Antropogena aktiviteter har på ett avgörande sätt bidragit till den klimatförändring som idag anses vara vår tids största utmaning. Oroväckande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser kommer att följa om inte åtgärder på ett effektivt sätt reglerar utsläppen av växthusgaser. Då internationella förhandlingar på senare tid inte har lyckats få till stånd verkningsfulla bindande avtal, har uppmärksamhet riktats mot geoingenjörskonst. Geoingenjörskonst definieras som ”avsiktlig storskalig manipulering av jordens klimatsystem” och erbjuder således möjligheten att via olika tekniker nå snabba temporära lösningar för att kyla ner planeten. Geoingenjörskonst väcker dock fundamentala miljöetiska frågor om huruvida implementering bör ske eller inte. Syftet med studien är således att identifiera hur geoingenjörskonst framställs i den miljöetiska litteraturen, vilka argument som lyfts fram och dess potential att motverka klimatförändringen. Studiens metod utgörs av en pro et contraanalys, där sju utvalda artiklar analyseras och deras pro respektive contraargument gentemot spetsformuleringen ”geoingenjörskonst bör implementeras” lyfts fram. Argumenten diskuteras i förhållande till varandra och utifrån två valda teorier, konstruktivism och rationalism. Slutsatsen visar att geoingenjörskonst har stor potential att motverka klimatförändringen med ett stort spann av möjliga tekniker. Dock råder stor oenighet mellan miljöetikerna huruvida implementering bör ske, då starka argument både för och mot återfinns av etisk och samhällspolitisk karaktär. / Anthropogenic activities have made a decisive contribution to the climate change that today is considered to be our greatest challenge. Disturbingly social, economic and ecological consequences will follow unless steps effectively regulate greenhouse gas emissions. As the international negotiations in recent time have not managed to achieve effective binding agreements, attention has been directed towards geoengineering. Geoengineering is defined as the “deliberate large-scale manipulation of the Earth´s climate system”, and thus offers the possibility of using various techniques to achieve quick temporary solutions to cool the planet. Geoengineering does raise foundational environmental ethical questions about whether implementation should take place or not. The purpose of this study is therefore to identify how geoengineering is produced in the environmental ethical literature, the arguments that are highlighted and its potential to mitigate climate change. The study´s methodology consists of a pro et contra analysis, where seven selected articles were analyzed and their pro respective contra arguments against the lace formulation “geoengineering should be implemented” was highlighted. Arguments discussed in relation to each other and by the two selected theories, constructivism and rationalism. The conclusion shows that geoengineering has great potential to mitigate climate change with a wide range of possible techniques. However, considerable disagreements between environmental ethics are whether the implementation should take place, when strong arguments both for and against were found of ethical and socio-political character.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur förskolan, barn och familjen uppfattas i den mediala debatten om obligatorisk förskola. Studien lägger ett särskilt fokus på argumenten som är centrala i debatten som förs i svenska dagstidningar. Med verktyg från argumentationsanalysen som teoretiskt och metodologisk utgångspunkt kommer aktörernas argument att analyseras utifrån en pro et contra perspektiv. Det empiriska underlaget som är utgångspunkt för denna studie är debattartiklar som publicerats i svenska dagstidningar som debatterar obligatorisk förskolas vara eller icke vara. Empirin har analyserats genom en argumentationsanalys som presenteras tematiskt i resultatet. En betydelsefull teoretisk utgångspunkt i studien har varit argumentationsteoretiska idéer om hur en kan aktör kan använda argumenterande strategier för att påverka en mottagare.Resultatet pekar på att det finns en allmän uppfattning i debattartiklarna att barn behöver skydd, sociala sammanhang, utveckling och lärande och trygga vuxna. Hur och var barnens behov tillgodoses är argumentationens kontrovers. Det framkommer även att aktörer på båda sidorna i debatten upplever att förskolans brister måste åtgärdas samt att familjens position i samhället utmanas av förslaget om obligatorisk förskola. Resultatet pekar även mot att barn till nyanlända anses ha behov av statliga instanser och resurser som staten bör besluta om, men att det inte bör påverka svenska barn eller barn med autismdiagnoser och deras familjer. / The aim of this essay is to analyze how preschool, children and the family are perceived in the media debate on compulsory preschool. The study places a special focus on the arguments that are dominant in the debate conducted in Swedish newspapers. With tools from the argument analysis as a theoretical and methodological starting point, the agents arguments will be analyzed from a pro et contra perspective.The empirical material that is the basis for this study is debate articles published in Swedish newspapers that debate compulsory preschools being or not being. The empiric has been analyzed through an argumentation analysis that is presented thematically in the result. An important theoretical basis of the study has been the argument theoretical ideas about how an agent can use argumentative strategies to influence a recipient.The results indicate that there is a general perception in debate articles that children need safety, social contexts, development and learning and adults present. How and where the children's needs are met is the controversy of the debate. It also emerges that agents on both sides of the debate feel that the preschool's shortcomings must be remedied and that the family's position in society is challenged by the proposal for compulsory preschool. The results also indicate that children of immigrants are considered to need government agencies and resources that the state should decide on, but the government agencies should not affect the Swedish children or children with autism diagnoses and their families.

The discussion regarding the second amendment and gun control in the United States has been a controversial and highly debated topic for many years. However, with the several school shootings taking place, the discussion about gun controls has been taken to a new level. The purpose of this essay is to give an overview of the debate and answer to the main question ”how is the relationship between freedom and rights expressed in the debate about strengthened gun control, in relation to positive and negative liberty, and over time?  In order to achieve the purpose, three different kinds of analyzes have been made. First, two pro-contra analyzes were made on two different occasions. Next, the arguments found was examined through two concepts of liberty: positive and negative liberty. Lastly, a comparison was made between the arguments from the two different occasions. The results show that there are three different core issues in the debate, and that positive liberty is dominating the pro-gun control side, while negative liberty and individual rights are dominating the contra-gun control side. The debate has not been going through a radical change. However, some arguments have grown stronger over the years.