The following study seeks to explain why the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) learnt particular leassons concerning flexibel planning, following the swin flue pandemic in 2009. By using George P. Huber’s teory of organizational learning the study finds that coherent cognitiv maps between coworkers and experience-based learning curves functioned as a selection mechanism between options presented by a formal investigations. With the aim of explaining the empirical case, limitations were also found in the theoretical framework concerning the relationship between old knowledge and the construction of the new knowledge.

Uppsatsens syfte är att undersöka medias påverkan på tio gymnasisters uppfattning om svininfluensan. De frågor som jag har valt att använda mig för att uppnå syftet är hur media kan påverka elevernas synsätt på svininfluensan och på vilka sätt kan eleverna uppfatta svininfluensan. För att kunna förstå hur media påverkar sin publik och hur publiken uppfattar en händelse har jag använt mig av teorin om sociala representationer. Media är en betydande faktor för skapandet av sociala representationer hos individen när det gäller hur en individ ska ta ställning till en händelse. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur tio gymnasieelever uppfattar svininfluensan. Eleverna fick se ett nyhetsinslag som handlade om svininfluensan varefter intervjuerna genomförds.Undersökningens resultat visar på att media har en stor betydelse för hur eleverna kan uppfatta svininfluensan. Orsaken till detta är medias stora betydelse för skapandet av sociala representationer.

I den här studien undersöker vi hur Sveriges två största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har rapporterat om nya, okända sjukdomar i ett inledande skede. Vi har valt att granska rapporteringen om HIV/Aids och svininfluensan under en vecka från och med att sjukdomen först uppmärksammas i svensk dagspress. Syftet är att jämföra rapporteringen av svininfluensan och HIV/Aids för att se hur tidsandan och de olika sjukdomsbilderna har påverkat rapporteringen. För att undersöka rapporteringen har vi använt oss av en kvantitativ undersökning av totalt 104 texter: 63 texter om svininfluensan publicerade mellan 26 april och 2 maj 2009 och 41 texter om HIV/Aids publicerade mellan 29 juli och 4 augusti under året 1987. I vår undersökning har vi utgått från tidigare forskning, där vi bland annat bygger vidare på ett forskningsarbete som gjordes om svininfluensan i svenska medier vid Göteborgs universitet 2009/2010. Resultaten från vår undersökning visar bland annat att det skrivs mer om svininfluensan än om HIV/Aids under den undersökta perioden. Dessutom använder sig tidningarna av olika texttyper i rapporteringen. Mycket av det som skrivs om HIV/Aids är i notisform, medan artikel är den vanligaste texttypen i rapporteringen om HIV/Aids. Likaså placerar sig nyheter om svininfluensan oftare på tidningarnas förstasidor. De är dessutom mer alarmerande i sitt tonläge och bilder förekommer oftare i rapporteringen.  Många av de skillnader vi har funnit i rapporteringen kan tillskrivas sjukdomarnas olika nyhetsvärde, om man här har väletablerade kriterier för nyhetsvärdering i åtanke. Svininfluensan var en sjukdom som potentiellt kunde drabba den större allmänheten och slå ut viktiga delar av samhällets infrastruktur. HIV/Aids däremot betraktades till en början som något som främst drabbade homosexuella och sprutnarkomaner, det vill säga redan marginaliserade grupper i samhället.

Syftet med denna forskning är att undersöka hur två tidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter, rapporterade om två influensapandemier, asiaten 1957 och svininfluensan 2009. Detta för att kunna se en förändring över tid. Vi gjorde en kvantitativ datainsamling där 285 artiklar kategoriserades. Av dessa artiklar valdes sedan ut tolv stycken totalt, sex från respektive tidning, som vi utförde en kvalitativ textanalys av. Genom de två utförda metoderna anser vi att vi fått en större helhetsbild av tidningarnas rapportering om influensorna. Genom dagordningsteorin kunde vi se skillnader i vad som stod på agendan 1957 och 2009, där valet av nyheter skilde sig. Vidare visar resultaten på att Aftonbladet och Dagens Nyheter är delaktiga i att sätta agendan för vad som är viktigast för dagen. Den alarmerande känslan som förekom i rapporteringen om svininfluensan 2009 fann vi inte i rapporteringen om asiaten 1957, där tidningarna istället generellt ingav en lugnande ton. Antalet artiklar var också fler under bevakningen om svininfluensan 2009. Antalet definierade värdeord i snitt hade även det ökat från 1957 till 2009. Under 2009 använde journalisterna mer känsloladdade ord än 1957. Likheter mellan rapporteringarna 1957 och 2009 ses i valet av vissa källor, där läkare och representanter för myndigheter fick störst utrymme. Skilde sig gjorde utrymmet som de berörda eller drabbade fick. År 2009 fick många privatpersoner komma till tals. Detta kan ses som ett exempel på en journalistik riktad mot känslor för att skapa en dramatisk rapportering.

I april 2009 började media uppmärksamma influensautbrott i Mexico och USA, och i loppet av veckor kom ämnet att dominera den svenska nyhetsbilden och det allmänna vardagstalet. De huvudsakliga nyhetsrubrikerna konstruerade influensan i ett brett spektra av definitioner i allt ifrån yttre hot med hög dödlighet och stor spridningsrisk, till uttryck för olika ekonomiska och politiska vinstintressen. Genom diskursanalys undersöker denna uppsats hur fenomenet svininfluensa konstruerats i media och myndighetspublikationer under våren, sommaren och hösten 2009. Analysen och den teoretiska referensramen bygger på Michel Foucault och Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteorier. Resultatet visar att svininfluensan konstrueras som en offentlig angelägenhet, som sjukdom, som hot och fara, och som skrämselstaktik genom ett antal diskurser. I diskussionen följer också resonemang om hur individen i relation till dessa konstruktioner framställs som bräcklig.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.