Segmentation has long been used by companies as the main strategy to succeed in the marketplace. This method is mainly about dividing the marketplace into smaller segments, where individuals are divided according to predefined variables. These variables are based on the solid social positions of individuals, of a modern society and have been questioned by researchers who believe that this method should be reviewed. The reason is that the modern society is considered to have been replaced by the postmodern society, which is dynamic and fragmented, in which these variables are considered irrelevant. It is from this perspective that the term "Consumer tribes" was chosen to be studied in more detail in this paper. As a starting point, Bernard Cova's theory of the social link, has been used. The purpose of the study was to find out to what extent the idea of consumer tribes are present in practice. In order to investigate this, segmentation was chosen as a point of view inthe study. To carry out the survey, a deductive research effort was adopted with a qualitative method. The data has been generated from ten qualitative semi structured interviews that have been held with people who work in the subject area. The study's results show that the majority of companies are familiar with the concept of consumer tribes. Although most companies do not use the concept in those terms, the result shows that the idea is used by the companies in other terms. However, the traditional segmentation variables are most common among the companies in the survey, although someof the postmodern reasoning can be found in the result. Furthermore, it is noted that the most common way for companies to try to position themselves in the chosen customer segments is through different types of opinion shapers.

No description available.

This study was performed to examine the performance of an equity based crowdfunding campaign, as well as seeking to describe the risks, complications and the opportunities that this kind of funding brings. The study was conducted by an empirical case study of a company that was about to initiate an equity based crowdfunding campaign. The conclusion is that the planning of an equity based crowdfunding campaign is time consuming and requires knowledge in many different areas. Therefore it is important to identify in which areas skills and resources already are available within the company, and where it must be obtained through a learning process. The report also highlights that equity based crowdfunding, because of legal restrictions surrounding the issue of unlisted shares, can not be marketed as other types of crowdfunding. This leads to the conclusion that those who invest in equity based crowdfunding do not necessarily belong to the crowd that crowdfunding is generally associated with. Arguments can be made that this crowdfunding model rather resemble traditional angel networks. A technical study was also made about the company's products. The result of the technical study can be used by customers to get a clearer understanding of the company's products, but also by the company itself as a good insight into how their products work in practice and to develop the existing products.

This study was performed to examine the performance of an equity based crowdfunding campaign, as well as seeking to describe the risks, complications and the opportunities that this kind of funding brings. The study was conducted by an empirical case study of a company that was about to initiate an equity based crowdfunding campaign. The conclusion is that the planning of an equity based crowdfunding campaign is time consuming and requires knowledge in many different areas. Therefore it is important to identify in which areas skills and resources already are available within the company, and where it must be obtained through a learning process. The report also highlights that equity based crowdfunding, because of legal restrictions surrounding the issue of unlisted shares, can not be marketed as other types of crowdfunding. This leads to the conclusion that those who invest in equity based crowdfunding do not necessarily belong to the crowd that crowdfunding is generally associated with. Arguments can be made that this crowdfunding model rather resemble traditional angel networks. A technical study was also made about the company's products. The result of the technical study can be used by customers to get a clearer understanding of the company's products, but also by the company itself as a good insight into how their products work in practice and to develop the existing products.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar på det sociala mediet Facebook. Syftet är att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de läser och delar med sig av på Facebook. Det vi vill undersöka är användandet av artiklar som opinionsbildande material - så som krönikor, debattinlägg och nyheter. Fokus ligger på att försöka se hur informanternas förhållande till deras åsikter och värderingar påverkas av vad de läser och delar på Facebook, samt hur och varför de använder sig av delningar. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 år, både kvinnor och män. De övergripande frågeställningar vi ville besvara var; Varför väljer informanten att läsa artiklar på Facebook? Varför väljer informanten att dela/dela vidare på Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens åsikter? För analysen har vi främst använt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hämtat från Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och Nyhetsvärdering som baseras på Galtung och Ruge´s kriterier för nyhetsvärdering, för att förklara vad de läser. Vi har även använt oss av Agenda-Setteing och Narcotizing Dysfunction för att närmare kunna förklara motiv, urval och vad resultatet av delningar blir. Resultatet visar att informanterna främst delar för att påverka andra och bidra till samhällsdebatten. Samtidigt så anser de att de inte själva blir påverkade av vad andra delar.

Denna kvalitativa studie undersöker kommentarsfälten till fyra olika videoklipp på Youtube innehållande sponsrat material och PR hauls. Studien lyfter fram begrepp som opinionsbildare och opinionssökare samt beskriver förhållandet mellan dessa ur ett historiskt perspektiv.
Med hjälp av en receptionsanalys analyseras 20 kommentarer utifrån teorier som opinionsbildare som fenomen, branding via opinionsbildare, The Meaning transfer model (McCracken, 1989) och receptionsteori. Dessa talar om hur opinionsbildare fungerar och påverkar individen.  Syftet med studien är att skapa medvetenhet åt tittaren kring den marknadsföring som sker på Youtube. Studien kommer att urskilja skillnaden mellan PR hauls och sponsrat material genom ett kritiskt perspektiv, med fokus på tittaren. Jämförelsen kommer att tydliggöra vilken marknadsföringsmetod som ger mest effekt hos tittaren. Studiens resultat tyder på en skillnad mellan olika opinionsbildare, då tittarna bygger en relation med influencers. Studien visar även att PR hauls får mer engagerande reaktioner av sina tittare än sponsrat material, då tittarna uppmanar influencers till att skapa ytterligare videoklipp innehållande liknande koncept.  Denna studie kan undersökas ur olika forskningsområden för att tydliggöra olika aspekter mellan influencers och tittare på sociala medier, såsom beteendevetenskap, företagsekonomi och marknadsföring. / This qualitative study examines the comment fields for four different video clips on Youtube containing sponsored material and PR hauls. The study draws on concepts such as opinion makers and opinion seekers where the relationship between these is presented and explained.
For this study, the theory of reception analysis has been used to analyze 20 comments, based on theories concerning, opinion makers as a phenomenon, branding by opinion makers, The meaning Transfer Model (McCracken, 1989) and reception theory. These explains how opinion makers work and how they have an impact on the individual.  The purpose of the study is to raise awareness for the viewer about the marketing that takes place on Youtube. Awareness will be created among viewers by distinguishing the difference between PR hauls and sponsored material through a critical perspective. The comparison will clarify which marketing method gives the most effect to the viewer. The study results indicate a difference between different opinion makers, as viewers build a relationship with the influencer, creating acceptance and encouragement. The study also shows that PR hauls get more engaging responses from their viewers than sponsored materials, as viewers invite the influencer to create additional videos containing similar concepts.  This study can be explored from different research areas to clarify other aspects of influences and viewers on social media like behavioral awareness, business economics and marketing.

Problemformulering: I vilken grad har varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier för inflytande på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen? Syfte: Studiens syfte är att påvisa om det föreligger skillnader i inflytandet på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen mellan varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier. Metod: Uppsatsen är utformad efter en kvantitativ forskningsstudie och bygger på en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en webbenkät som innefattar 223 observationer. Slutsats: Vi har undersökt varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildares inflytande på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen. Samtliga faktorer visar olika grad av inflytande och därmed föreligger det skillnader i inflytandet på konsumenters attityder till varumärken. Varumärkesimage är den faktorn som har ett påvisat inflytande, även den faktorn som är högst i rankingen. Därefter kommer opinionsbildare på sociala medier och sist elektronisk word-of-mouth som båda påvisade inget signifikant samband med konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen.

Avsikten med den här studien är att undersöka sponsrade inlägg på Instagram och dessa inläggs trovärdighet. Det kommer vi att göra genom en receptionsanalys bestående av analyser av instagraminlägg och intervjuer med instagramanvändare. Ett antal sponsrade inlägg, utvalda från instagramkontona till två av Sveriges största influencers på Instagram, kommer att analyseras. Det kommer även att ske intervjuer med ett antal personer från de olika fackhögskolorna på Jönköping University. Syftet med studien är att se hur trovärdiga mottagarna upplever sponsrade inlägg på Instagram samt hur de påverkas av influencer marketing i jämförelse med traditionell reklam. Studien syftar även att undersöka hur Kenza Zouiten Subosic och Bianca Ingrosso framställer sina sponsrade inlägg på Instagram. Uppsatsens teoretiska ramverk består av receptionsteorin och tvåstegshypotesen som hjälper oss att förstå hur ett budskap kan tolkas och vad opinionsbildare är som fenomen. Vi kommer också även att använda oss av branding via opinionsbildaremedia och identitet som teoretiskt begrepp. Resultatet av studien visar att sponsrade inlägg till stor del upplevs trovärdiga, men att bland annat tidigare erfarenheter av influencern gör att upplevelsen hos mottagarna skiljer sig. Utifrån de intervjuer som har gjorts i studien kan vi fastställa att intervjupersonerna blir mer påverkade av sponsrade inlägg på Instagram än av traditionell reklam.

Syftet med studien är att ge insikt i om och hur lokala kampanjer kan användas för att öka framgången hos större välgörenhetskampanjer. Metoden som använts för att undersöka detta är en serie av intervjuer med personer som besitter insikter i hur kampanjen gick till och mottogs. Teorierna som använts är teorier kring kampanjande, tvåstegshypotesen samt dagordningsteorin. Resultatet visar att tvåstegshypotesen följts i kampanjen och att det varit framgångsrikt. Genom att använda sig av passande budskap och kanal har kampanjen lyckats engagera fler personer än vid tidigare Musikhjälpen-kampanjer. Slutsatsen efter denna studie är att lokala kampanjer kan användas framgångsrikt i dessa typer av kampanjer i Sverige och att valet av budskap och kanal är viktigt för kampanjens framgång. Vid framtida studier vore det intressant att undersöka välgörenhetskampanjer där de använt sig av andra typer av budskap och kanaler. Det vore även intressant att undersöka tvåstegshypotesen vid kommersiella kampanjer samt att undersöka eventuella risker vid denna typen av kampanjer. / The purpose of this study is to examine if, and how local campaigns can be used to increase the success of a bigger charity campaign. The method used to study this is a series of interviews with people with insight in the campaign. For the study interviews have been conducted with both the targeted audience and with one of the creators and head figures of the local campaign. The theories used in the study are various theories about campaigning, the two step-flow of communication and the agenda-setting theory. The result shows that local campaigns can be used successfully in bigger campaigns. By using a channel and a message well suited for the cause the campaign managed to engage people in a way that earlier campaigns failed to. The conclusion of this study is that the two-step flow of communication still is relevant in these types of campaigns in Sweden. Through the two-step flow of communication the campaigns can reach and engage people in a way that a more direct strategy cannot achieve. Future studies could examine campaigns that have used a different message and channel to achieve its goals. The usage of the two-step flow of communication in commercial campaigns would also be interesting to study in order to see potential differences between campaigns for profit versus not for profit. Something that in the future can contribute to the studies around the two-step flow of communication and charity campaigns are the potential risks it brings for the organization regarding public relations.

Det digitala samhället kännetecknas av konstant utveckling och snabb föränderlighet, vilket har skapat rollen influencer: En person som används av företag och varumärken för att marknadsföra produkter eller tjänster. Denna studie fokuserar särskilt på influencerns egen bild av sitt yrke och genom att tematisera frågor utifrån teorier rörande kommersialisering, självpresentation, deltagarkultur och opinionsbildning. I studien undersöks hur tre utvalda svenska influencers inom mode och skönhet på Instagram ser på sin roll i och med kommersialiseringen vilket analyseras utifrån samma teorier inom medie- och kommunikationsvetenskapen som har nämnts ovan. Studien genomförs genom kvalitativa forskningsintervjuer där influencerna själva är utgångspunkten. Genom studien blir det tydligt att förstå hur kommersialiseringen har påverkat mediesamhället och tidigare roller har bytts ut. Kändisar är inte bara längre skådespelare och artister, opinionsledare behöver inte längre vara traditionella medier, en person kan ha olika roller i olika mediesammanhang och annonsering är inte längre något som går från producent till konsument. Utvecklingen av både medier och sociala kanaler har förändrat medielandskapet helt och de gränserna mellan avsändare och mottagare suddas ut. Det är inte bara marknadskommunikationen som har monopol på forskning rörande annonsering och marknadsföring. Avlutningsvis visar studien att influencerna har en sammansatt och komplex roll som uppstått i och med kommersialiseringen och är en följd utav en konvergens av det digitala medielandskapet. / The digital society is characterized by constant development and rapid change, which has created the role influencer: A person used by companies and brands to market products or services. This study focuses on influencers own image of their occupation and by thematising issues based on theories of commercialization, self-presentation, participatory culture and opinion formation. The essay is exploring how three selected Swedish influencers in fashion and beauty at Instagram are looking at their role in commercialization which is analyzed on the basis of the same theories in media and communication science that have been mentioned above. The study is conducted through qualitative research interviews where the influencers themselves are the starting point. Through the study it becomes clear to understand how commercialization has affected the media community and previous roles have been replaced. Celebrities are no longer just actors and artists, opinion leaders no longer need to be traditional media, a person can have different roles in different media contexts and advertising is no longer something that goes from producer to consumer. The development of both media and social channels has changed the media landscape in so much as the boundaries between senders and recipients are being erased. It is not only market communication that has a monopoly on research relating to advertising and marketing. Lastly the study shows that influencers have a composite and complex role that has emerged through commercialization and is a consequence of a convergence of the digital media landscape.