Antropogena aktiviteter har på ett avgörande sätt bidragit till den klimatförändring som idag anses vara vår tids största utmaning. Oroväckande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser kommer att följa om inte åtgärder på ett effektivt sätt reglerar utsläppen av växthusgaser. Då internationella förhandlingar på senare tid inte har lyckats få till stånd verkningsfulla bindande avtal, har uppmärksamhet riktats mot geoingenjörskonst. Geoingenjörskonst definieras som ”avsiktlig storskalig manipulering av jordens klimatsystem” och erbjuder således möjligheten att via olika tekniker nå snabba temporära lösningar för att kyla ner planeten. Geoingenjörskonst väcker dock fundamentala miljöetiska frågor om huruvida implementering bör ske eller inte. Syftet med studien är således att identifiera hur geoingenjörskonst framställs i den miljöetiska litteraturen, vilka argument som lyfts fram och dess potential att motverka klimatförändringen. Studiens metod utgörs av en pro et contraanalys, där sju utvalda artiklar analyseras och deras pro respektive contraargument gentemot spetsformuleringen ”geoingenjörskonst bör implementeras” lyfts fram. Argumenten diskuteras i förhållande till varandra och utifrån två valda teorier, konstruktivism och rationalism. Slutsatsen visar att geoingenjörskonst har stor potential att motverka klimatförändringen med ett stort spann av möjliga tekniker. Dock råder stor oenighet mellan miljöetikerna huruvida implementering bör ske, då starka argument både för och mot återfinns av etisk och samhällspolitisk karaktär. / Anthropogenic activities have made a decisive contribution to the climate change that today is considered to be our greatest challenge. Disturbingly social, economic and ecological consequences will follow unless steps effectively regulate greenhouse gas emissions. As the international negotiations in recent time have not managed to achieve effective binding agreements, attention has been directed towards geoengineering. Geoengineering is defined as the “deliberate large-scale manipulation of the Earth´s climate system”, and thus offers the possibility of using various techniques to achieve quick temporary solutions to cool the planet. Geoengineering does raise foundational environmental ethical questions about whether implementation should take place or not. The purpose of this study is therefore to identify how geoengineering is produced in the environmental ethical literature, the arguments that are highlighted and its potential to mitigate climate change. The study´s methodology consists of a pro et contra analysis, where seven selected articles were analyzed and their pro respective contra arguments against the lace formulation “geoengineering should be implemented” was highlighted. Arguments discussed in relation to each other and by the two selected theories, constructivism and rationalism. The conclusion shows that geoengineering has great potential to mitigate climate change with a wide range of possible techniques. However, considerable disagreements between environmental ethics are whether the implementation should take place, when strong arguments both for and against were found of ethical and socio-political character.