Bakgrund: I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt större roll för såväl konsumenter som företag. Varumärken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nämnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjälp av symboliska värden sända ut signaler som stämmer överens med olika individers värderingar och på så sätt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad målgrupp. Dock kan även det motsatta inträffa, det vill säga en annan grupp än den tänkta målgruppen kan komma att adoptera ett företags varumärke och göra detta till en del av gruppens image. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och åskådliggöra hur en subkultur kan påverka det symboliska värdet av ett varumärke. Genomförande: För att uppnå syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumärket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrån kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter från hip-hopkulturen så som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer från företaget Adidas, samt analyschefen på MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin. Resultat: Denna undersökning visar bland annat på att en subkultur kan påverka det symboliska värdet på ett varumärke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktärer varumärket står för, utan även överföra subkulturens värderingar på varumärkets image. Emellanåt så inträffar företeelsen att teori och verklighet inte talar samma språk, vilket vidare visas i denna uppsats. Hip-hopkulturens konsumtion av Adidas tjänstgör här som ett konkret exempel på en rådande anomali som bryter det traditionella marknadsföringsparadigmet.

The purpose of this thesis is to examine how public libraries and school libraries work with genres and subjects which are uncommon, alternative, narrow or appear to be unknown to many people. The focus is on the attitudes and perceptions of library staff responsible for selecting and mediating media. The method was an online survey which was analyzed both qualitatively and quantitatively. Most of the theoretical framework comes from research about the public libraries’ role in society and models for marketing.  The findings show that there are more positive than negative attitudes towards genres and subjects which are uncommon, alternative, narrow or appear to be unknown to many people. A majority of the library staff consider it to be important or important depending on circumstances for the media to be available and visible. Many of them also intend for the library to be a place where people can meet things they are not familiar with. Motivations for working with the material include creating diversity and that people should be able to make new discoveries and find something that interests them. A common motivation against it is that relatively few library users request the material. It is also considered to be easier for some libraries than others depending on size and type.

This paper seeks to answer how misogyny is expressed in the forum incels.is, a discussion board forum where incel users engage in threads to talk to each other about the difficulties of not having sexual or romantic relations. The method chosen is netnography, which helps when studying sensitive subjects and communities, and requires the researcher to be aware of any bias that they carry.  The netnography was conducted in the prefixes Ragefuel and Blackpill, which resulted in seven categories of misogyny and how they are manifested in the threads on the forum. By looking at previous research of incels, incel communities and misogyny, and with the theories of virtual communities, subcultures, participation and groupthink, the results of the study are discussed to understand how misogyny manifests on the forum. It is concluded that misogyny is manifested through seven categories on the forum, and how seeing incels as a subculture would allow their participation of misogyny to be observed more closely, as their virtual community serves as a function of upholding the cultural specificities Cottee (2020) claims are typical of incels. Further, future research is recommended to focus on how algorithms and the forum (serving as an echo chamber) indoctrinate new users to hate women. / Denna studie ämnar att svara på hur misogyni är uttryckt i forumet incels.is, ett diskussionsforum där incelanvändare deltar i trådar för att prata om svårigheterna om att inte ha några sexuella eller romantiska relationer. Den valda metoden är netnografi, som är fördelaktig när man studerar känsliga ämnen och gemenskaper, och den kräver att författaren är medveten om fördomar som de möjligtvis har. Netnografin genomfördes i prefixerna Ragefuel och Blackpill, vilket resulterade i sju kategorier av misogyni och hur de är manifesterade i trådarna på forumet. Genom att titta på tidigare forskning om incels, incelgemenskaper och misogyni och med hjälp av teorierna virtuella gemenskaper, subkulturer, deltagande och grupptänkande, diskuteras resultaten för att förstå hur misogyni manifesteras på forumet. Till sist blir slutsatsen att misogyni manifesteras i sju olika typer på forumet, och genom att se på incels som en subkultur ger möjlighet till att närmare granska hur deras deltagande i misogyni uttrycks, då deras virtuella gemenskap blir en funktion av att upprätthålla kulturella särdrag som Cottee (2020) menar är typiska av incels. Vidare rekommenderas framtida forskning att fokusera på hur algoritmer och forumet (i funktion av en ekokammare) indoktrinerar nya användare till att hata kvinnor.

I genomsnitt utsätts vi för 3000 reklambudskap under en dag, men bara cirka 14 % av de okonventionella kampanjerna har någon effekt. Vi har blivit för medvetna om hur reklam påverkar oss och för kritiska mot media för att köpa dessa budskap. Jay Conrad Levinsons grundade för cirka 30 år sedan begreppet gerilla marknadsföring. Den här kreativa marknadsföringsmetoden var till en början tänkt för de företag som hade begränsade resurser. Metoden kan vara väldigt kostnadseffektiv och används idag flitigt bland både stora som små företag. Vi har valt att i vår uppsats lägga fokus på konsumenterna och hur de ser på traditionell marknadsföring jämfört mot mer kreativa medieval. En viktig faktor och den del som hela begreppet gerillamarknadsföring bygger på är word-of-mouth. Detta är ett fenomen som går ut på att folk som utsätts för en viss kampanj pratar vidare om detta och på så sätt sprider budskapet vidare. Vi bygger vår empiri på en enkätundersökning där 80 personer besvarade frågor hur de upplever traditionell marknadsföring samt vad de får för uppfattning av fyra olika exempel på gerillakampanjer. Resultatet bekräftar den teori som vi har angående att denna form av marknadsföring skulle skapa ett större intresse samt tendera att öka folks benägenhet till word-of-mouth. On average we are exposed to 3000 advertising messages a day, but only about 14% of the unconventional campaigns have any effect. We have become too aware of how advertising affects us and critical of the media to buy these messages. Jay Conrad Levinson's founded about 30 years ago the concept of guerrilla marketing. This creative marketing method was initially meant for those companies with limited resources. The method can be very cost effective and widely used today among both large and small companies. We have chosen in this essay to focus on consumers and how they see traditional marketing compared to the more creative media choices. An important factor, and the part that the whole concept of guerrilla marketing is based on is word-of-mouth. This is a phenomenon that involves people who are exposed to a particular campaign talking further about this, and thus spread its message. We build our empirical work on a survey in which 80 people answered the questions how they see traditional marketing and what they get for the idea of ​​four different examples of guerrilla campaigns. The result confirms the theory that we have regarding this form of marketing would create a greater interest and tend to increase people's propensity to word-of-mouth. / Program: Butikschefsutbildningen

På Nationaldagen år 1992 utnämndes steelpan till Trinidad och Tobagos nationalinstrument. Världens yngsta akustiska instrument har på några få decennier gjort en klassresa. Syftet med denna uppsats är att utifrån de gällande teorierna om subkultur analysera steelbandkulturens ursprung och dess utveckling från en gräsrotskultur till en representant för en hel nation. Vilka faktorer bidrog till subkulturens uppkomst? Hur var det möjligt för steelbandkulturen att inta en så framträdande position i ett multikulturellt samhälle där den europeiska kulturen värdesattes högst av alla? Och vad händer med en subkultur som blir accepterad av resten av samhället?

Through questionnaires answered by the institutions and through searches on their various websites, an image is developing that shows that subcultures are not always given room in the cultural heritage sphere. Even though the Gothenburg sound plays a big part within the metal world, and despite the fact that it has given Gothenburg international recognition within the metal community, it remains more or less invisible in Gothenburg’s institutionalized world, both as a subculture and as a cultural heritage. With this essay, we are trying to create a perspective where an eventual explanation for this absence can be given, and where we can raise and problematize these questions. We are trying to illustrate the dominance of the mainstream society compared to subcultures, but also the institutions influence in what qualifies as a cultural heritage. We want to gain an understanding if the Gothenburg sound can be seen as a cultural heritage and if the genre should be made more visible within the institutions. In the end though, the question remain whether it would benefit the subculture to be made visible in the mainstream arena as they through such an uplifting also risk to lose their subcultural identity.

No description available.

I och med den aktuella och växande problematiken kring bostadsbristen i Stockholmsregionen, så skapades samverkansprojektet Grön Bostad Stockholm, vars syfte är att främja hållbar stadsutveckling. Projektet består av många mål, individer och aktörer som handlar och fungerar gemensamt för ett visst syfte. För att projektet ska kunna fortlöpa effektivt och kunna bidra till en hållbar stadsutveckling, är det därför viktigt att undersöka samverkan i projektet. Det huvudsakliga syftet är att undersöka samverkan och lärandet i sociala sammanhang mellan aktörerna i projektet, vilket avser att identifiera styrkor och svagheter för att slutligen föreslå förbättringar gällande samverkan och lärandet i sociala sammanhang. Metoden för datainsamling var kvalitativ och bestod av intervjuer, formulär och observationer. I resultatet och analysen framgår det hur samverkan och lärandet i sociala sammanhang fungerar i projektet, vilket främst sker via projektgruppsmöten. Vidare visade även resultatet att det fanns både styrkor och svagheter gällande samverkan och lärandet i sociala sammanhang i projektet. Slutligen fördes även resonemang kring förbättringsförslag vad avser samverkan och lärandet i sociala sammanhang med utgångspunkt i grupprocesser. Slutsatsen i denna studie är att samverkan och lärande i sociala sammanhang framförallt sker på projektgruppsmöten och leder till att projektet kan fortlöpa mer effektivt. Vidare har styrkor och svagheter identifierats, och för att projektet ska kunna fortlöpa är det därför viktigt att förbättra samverkan och lärandet ytterligare. Detta kan göras med hjälp av olika arbetssätt och strategier som ger individerna möjlighet att främja demokrati, engagemang, erfarenhetsutbyten och kunskapsutbyten i projektet. / With the current and growing problem of housing shortage in the Stockholm region, the project Green Livelihood Stockholm was created, which aims to promote sustainable urban development. The project consists of many goals, individuals and actors who act and work together for particular purposes. In order for the project to proceed efficiently and to contribute to sustainable urban development, it is important to investigate the collaboration in the project. The main purpose is to investigate the collaboration and mutual learning between the actors and the individuals in the project, which aims to identify strengths and weaknesses in order to propose improvements in collaboration and mutual learning. The qualitative method used consisted of interviews, forms and observations. The results and analysis show how collaboration and mutual learning works in the project, which is mainly through project group meetings. Furthermore, the result also showed that there were both strengths and weaknesses regarding collaboration and mutual learning. Lastly, there were arguments about improvement proposals regarding collaboration and mutual learning based on group processes. The conclusion in this study is that collaboration and mutual learning occurs in the project where it leads to the project being able to proceed more efficiently. Strength as well as weaknesses have been identified, for the project to proceed, it is therefore important to improve the collaboration and mutual learning in the project. This can be done using different methods and techniques that allow individuals to promote democracy, commitment, exchange of experiences and knowledge exchanges in the project.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera förskollärares upplevelser av att arbeta i förskolor som är belägna i särskilt utsatta områden i Stockholms län. Studiens metodval är kvalitativa intervjuer av sju förskollärare i fem kommunala förskolor, materialet har analyserats med stöd av Urie Bronfenbrenners utvecklings­ekologiska teori. Studiens resultat visar på hur olika samhällssystem samspelar men också motarbetar varandra och att områdenas kriminalitet samt subkulturer och normer dvs. det parallella samhället påverkar förskolornas verksamhet. Förutom det så synliggörs kulturkrockar mellan det officiella makrosystemet och det lokala inofficiella makrosystemet som kan inverka på barns utveckling och identitets­skapande och den framtida vuxenrollen. Studiens slutsats är att det som gäller i teorin t.ex. allas lika värde inte alltid gäller i praktiken, dessutom verkar vissa av vårdnadshavares kulturella normer godtas till viss del i förskolorna.