The purpose of this essay is to find out if the political parties have embraced each other's ideologies. The comprehensive question of the essay is: Have the Social Democratic Party and the Moderate Party ideologies viewpoint on man and society changed? Have their economic ideals changed? This essay will use a qualitative ideal type study on the political parties program from 1990, 2001 and 2013. The result of this essay shows that while both parties have approached liberalism, only the Moderate Party have kept their ideological view through the years in the study. While the Social Democratic Party still hold democratic socialism viewpoint on society and the states relationship with the market. They have adopted a liberal viewpoint on man. Antagonism is still pertinent between the two political parties.

I föreliggande studie undersöktes eventuella skillnader mellan de politiska blocken i valen mellan år 1988 och 2014. Valmanifesten från de nuvarande riksdagspartierna exklusive Sverigedemokraterna kodades i enlighet med en innehållsanalys och problematiserades utifrån teorier från Chantal Mouffe och Jürgen Habermas. Från Mouffe användes teorin om den så kallade konsensuspolitiken och från Habermas teorin om det kommunikativa handlandet. Författarna ville med teorierna dels se om blocken genom konsensus närmat sig varandra, dels resonera kring om detta har skett i en anda av förståelse och samförstånd utmynnande i överrensstämmelse blocken emellan.Teorierna användes som problematiseringsverktyg på de tio kategorier som av författarna fastställdes, utifrån vilka frågor som dominerade valmanifesten. Studien visar att det mellan 1988 och 2014 fanns en mätbar skillnad blocken emellan, det vill säga, blocken hade blivit mer lika och därmed vad de undersökta sakfrågorna beträffar, mer homogena.

The paper has two objectives: on the one hand, it intends to examine the rhetorical process that constituted the displacement of the contents of "integration" in Swedish politics between the years 1997-2015 - the years that the Swedish government had an integration ministerial post - and on the other hand, it will from this find out how this affected the perception of integration policy "us" and "them". The mainly empirical material is government explanations and yearbooks. To analyze empirical data, a post structural discourse approach by Laclau and Mouffe is used. The paper concludes that there has been a shift in the concept of "integration" from being a metaphor for diversity, “mångfald” to a metaphor for a white normativity, “vithetsnorm”. The Swedish "us" has thus gone from diversity to a more ideological "norm criticism".

<p>ADHD framställs som ett dolt handikapp eftersom det inte är synbart på barnet. För många barn är ADHD en tydlig påfrestning och ett påtagligt handikapp. Många av dessa barn får det jobbigt under sin tid i skolan eftersom det ställs krav på att kunna koncentrera sig och sitta still. ADHD hos barn finns i varje klass och i varje skola och är ett vanligt förekommande handikapp. Kadesjö visar i sin avhandling att ADHD är en stor hälsoproblematik och måste tas på allvar. Det pågår diskussioner bland forskare om ADHD ska ses som ett biologiskt eller socialt uppkommet fenomen. Debatten är långt ifrån slutförd och det saknas fortfarande mycket forskning i detta. I min studie tar jag upp de två mest främsta diskussionerna för att visa på det nuvarande forskningsläget. Syftet med denna är att bidra med ett inslag i ADHD- debatten som jag anser saknas inom den tidigare forskningen. Fokus i studien är att studera hur lärarna talar om ADHD inom ramen för deras arbete, och hur de därmed också konstruerar ADHD som fenomen inom skolans värld. För att kunna studera detta har jag valt att intervjua sju respondenter, lärare. Studien är en diskursanalys där en kvalitativ intervjumetod har använts. I studien har det framkommit att det finns tre diskurser inom skolans värld, medicinsk diskurs, pedagogisk diskurs, biologisk diskurs. Det framkommit att den medicinska diskursen har dominans inom skolans kontext. Respondenterna anser att ADHD är medicinskt, men att den sociala miljön är betydelsefull. Gillberg är en av förespråkarna som talar för en medicinsk diskurs. Vidare dras slutsatsen att för att en skoldag för ett barn med ADHD ska fungera måste skoldagen genomsyras av struktur, tydliga instruktioner och regler.</p>

ADHD framställs som ett dolt handikapp eftersom det inte är synbart på barnet. För många barn är ADHD en tydlig påfrestning och ett påtagligt handikapp. Många av dessa barn får det jobbigt under sin tid i skolan eftersom det ställs krav på att kunna koncentrera sig och sitta still. ADHD hos barn finns i varje klass och i varje skola och är ett vanligt förekommande handikapp. Kadesjö visar i sin avhandling att ADHD är en stor hälsoproblematik och måste tas på allvar. Det pågår diskussioner bland forskare om ADHD ska ses som ett biologiskt eller socialt uppkommet fenomen. Debatten är långt ifrån slutförd och det saknas fortfarande mycket forskning i detta. I min studie tar jag upp de två mest främsta diskussionerna för att visa på det nuvarande forskningsläget. Syftet med denna är att bidra med ett inslag i ADHD- debatten som jag anser saknas inom den tidigare forskningen. Fokus i studien är att studera hur lärarna talar om ADHD inom ramen för deras arbete, och hur de därmed också konstruerar ADHD som fenomen inom skolans värld. För att kunna studera detta har jag valt att intervjua sju respondenter, lärare. Studien är en diskursanalys där en kvalitativ intervjumetod har använts. I studien har det framkommit att det finns tre diskurser inom skolans värld, medicinsk diskurs, pedagogisk diskurs, biologisk diskurs. Det framkommit att den medicinska diskursen har dominans inom skolans kontext. Respondenterna anser att ADHD är medicinskt, men att den sociala miljön är betydelsefull. Gillberg är en av förespråkarna som talar för en medicinsk diskurs. Vidare dras slutsatsen att för att en skoldag för ett barn med ADHD ska fungera måste skoldagen genomsyras av struktur, tydliga instruktioner och regler.

Thesis (Ph. D. in Political Science)--Vanderbilt University, May 2010. / Title from title screen. Includes bibliographical references.

I kölvattnet av uppropslistan som cirkulerade inom Utrikesdepartementet efter 2018 års riksdagsval, och den IT-läckan vid Transportstyrelsen som uppdagades 2017, har debatten om ett utökad tjänstemannaansvar utbrett sig i den svenska politiken. En diskursiv institutionalism talar om att diskursen, och institutionen, inom vilket en debatt bedrivs är viktiga att förstå, för att i sin tur kunna begripa sig på debatten i sig. Hur är diskursen tjänstemannansvarsdebatten ingår i utformad? Genom en diskursanalys, konstruerad med de diskursteoretiska begrepp Ernesto Laclau och Chantal Mouffe utarbetade, samt Norman Faircloughs idé om diskursordning, ämnar sig denna uppsats besvara den frågeställningen. En undersökning av tidigare interpellationer och en motion tagna från denna debatten i Riksdagen, ska ge en ögonblicksbild på hur denna diskurs artikuleras. Förtroende och förvaltning är centrala begrepp i diskursen, och en judiciell diskurs ingår i diskursordningen med den om tjänstemannaansvar.

Debates about suitable content in children&apos;s literature occur regularly. In spring 2010 such a debate took place in Sweden. The purpose of this Bachelor&apos;s thesis is to analyse the debate to identify ideas concerning the role of children&apos;s literature in society. A second aim is to examine how children&apos;s literature is described and which concepts are used by the debaters. The empirical material used for the analysis consists of ten articles, blog posts, radio- and TV- features published in March 2010. The combined theory and method applied is the discourse analysis described in Ernesto Laclau &amp; Chantal Mouffe&apos;s discourse theory. In the theories of Laclau &amp; Mouffe concepts like nodal points, equivalence chains, antagonism and subject positions play a dominant role in the production of objectivity. Three nodal points are identified in the analysis: &apos;censorship&apos;, &apos;children&apos;s needs&apos; and &apos;parents of today&apos;. The nodal points are connected to subject positions and acting space. They are also related to questions of power and the cumulative effects of media. It is my conclusion that there is a divergence between aesthetical and didactical outlooks in the debate. Another opposition in the debate concerns children&apos;s needs versus parents’ comprehension about children and childhood. The study also shows that authors and representatives from publishing houses are given particular acting space in comparison to representatives from the culture sphere and parents.

I april 2009 började media uppmärksamma influensautbrott i Mexico och USA, och i loppet av veckor kom ämnet att dominera den svenska nyhetsbilden och det allmänna vardagstalet. De huvudsakliga nyhetsrubrikerna konstruerade influensan i ett brett spektra av definitioner i allt ifrån yttre hot med hög dödlighet och stor spridningsrisk, till uttryck för olika ekonomiska och politiska vinstintressen. Genom diskursanalys undersöker denna uppsats hur fenomenet svininfluensa konstruerats i media och myndighetspublikationer under våren, sommaren och hösten 2009. Analysen och den teoretiska referensramen bygger på Michel Foucault och Ernesto Laclau &amp; Chantal Mouffes diskursteorier. Resultatet visar att svininfluensan konstrueras som en offentlig angelägenhet, som sjukdom, som hot och fara, och som skrämselstaktik genom ett antal diskurser. I diskussionen följer också resonemang om hur individen i relation till dessa konstruktioner framställs som bräcklig.

Thesis (M.A.)--Ohio State University, 2008. / Title from first page of PDF file. Includes bibliographical references (p. 83-90).