Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra hur den politiska krisen iUkraina återspeglats i Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA).Frågorna som besvaras är hur rapporteringen i artiklarna under en utvald vecka iutvecklingen ser ut, utifrån teorier om gestaltning, personifiering och narrativ. Det görssamtidigt en jämförelse mellan de olika tidningarna för att skilja ut likheter eller skillnader ideras rapportering, samt för att undersöka om ländernas nationella intressen syns i texterna.Underlaget för studien är publicerat i de valda tidningarna under en specifik vecka ifebruari. Materialet består av totalt fjorton artiklar, sju ifrån varje tidning från varje dag iveckan. Med en kritisk diskursanalys enligt van Dijks modell har sedan en analys avsamtliga artiklar genomförts. Resultatet av analysen har visat att rapporteringen i bådatidningarna har beskrivit konflikten som en politisk sådan. Fokus i texterna har legat på attframhäva relationer mellan olika politiska aktörer samt mellan de inblandade nationerna.Politiken har framställts som spelgestaltad i båda tidningarna, då de beskrivit den politiskautvecklingen som strategi och spel. Det har även funnits tydliga indikationer påkrigsjournalistik i texterna. Var det gäller nationella intressen har de kunnat upptäckasgenom en analys av personifiering av politiska aktörer i texterna. Aktörer i artiklarna harrepresenterat olika nationers eller unioners politiska intressen i Ukraina.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den första månadens rapportering kring försvinnandet av Madeleine McCann och på så sätt få en bild av vilka faktorer som skapade ett så stort publikt och medialt intresse för just detta fall. För att kunna svara på detta ställs tre övergripande frågor – vilka aspekter lyfter medierna fram i rapporteringen, hur bidrar dramaturgisk bearbetning till att forma rapporteringen samt vilken betydelse får huvudaktörer i rapporteringen. Undersökningen görs genom en kvalitativ analys av återkommande teman i rapporteringen. Denna kompletteras med en kvantitativ innehållsanalys för att få fram statistik på hur mycket utrymme visa aspekter får samt vilka benämningar som görs vid porträtteringen av Madeleine McCann. Det undersökta materialet består av artiklar från tidsperioden 5 maj 2007 till och med den 7 juni 2007 i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter. De teoretiska ramverk uppsatsen utgår ifrån är teorier om socialkonstruktivism, nyhetsvärde, medielogik och narrativ berättande. Resultatet visade att den främsta faktorn till att fallet uppmärksammades är genom den personifiering som gjordes av Madeleine McCann och hennes föräldrar. Personifieringen leder till att rapporteringen kan konstrueras till en nyhetsberättelse. Genom mediernas dramaturgi och berättartekniker konstruerats fallet till ett high-profile-crime som leder till att en parasocial-interaktion uppstår mellan Madeleine och publiken.

Hemsidan handgjordasaker.se är en Internetmarknadsplats som tillhandahåller tjänsten för försäljning av handgjorda produkter. Detta projekt syftar till att ge förslag på hur anpassningar av hemsidans funktionalitet kan göras för att skapa en mer användarcentrerad hemsida. Genom att använda personifieringsprocesser har sidansgränssnitt presenterats på ett sätt som sätter användaren i fokus och med hjälp av utökade funktionaliteter erbjuder användaren möjlighet till att själv påverka och anpassa innehållet på hemsidan. Resultatet presenterades i form av ett ramverk för interaktiondär fokus låg på avdelningar med produkter och användarprofiler. / The webpage handgjordasaker.se is an online marketplace providing service for the saleof handmade products. This project aims to provide suggestions on how adaptations ofthe site's functionality can be done to create a more user-centered webpage. By usingpersonalization processes, sites interfaces is presented in a way that puts the user infocus and with the help of expanded functionality offers the user the opportunity toself-influence and adapt the content on the website. The results were presented in theform of a framework for the interaction where the focus was on products user profiles.

With the change from the most stable party system in Europe to a decline in party membership and a fragmented parliament, Sweden has lost its’ unique status in European politics. A weakened collective identity and changes to social structures have brought the phenomenon of personalization of politics to the attention of scholars. The phenomenon, which centres on the increasing meaning of individual politicians at the expense of a decreasing importance of the political collective, is this studies’ theoretical framework. This study aims to examine the presence of personalization of politics among Swedish parliamentary parties on Instagram. In order to analyse the Instagram accounts a quantitative content analysis was conducted over three separate periods from the election month of 2014, 2018, and 2022. The findings suggest that no linear trend is to be found, however the level of personalization of politics is generally high among the parties on Instagram. Furthermore, the centralized personalization, the focus on party leaders, is exceedingly prominent among the studied cases.

The purpose of this study is to highlight the existence ofpersonalization within Swedish political parties along withhow the parties work with this phenomena in order to achievemore voters. The method used is personal interviews with politiciansfrom four different government parties. As a complement, interviews with a political expert was also made.  All parties use personalization in different ways as a strategy tocreate dialogues and relationships with both media and voters. We distinguished two sorts of personalization: individualization and privatization, and discovered that not all parties use both.

Problemformulering och syfte: Dagens fragmenterade medielandskap har skapat nya förutsättningar för den strategiska politiska kommunikationen där väljarrörligheten ökat och kampen om väljarna är större än någonsin. Sociala medier har öppnat upp för politiker att skapa och bibehålla långvariga och ömsesidiga relationer med väljarna och numera är socialakanaler en självklarhet för den svenska politiken. Utvecklingen har gjort att individuella politiker lyfts fram mer samtidigt som partiets politik tar mindre plats. Det nya medielandskapet har även lett till att det personliga och professionella har suddats ut. Syftet med denna studie är att ur ett sändarperspektiv undersöka hur svenska partiledare presenterade sig själva samt hur de kommunicerade med mottagarna på Instagram efterr egeringsbildandet 2019. Metod och material: För att besvara syftet och frågeställningarna har en kvantitativ innehållsanalys genomförts av partiledares personliga Instagramkonton under tidsperioden 21 januari till 21 februari. Huvudresultat: Studiens resultat visar på en tydlig personifiering av den strategiska politiska kommunikationen där partiledaren agerar frontfigur för partiets politik. På Instagram ansvarar partiledarna i större utsträckning än tidigare för att förmedla partiets budskap samtidigt som de måste vara aktiva i dialogen med följarna och upplevas nära och personliga. Gränserna mellan det personliga och professionella har därför suddats ut och Instagram fungerar som ett nytt offentligt rum där manliga och kvinnliga politiker på lika villkor kan etablera egna mediestrategier för att attrahera väljare. Kanalen skapar nya förutsättningar att kringgå den rådande genuslogiken och möjliggör för partiledarna att själva ta kontrollen och styra den förmedlade bilden av sig själva.

Digitaliseringen har gjort det enklare för kunder att jämföra priser mellan konkurrenter, hitta fler tillgängliga konkurrenter och enklare byta mellan konkurrenter. Dagens kunder vet vad de vill ha och en ökad informationstillgänglighet har medfört en högre press på företag att ändra tillvägagångssätt och tillmötesgå kunders nya önskemål. Att erbjuda e-tjänster som anpassats efter internets unika fördelar har blivit vitalt för företag som vill nå framgång. Men samtidigt finns det ett aktuellt behov hos kunder av en god kundrelation som inte uppfylls med dagens e- tjänster. På grund av det undersöker denna studie hur personifiering och social närvaro kan designas för att stödja goda kundrelationer på e-tjänster. Detta undersöks med hjälp av en designorienterad forskningsansats och implementering av designelement i en prototyp utformad som en banks e-tjänst. Studiens resultat pekar på att kontroll, omhändertagning, flexibilitet och motivation är viktigt för användaren vid användning av e-tjänster för att goda kundrelationer ska stödjas.

Kvinnliga och manliga politiker porträtteras olika utifrån sitt kön i frågor om deras privatliv i de traditionella medierna (SVT nyheter 2017). Syftet med denna uppsats är att få en överblick över de stereotypa könsrollernas framställning i det moderna mediet poddradio. Vi undersöker de manliga respektive kvinnliga politikernas talutrymme och hur många frågor de får gällande deras privatliv. Tidigare forskning slår fast att kvinnliga politiker får färre frågor kring deras yrkesroll och den politiska dagordningen men desto fler frågor om yttre attribut och hur de får ihop vardagspusslet. Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys där vi undersökt våra olika variabelvärden ur 40 poddavsnitt i fem olika poddar. Poddarna vi valde att undersöka var Ekots Lördagsintervju, Framgångspodden, Roos möter partiledarna, Söndagsintervjun och Värvet. Undersökningen tar avstamp utifrån två teorier; gender agenda setting och personifiering som ska konkretisera vårt underlag. Resultatet pekar på små marginaler mellan de olika könen, där den största skillnaden var de olika ämnena inom privatlivet som tilldelades de olika könen. De kvinnliga politikerna fick  flest frågor kring psykisk hälsa samtidigt som männen fick flest frågor kring familj/släkt, vilket var ett oväntat resultat om man jämför med tidigare forskning. Kan vi utifrån detta se en tendens till förändring inom medievärlden där även de traditionella medierna går i en mer jämställd riktning, eller är det medieformatet poddradion som är unik i sitt slag? Detta är något som framtida forskning får utvisa.

The purpose of this study has been to analyze the relationship between commercial brands and a subculture, with a focus on a number of elements of success. These elements could be in the nature of sale stats as well as that of influence within the subculture. All of this within the context of the snowboard culture. In accossiation to this we have formulated a question of study: What marks brands which gains influence within a subculture in addittion to becoming an important factor in the self-expression process of the cultural members? In this study, we have practised a qualitative method based on six (6) independant interviews with participants, active within the snowboard culture as well as one outside marketing executive and one ethnological reseracher. From these interviews we have achieved a deeper knowledge for the role which brands play within the snowboard culture and industry. Through our analyzis we have identified the presence of five strong elements of success regarding brands with a clear subcultural connection. These are: autentic origin and operation, commitment and devotion to the focal activity, activ participation within the culture and prescense among its members, appropriate image associations and pleasing design to a reasonable price. It has been shown that these elements have an impact on both sale stats and influence within the culture due to the fact that sales and influence are strongly related. Furthermore, we have found that the brands which has gained a significant influence within a subculture in general shows tendencies of several of these elements. Said elements has also been described as a fundamental component do becoming an important part of the self-expression process of the members in addition to the ability of communicating the identity and personality of the brand. The core message has none the less been identified as that “giving back to the community” is the absolute most crucial element of them all.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två terrordåd har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrordåden är attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Köpenhamn i februari samma år. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Hur skildras de båda händelserna i Aftonbladet? Hur framställs offer respektive förövare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det några likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det gäller närhetsprincipen? Jag har dessutom valt att undersöka hur Aftonbladet har förhållit sig till de pressetiska reglerna. För att besvara mina frågeställningar har jag valt att utgå från de två första dagarna av rapporteringarna, samt två sammanhängande dagar en vecka efter rapporteringens första dag. Detta har motiverats med en tes om att diskussionen om yttrandefriheten ska vara tydligare en tid efter händelserna inträffat. Materialet omfattar såväl nyheter, ledare, krönikor och debattartiklar och har analyserats med en kvalitativ ansats. Samtliga 45 artiklar kommer först att analyseras med en övergripande tematisk analys. Därefter har en mer djupgående granskning genomförts, då med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys där fokus har lagts på en lexikal nivå. De teoretiska ramarna för studien är journalistik och demokrati, yttrandefrihet, journalistisk etik samt teorier om hate speech. Jag har också valt att undersöka hur närhetsprincipen, domesticering och personifiering har yttrat sig i rapporteringarna. Min studie har visat att rapporteringen delar ett gemensamt fokus på de misstänkta gärningsmännen. Det är också främst i rapporteringen kring dessa som Aftonbladet har begått pressetiska snedsteg. Vad det gäller porträtteringen av offer får den svenska konstnären Lars Vilks en tydlig huvudroll i dramat då han personifierar alla offer. Här är det också tydligt att nyheterna har domesticeras. I fallet Charlie Hebdo får alla enskilda offer i princip samma utrymme, även om attacken huvudsakligen beskrivs som en attack mot det fria ordet. I fallet Charlie Hebdo genomsyras rapporteringen av en diskussion om yttrandefrihet, medan den i rapporteringen om Köpenhamnsdåden är mer implicit uttryckt. Däremot har analysen visat att det finns ett behov av att omformulera den journalistiska etiken i takt med att nyheter tenderar att bli allt mer globala.