL. Datan används av Teracom för att skapa grafiska presentationer för att presentera för kund hur trafikbelastningen i Rakelnätet visat sig vid en speciell händelse. En speciell händelse kan exempelvis vara ett sportevenemang eller en bilolycka där olika samhällsviktiga verksamheter samverkar. Om den grafiska presentationen visar oväntad hög trafikbelastning, undersöker Teracom om allt gick som det skulle i Rakelnätet. Den grafiska presentationen används också om Teracom fått indikation på att det kan ha varit ett allvarligt fel någonstans, presentationen används då som en del i processen att reda ut vad som är fel. Den grafiska presentationen kan i skrivandes stund skapas med det inbyggda systemet som tar emot data eller med hjälp av Excel och Excels pivottabell vilket anses vara tidsförödande och krångligt. I den här studien redogörs för det nuvarande sättet att framställa en grafisk presentation för att reda ut vad Teracom ställer för krav på ett nytt verktyg som ska underlätta tillvägagångssättet att skapa den grafiska presentationen. Syftet med uppsatsen är att identifiera Teracoms behov av och krav på, ett nytt verktyg för visualisering av normal trafikbelastning och trafikbelastning vid speciella händelser i Rakelnätet. Uppsatsen skall fungera som vägledning för Teracom vid anskaffning av rekommenderat verktyg. Studien har uppfyllt syftet genom en fallstudie på Teracom där data samlats in genom en kravinsamlingsintervju, en telefonintervju och prototyper. Studien har resulterat i följande centrala krav som Teracom ställer på den här typen av verktyg. • Enkelhet att skapa standardgrafen • Optimala grafer skapade för att detektera mönster • Dynamiska grafer för att underlätta analys Vid utformning av visualisering för att mottagaren enkelt ska tolka och förstå denna har studien kommit fram till följande punkter. • Välja rätt graf • Visa trender • Undvika överflödighet • Omfattande och informativ Resultatet av studien är att Tableau är det verktyget som är det mest lämpliga utifrån Teracoms krav och behov på ett nytt verktyg för visualisering av trafikbelastning.

Meta-governance recently emerged in the field of governance as a new approach which claims that its use enables modern states to overcome problems associated with network governance. This thesis shares the view that networks are an important feature of contemporary politics which must be taken seriously, but it also maintains that networks pose substantial analytical and political challenges. It proceeds to investigate the potential possibilities and problems associated with meta-governance on both theoretical and empirical levels. The theoretical discussion examines meta-governance in relation to governmentality, and it puts forward the claim that meta-governance may be understood as a specific type of neo-liberal governmentality. The meta-governance perspective regards networks as a complementary structure to traditional administration that can be utilized in the implementation and realization of public policy, but which also preserves the self-regulating and flexible character of networks. This generates a contradiction between the goals of public management and the character of networks that requires further investigation. The combination of the specific dynamics of the political field of security, the diminishing role of sovereign powers, the emergence of security networks, and the meta-governance stance adopted by the Swedish state constitutes a situation that should have been favorable for the successful employment of meta-governance. The empirical investigation of meta-governance is divided into two parts. The first part reviews the historical process involved and shows how the Swedish government and public authorities have adopted a meta-governance stance. The second analyzes the specific instruments and strategies that have been deployed in the governance of security communications and in the management of Sweden’s new security communications system which is an important aspect of security networks. The historical study together with the analysis of the meta-governance tools deployed reveals that the meta-governors neither reached the goals specified, nor fulfilled the overall purpose of successful security communications. I argue on the basis of the theoretical and empirical findings obtained in the present study that it is very difficult to successfully employ meta-governance in respect to security and crisis management, and that we have sound reasons to suspect that meta-governance will run into similar difficulties in other political fields as well. I conclude that meta-governance is a far more difficult practice than has been anticipated by existing theories and policy recommendations. Turning to meta-governance as a way to govern and control organizations may in fact lead to further fragmentation and distortion of public politics.